Tjitjikov talade på ryska men skrek, muttrade och röt på svenska. En jämförande översättningsanalys av anföringsverb i Nikolaj Gogols roman Döda själar.
(2018) RYSK03 20181Russian Studies
- Abstract (Swedish)
- I föreliggande studie undersöks översättningen av anföringsverb, det vill säga verb som markerar yttrande, och deras förhållande till översättarens övergripande översättningsstrategi. Anföringsverben är hämtade från Nikolaj Gogols Mertvye Duši (sv. Döda själar) på ryska samt från två översättningar; Sören Rydströms neutraliserande och expliciterande text från 1948 och Staffan Skotts källtextnära från 1989 (nyutgiven 2011). I studien undersöks även i vilken utsträckning Rydströms expressiva anföringslösningar är kopplade till utropstecken. Av studien framgår att Gogol använder en lägre frekvens av expressiva anföringsverb än den moderna ryska språknormen anger, och att Rydström använt anföringsverb med framförallt högre röststyrka än Gogol... (More)
- I föreliggande studie undersöks översättningen av anföringsverb, det vill säga verb som markerar yttrande, och deras förhållande till översättarens övergripande översättningsstrategi. Anföringsverben är hämtade från Nikolaj Gogols Mertvye Duši (sv. Döda själar) på ryska samt från två översättningar; Sören Rydströms neutraliserande och expliciterande text från 1948 och Staffan Skotts källtextnära från 1989 (nyutgiven 2011). I studien undersöks även i vilken utsträckning Rydströms expressiva anföringslösningar är kopplade till utropstecken. Av studien framgår att Gogol använder en lägre frekvens av expressiva anföringsverb än den moderna ryska språknormen anger, och att Rydström använt anföringsverb med framförallt högre röststyrka än Gogol och Skott. Detta kan delvis förklaras av att Rydström låtit språknormen för anföringsverb varit underordnad normen för utropstecken, men det är inte den uteslutande förklaringen då expressiva anföringsverben förekommer hos Sören Rydström även vid frågetecken och känsloladdade uttryck. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8959614
- author
- Bergland, Amanda LU
- supervisor
- organization
- course
- RYSK03 20181
- year
- 2018
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Anföringsverb, Översättningsstrategier, Språknormer, Deskriptiva översättningsstudier, Nikolaj Gogol
- language
- Swedish
- id
- 8959614
- date added to LUP
- 2021-08-25 09:04:00
- date last changed
- 2021-08-25 09:04:00
@misc{8959614,
abstract = {{I föreliggande studie undersöks översättningen av anföringsverb, det vill säga verb som markerar yttrande, och deras förhållande till översättarens övergripande översättningsstrategi. Anföringsverben är hämtade från Nikolaj Gogols Mertvye Duši (sv. Döda själar) på ryska samt från två översättningar; Sören Rydströms neutraliserande och expliciterande text från 1948 och Staffan Skotts källtextnära från 1989 (nyutgiven 2011). I studien undersöks även i vilken utsträckning Rydströms expressiva anföringslösningar är kopplade till utropstecken. Av studien framgår att Gogol använder en lägre frekvens av expressiva anföringsverb än den moderna ryska språknormen anger, och att Rydström använt anföringsverb med framförallt högre röststyrka än Gogol och Skott. Detta kan delvis förklaras av att Rydström låtit språknormen för anföringsverb varit underordnad normen för utropstecken, men det är inte den uteslutande förklaringen då expressiva anföringsverben förekommer hos Sören Rydström även vid frågetecken och känsloladdade uttryck.}},
author = {{Bergland, Amanda}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Tjitjikov talade på ryska men skrek, muttrade och röt på svenska. En jämförande översättningsanalys av anföringsverb i Nikolaj Gogols roman Döda själar.}},
year = {{2018}},
}