Det offentliga konstlandskapet

Abstract (Swedish)

I denna uppsats ser vi vad som händer när en statlig myndighet som ansvarar för utformning av offentlig miljö implementerar en så kallad liberal demokratiteori. Statens konstråd, som är en myndighet med stor inverkan på den offentliga konsten i Sverige, inledde 2012 ett nytt arbetssätt att föra ut konceptuell och samtida konst från institutioner och gallerier till det offentliga rummet. Deras syn på konst är att den bland annat ska ifrågasätta normer, leda till samtal och bryta vaneseendet. Detta har antagits av Uppsala kommun, men utan samråd med Uppsalas medborgare om de godkänner detta nya tillvägagångssätt för den offentliga konsten. I lokaltidningen har det varit mycket debatt, nästan konstant från 2014 till idag, om detta. Skribenter i tidningen undrar varför de är uteslutna från beslutsprocessen kring den offentliga konsten, de önskar mer insyn, och har många idéer om hur man kan förändra de senaste konstverken som har placerats i staden för att deras budskap ska kommuniceras tydligare. De ansvariga personerna, inklusive konstkritiker, konstnärer och andra, är inte nöjda över detta. Deras tillvägagångssätt är att ifrågasätta medborgarnas kunskap om konst, deras förmåga att förstå konst och menar att medborgarna har "dolda" agendor i sin "attack" mot konsten. Medan kulturnämnden, som är ansvarig för den offentliga konsten i kommunen, implementerar en liberal demokratiteori, implementerar man inom stadsbyggandet och arkitekturen en deltagardemokratisk modell med en vision om att inkludera medborgarna i beslut- och gestaltningsprocesserna. Före 1987 präglades också stadsplaneringen och arkitekturen i Sverige av den liberala demokratiteorin. Detta ändrades dock 1987, efter massiva protester, genom införandet av Plan- och bygglagen. Slutsatsen i denna uppsats är att vilken demokratiteori man implementerar inom offentlig förvaltning får tydliga konsekvenser. Det finns ett behov av att utvärdera konsekvenserna av den liberala demokratiteorin inom den offentliga konsten. Inom stadsplaneringen och arkitekturen har en sådan utvärdering gjorts och man har gått över till deltagardemokrati, bland annat i form av medborgardialoger. Genom att ha ratificerat den europeiska landskapskonventionen 2011 är Sverige som ett land också skyldigt att införa deltagardemokrati i sitt myndighetsarbete när det kommer till förändring och gestaltning av offentlig miljö. Konventionen slår fast att medborgarna ska ges möjlighet att delta i förändringsprocesser och utformningen av deras livsmiljö, det offentliga rummet.

Popular Abstract

In this essay we see what happens when a government authority which is responsible for designing public space implements a so-called liberal democracy theory. The public art agency of Sweden, a government authority with a big impact on the public art in Sweden, started in 2012 a new approach to bring out conceptual, and contemporary art to the public realm. Their view on art is that it should question norms, raise questions and be provocative. This has been adopted by Uppsala municipality. Though without consulting the citizens of Uppsala if they approve of this new approach to the public art. In the local newspaper there has been a lot of debate, almost constantly from 2014 till today about this matter. Citizen ask why they are excluded from the process of deciding about the public art, they ask for more transparency in the process, and also have many ideas about how to change the most recent public art pieces in the city in order to communicate their message more clearly. Officials, art critics, artists and other responsible for implementing the new policy are not happy about this. Their approach is to attack the knowledge of the citizens, their ability to understand art or their “hidden” agendas for “attacking” the art. While the public art department implement a liberal democracy theory, the building and city planning office have a vision of direct democracy and to include the citizen in the processes. Before 1987 the city planning in Sweden was also based on the liberal democracy theory. But after massive protests that was changed in 1987. The conclusion in this essay is that which democracy theory that is implemented by government authorities result in consequences. There is a need to evaluate the consequences of the liberal democracy theory implemented by public art authorities in Sweden. The city planning and architecture have done this sort of evaluation, and concluded that a shift towards a more inclusive and more direct democratic approach was preferred. By ratifying the European landscape convention in 2011, Sweden as a country is also obliged to implement this approach when changing and designing the public space. The convention states that the citizens should be able to take part of the process of change and design of their “livingroom”, the public space.

• author: Sjulgård, Björn
• supervisor: Niklas Nihlén; Marit Lindberg
• organization: Department of Architecture and Built Environment
• alternative title: The Public Art Landscape
• course: AAHM01 20181
• year: 2018
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Arts and Architecture
• keywords: Offentlig miljö, Public space, Offentlig konst, Public art, Demokrati, Democracy, Uppsala, Upsala Nya Tidning
• language: Swedish
• id: 8962801
• date added to LUP: 2018-11-05 09:00:39
• date last changed: 2018-11-05 09:00:39