Advanced

Invändig tilläggsisolering av massiva tegelytterväggar – fallstudie av Zoofysiologen, Lund.

Pehrsson, Marcus LU (2018) VBF820 20131
Division of Building Physics
Abstract (Swedish)
I Sverige är en stor del av byggnadsbeståndet uppfört före 1973. Detta år har stor betydelse då vi detta år hade en oljekris som ändrade inställningen till energi och byggande. Sverige ligger i norra delen av Europa och har en låg medeltemperatur jämfört med stora delar av övriga Europa. Detta har gjort att det ställts hårda krav på modernt byggande som stramas åt med jämna mellanrum. De gamla byggnader som fortfarande finns i byggnadsbeståndet uppfördes med byggtekniker som inte används i dagens byggande på grund av nya lösningar och att en del gamla material visat sig vara farliga för de som vistas i byggnaden. Många av dessa byggnader har ett kulturvärde eller byggda på en sådan plats att utvändig tilläggsisolering inte är möjlig. Att... (More)
I Sverige är en stor del av byggnadsbeståndet uppfört före 1973. Detta år har stor betydelse då vi detta år hade en oljekris som ändrade inställningen till energi och byggande. Sverige ligger i norra delen av Europa och har en låg medeltemperatur jämfört med stora delar av övriga Europa. Detta har gjort att det ställts hårda krav på modernt byggande som stramas åt med jämna mellanrum. De gamla byggnader som fortfarande finns i byggnadsbeståndet uppfördes med byggtekniker som inte används i dagens byggande på grund av nya lösningar och att en del gamla material visat sig vara farliga för de som vistas i byggnaden. Många av dessa byggnader har ett kulturvärde eller byggda på en sådan plats att utvändig tilläggsisolering inte är möjlig. Att minska energibehovet genom att utvändig tilläggsisolera är något att föredra då man skyddar befintlig byggnad mot väder och vind. Detta förutsätter att tilläggsisoleringen med alla dess detaljer utförts rätt. Frågan är dock vad som händer när vi inte har denna möjlighet och utför tilläggsisoleringen invändigt. Det är inte svårt att dra slutsatsen att befintlig konstruktion blir kallare och med detta ökar risken för fuktskador och mekanisk åverkan i form av frostsprängningar.
Dessa frågor kontrolleras teoretiskt genom att utföra beräkningar med byggnaden Zoofysiologen i Lund som grund för konstruktionslösningar. Byggnaden är uppförd med massiva tegelytterväggar med betongbjälklag. Betongbjälklagen vilar på den bärande delen av tegelytterväggen och är utförd med en köldbryggebrytare. Upprustningen av zoofysiologen innefattar inte någon form av tilläggsisolering.
Beräkningar och simuleringar har utförts med bland annat Wufi och Heat för att se vilka förändringar som sker med ytterväggen före och efter åtgärd. Dessa simuleringar har utförts med tre olika lösningar. Dels med diffusionsöppen oorganisk isolering, diffusionstät isolering och en högpresterande halvtät isolering.
Som gräns för en farlig fryscykel sattes en temperatur om mindre än 0°C och en relativ fuktighet om minst 90%. Det kan vara så att den kritiska relativa fuktigheten borde vara högre men då osäkerheten är stor rörande uppbyggnad och faktisk porstruktur och avsaknad av underlag valdes dessa gränsvärde. Som väntat ökar antalet kritiska frysningar för alla lösningar. För diffusionstät och högpresterande isolering ökar antalet frysningar och generell fukthalt i materialet likvärdigt. Den diffusionsöppna lösningen är den som fungerar bäst om man ser på frysningar och fuktkvot, men denna lösning tillåter uttorkning av ytterväggen in i byggnaden vilket medför att dålig lukt kanske upplevas i byggnaden.
Så sammanfattningsvis är invändig tilläggsisolering negativt ur ett byggnadsfysiskt perspektiv men det finns även ett ekonomiskt perspektiv som bör beaktas. Detta genom att jämföra den förmodade minskade uppvärmningskostnaden med byggkostnad och eventuella förlorade intäkter på grund av minskad golvyta. Resultatet av detta påvisar att det finns en ekonomisk vinst i åtgärden endast om åtgärden inte påverkar hyresintäkterna. Om man sedan lägger till den ökade underhållskostnaden för fasaden på grund av ökad förekomst av frostsprängning leder detta till att det finns ringa ekonomisk vinst i åtgärden. Detta kan dock komma att förändas markant beroende på hyressättning och kostnaden för uppvärmning.
Simuleringarna är utförda i Lund som ligger sydligt och har en markant högre medeltemperatur än tex. Kiruna som har ett kallare klimat som ökar effekten av tilläggsisoleringen genom att minska uppvärmningskostnaden samtidigt som att det troligen sker färre men kraftigare frysningar vintertid. (Less)
Popular Abstract (Swedish)
Vad händer när tilläggsisolerar en tegelfasad? Mycket säger att detta är ett dåligt alternativ när man vill minska en byggnads uppvärmningskostnader, men tegelfasader har blad de högsta tekniska livslängderna av de vanligaste fasadmaterialen. Med de antaganden som gjorts visar det sig inte finnas någon större ekonomisk vinning i åtgärden men att energi och hyresintäkter måste kontrolleras i varje fall. En stor osäkerhet som påverkar ekonomiska beräkningar är den ökade kostnaden för underhåll av tegelfasaden. Det finns även en risk för fuktuppbyggnaden i tilläggsisolering om man använder mineralull eller liknande isolering där man förhindrar uttorkning in i byggnaden.
