Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Temperaturförändringens påverkan på Sveriges populationssammansättning av vinterfåglar

Dodd, Chelsea (2018) BIOK01 20181
Degree Projects in Biology
Popular Abstract (Swedish)
Påverkar en kall eller mild vinter Sveriges population sammansättning av vinterfåglar?

Somrar är ofta en härlig tid med sol, grönska och ett rikt djurliv, inte minst med alla vackra fåglar man kan se. När den kalla och ruggiga vintern kommer migrerar de flesta fåglarna men en del fåglar som klarar vintern blir kvar. Med den pågående klimatförändringen, i form av ökande temperaturer, som leder till att Sverige får allt kortare och mildare vintrar kan man fråga sig om detta faktum kommer att påverka Sveriges populationssammansättning av vinterfåglar?

För att undersöka detta har jag använt CTI (community temperature index) som ett mått för temperaturförändringens effekt, vilket är ett mått som baseras på fågelarters STI (Species... (More)
Påverkar en kall eller mild vinter Sveriges population sammansättning av vinterfåglar?

Somrar är ofta en härlig tid med sol, grönska och ett rikt djurliv, inte minst med alla vackra fåglar man kan se. När den kalla och ruggiga vintern kommer migrerar de flesta fåglarna men en del fåglar som klarar vintern blir kvar. Med den pågående klimatförändringen, i form av ökande temperaturer, som leder till att Sverige får allt kortare och mildare vintrar kan man fråga sig om detta faktum kommer att påverka Sveriges populationssammansättning av vinterfåglar?

För att undersöka detta har jag använt CTI (community temperature index) som ett mått för temperaturförändringens effekt, vilket är ett mått som baseras på fågelarters STI (Species Temperature Index), – de temperaturer de lever under i Europa på vintern. För att beräkna CTI tar man sedan medelvärdet av alla fågelindividers STI-värden i en inventeringsrutt under ett år. Dessa inventeringar är utförda under vintern för projektet Svensk Fågeltaxering (Lunds universitet, fågeltaxering), under åren 1975–2016.

Resultaten visar att CTI har haft en ökande trend och den har i medel ökat med 0,034 °C per år i Sverige. Under samma tidsspann kan man också se att temperaturen har i medel ökat med 0,071 °C per år. Sveriges inventeringar delades in i tre regioner, och det visar sig att CTI har ökat som mest i Skåne (region 1). Här ökade CTI med 0,042°C per år medan Väster-och Östergötland och norrut (region 3) ökade med 0,031 °C per år. Halland, Kronoberg, Blekinge, Jönköping och Kalmar (region 2) låg emellan med 0,035°C per år.

Så vad betyder detta? Ett högre CTI säger med största sannolikhet att det finns fler värmeberoende ”varma” fåglar i populationen än de som tål lägre temperaturer ”kalla”. En mild vinter leder till att exempelvis Skåne har högre CTI och att vi har fler värmeälskande fåglar, medan längre norrut där det oftast fortfarande är kallt så innehåller populationen fler kallare arter. I framtiden kan detta innebära att med varmare temperaturer får vi fler ’varma’ fåglar som övervintrar, även längre norrut.

Examensarbete för kandidatexamen i Biologi 15 hp 2018
Biologiska institutionen, Lunds Universitet
Handledare: Åke Lindström
Biologiska institutionen, Lunds universitet (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Dodd, Chelsea
supervisor
organization
course
BIOK01 20181
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
language
Swedish
id
8962311
date added to LUP
2018-10-24 16:16:03
date last changed
2018-10-24 16:16:03
@misc{8962311,
  author       = {{Dodd, Chelsea}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Temperaturförändringens påverkan på Sveriges populationssammansättning av vinterfåglar}},
  year         = {{2018}},
}