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Pehrsson, Marcus LU
supervisor
organization
alternative title
Additional interior insulation of loadbearing bric facades – case study of Zoofysiologen, Lund.
course
VBF820 20131
year
type
M3 - Professional qualifications ( - 4 Years)
subject
keywords
byggnadsfysik, fukt, tegel, tilläggsisolering
report number
TVBH-5100
language
Swedish
additional info
Examinator: Jesper Arfvidsson
id
8954793
date added to LUP
2018-09-04 13:55:05
date last changed
2018-09-04 13:55:05
@misc{8954793,
  abstract     = {I Sverige är en stor del av byggnadsbeståndet uppfört före 1973. Detta år har stor betydelse då vi detta år hade en oljekris som ändrade inställningen till energi och byggande. Sverige ligger i norra delen av Europa och har en låg medeltemperatur jämfört med stora delar av övriga Europa. Detta har gjort att det ställts hårda krav på modernt byggande som stramas åt med jämna mellanrum. De gamla byggnader som fortfarande finns i byggnadsbeståndet uppfördes med byggtekniker som inte används i dagens byggande på grund av nya lösningar och att en del gamla material visat sig vara farliga för de som vistas i byggnaden. Många av dessa byggnader har ett kulturvärde eller byggda på en sådan plats att utvändig tilläggsisolering inte är möjlig. Att minska energibehovet genom att utvändig tilläggsisolera är något att föredra då man skyddar befintlig byggnad mot väder och vind. Detta förutsätter att tilläggsisoleringen med alla dess detaljer utförts rätt. Frågan är dock vad som händer när vi inte har denna möjlighet och utför tilläggsisoleringen invändigt. Det är inte svårt att dra slutsatsen att befintlig konstruktion blir kallare och med detta ökar risken för fuktskador och mekanisk åverkan i form av frostsprängningar.
Dessa frågor kontrolleras teoretiskt genom att utföra beräkningar med byggnaden Zoofysiologen i Lund som grund för konstruktionslösningar. Byggnaden är uppförd med massiva tegelytterväggar med betongbjälklag. Betongbjälklagen vilar på den bärande delen av tegelytterväggen och är utförd med en köldbryggebrytare. Upprustningen av zoofysiologen innefattar inte någon form av tilläggsisolering.
Beräkningar och simuleringar har utförts med bland annat Wufi och Heat för att se vilka förändringar som sker med ytterväggen före och efter åtgärd. Dessa simuleringar har utförts med tre olika lösningar. Dels med diffusionsöppen oorganisk isolering, diffusionstät isolering och en högpresterande halvtät isolering. 
Som gräns för en farlig fryscykel sattes en temperatur om mindre än 0°C och en relativ fuktighet om minst 90%. Det kan vara så att den kritiska relativa fuktigheten borde vara högre men då osäkerheten är stor rörande uppbyggnad och faktisk porstruktur och avsaknad av underlag valdes dessa gränsvärde. Som väntat ökar antalet kritiska frysningar för alla lösningar. För diffusionstät och högpresterande isolering ökar antalet frysningar och generell fukthalt i materialet likvärdigt. Den diffusionsöppna lösningen är den som fungerar bäst om man ser på frysningar och fuktkvot, men denna lösning tillåter uttorkning av ytterväggen in i byggnaden vilket medför att dålig lukt kanske upplevas i byggnaden.
Så sammanfattningsvis är invändig tilläggsisolering negativt ur ett byggnadsfysiskt perspektiv men det finns även ett ekonomiskt perspektiv som bör beaktas. Detta genom att jämföra den förmodade minskade uppvärmningskostnaden med byggkostnad och eventuella förlorade intäkter på grund av minskad golvyta. Resultatet av detta påvisar att det finns en ekonomisk vinst i åtgärden endast om åtgärden inte påverkar hyresintäkterna. Om man sedan lägger till den ökade underhållskostnaden för fasaden på grund av ökad förekomst av frostsprängning leder detta till att det finns ringa ekonomisk vinst i åtgärden. Detta kan dock komma att förändas markant beroende på hyressättning och kostnaden för uppvärmning. 
Simuleringarna är utförda i Lund som ligger sydligt och har en markant högre medeltemperatur än tex. Kiruna som har ett kallare klimat som ökar effekten av tilläggsisoleringen genom att minska uppvärmningskostnaden samtidigt som att det troligen sker färre men kraftigare frysningar vintertid.},
  author       = {Pehrsson, Marcus},
  keyword      = {byggnadsfysik,fukt,tegel,tilläggsisolering},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Invändig tilläggsisolering av massiva tegelytterväggar – fallstudie av Zoofysiologen, Lund.},
  year         = {2018},
}