Ditt mutbrott mitt ansvar? - Särskilt om företagens roll i korruptionsbekämpningen ur ett internationellt perspektiv

Abstract

As globalization progresses, the opportunity dynamics for cross-border transactions follow, which facilitates the growing challenge of corruption. Through in-depth insights on the destructive consequences of corruption an international consensus has been developed on the need for cooperation at a cross-border level, all with the purpose to address these consequences. The outcomes of cooperation between the public and the private sectors have resulted in a series of regulations where the company is the focal point in the battle of combating corruption. The purpose of this thesis has therefore been to illustrate the exposure to risk that consequently follows from such a development.

The international pressures from, inter alia, OECD, EU and the UN imply strict requirements for national legislation. The goal is a harmonized national legislation that creates clear incentives for companies to prevent corruption violations within the framework of business activity. OECD, the leading force in the area, advocates criminal liability for legal persons as the most effective method for achieving this prevention. This method has not been enforced in Swedish legislation due to the strong legal tradition that criminal liability requires individual guilt. Despite this, the Swedish legal development has not gone unnoticed by the international requirements. Through the anti-corruption legislation reform in 2012 the scope of application of the criminal bribery was increased. Additionally, two new crimes were introduced whereof one is negligent funding of bribes within a corporation. Said offence together with the corporate fine constitutes the main components of how Swedish legislation has been influenced by international legal development to focus on companies' prevention efforts and internal control.

However, the actual impact of the Swedish approaches have not been frequently enforced in practice. Even so, consequences such as the negative effects on the company's reputation and brand are likely to place corruption risks high on the prioritization list also for Swedish companies. This is to a large extent due to expectations of a sustainable and ethical pursuit of business activity in today's society. In addition, the high international standard has given rise to more stringent implementations in other countries that Swedish companies may be subject to. Two of these anti-bribery laws have been produced by the United States and the United Kingdom, where demands for strong internal compliance programs to prevent corruption are a prerequisite for companies to avoid criminal liability. This, combined with the risk of excessive sanctions, puts anti-corruption work as a priority in the pursuit of business activities. Both legislations are moreover equipped with an extraterritorial jurisdiction, where primarily American jurisdiction requires only a slight connection in order to encompass foreign companies.

With regard to the identified exposure of risk regarding corruption, the thesis further examines to what extent the purchaser of a company can assume responsibility for previously committed bribery in the acquired company through the principle of successor liability. For this issue, a deeper comparative outlook has been made in relation to the American Foreign Corrupt Practices Act. When enforcing the framework, the focus is on an active collaboration between companies and authorities where the buyer of the company is expected to voluntarily report violations to avoid successor liability. Subsequently, effective remediation work is required under the supervision of the authorities in order to integrate the acquired company into the buyer's internal compliance program. Considering the rarely enforced corporate sanctions when it comes to bribery offences in Sweden, the American method of active enforcement in combination with consultation and cooperation between companies and authorities can be a procedure to consider in order achieving an effective anti-bribery culture in Sweden.

Although everything that is corrupt is not illegal, the society does not seem to accept corruption in any form. The thesis results in finding that ethical and sustainable action within the framework of business activity is no longer a matter of volunteering or of doing good. Instead, it is a necessity that an ethical approach to corruption is a well-integrated part of the corporate culture in order to maintain the company's brand and long-term profitability.

Abstract (Swedish)

I takt med globaliseringens framfart har internationella transaktioner ökat vilka också fört med sig korruption som ett växande problem. Genom fördjupade insikter i de förödande konsekvenser som korruption för med sig har det utvecklats en internationell konsensus om att det krävs samarbete på ett gränsöverskridande plan för att komma tillrätta med problematiken. Resultatet av samarbetet mellan både den offentliga och den privata sektorn har utmynnat i en rad regelverk som alla har företaget i fokus som den centrala aktören i korruptionsbekämpningen. Syftet med förevarande uppsats har av den anledningen varit att belysa den riskexponering som följaktligen uppkommer av en sådan utveckling.

De internationella påtryckningarna från bland annat OECD, EU och FN innebär strikta krav för nationell lagstiftning. Målet är harmoniserade nationella lagstiftningar som skapar tydliga incitament för företag att förebygga korruptionsbrott inom ramen för näringsverksamheten. OECD, som en tongivande aktör på området, förespråkar straffrättsligt ansvar för juridiska personer som den mest effektiva metoden för att detta förebyggande ska uppnås. I Sverige finns en stark rättstradition av att det för straffansvar krävs individuell skuld vilket har gjort att det straffrättsliga ansvaret för juridiska personer inte har fått genomslag. Trots detta har den svenska rättsutvecklingen inte gått obemärkt förbi de internationella kraven. Genom mutbrottsreformen 2012 gjordes tillämpningsområdet för mutbrotten större, samtidigt som två nya brott infördes varav det ena är vårdslös finansiering av mutbrott. Detta brott, tillsammans med företagsboten som i sig är en sanktion som åläggs den juridiska personen, utgör huvuddelarna i hur Sverige påverkats av den internationella rättsutvecklingen att fokusera på företagens förebyggandearbete och interna kontroll.

Trots att det faktiska genomslaget av den svenska regleringen inte har varit särskilt stort i praktiken, gör de förväntningar som ställs på ett hållbart och etiskt bedrivande av näringsverksamhet att konsekvenser som nedsvärtande av företagets anseende och varumärke är anledningar nog att beakta korruptionsriskerna. Dessutom har den höga internationella standarden gett upphov till striktare implementeringar i andra länder som svenska företag kan komma att omfattas av. Två av dessa mutbrottslagstiftningar har utformats av USA och Storbritannien där krav på starka interna efterlevnadsprogram för att motverka korruption är en förutsättning för att företagen ska kunna undgå straffansvar. Detta i kombination med risken för skyhöga sanktionsbelopp sätter anti-korruptionsarbete som en prioritering vid bedrivandet av näringsverksamhet. Båda lagarna är dessutom utrustade med en extraterritoriell jurisdiktion där det för framförallt amerikansk jurisdiktion krävs ytterst lite för att även icke-amerikanska företag ska omfattas.

Med utgångspunkt i den identifierade riskexponeringen avseende korruptionen undersöker uppsatsen i vilken utsträckning köparen av ett bolag kan ärva ansvar för tidigare begångna mutbrott som begåtts i det förvärvade bolaget genom principen om efterträdaransvar. För denna fråga har en djupare komparativ utblick gjorts i förhållande till den amerikanska mutbrottslagstiftningen. Vid dess tillämpning läggs ett stort fokus på en aktiv samverkan mellan företag och myndighet där köparen av bolaget självmant förväntas rapportera korruptionsöverträdelser för att undgå efterträdaransvaret. Därefter krävs ett effektivt saneringsarbete under övervakning av myndigheterna för att därefter integrera det förvärvade bolaget i köparens interna efterlevnadsprogram. Sett till att mutbrottsregleringen i förhållande till företag sällan används i Sverige, kan den amerikanska metoden av en aktiv tillämpning i kombination med vägledning och samarbete mellan myndigheter och företag vara ett förfarande att överväga för en effektiv anti-korruptionskultur även i Sverige.

Även om allt som är korrupt inte är olagligt verkar samhället inte acceptera korruption i någon form. Uppsatsen utmynnar i att konstatera att ett etiskt och hållbart agerande inom ramen för en näringsverksamhet inte längre är en fråga om frivillighet eller om att göra gott. Istället är det en nödvändighet att ett etiskt förhållningssätt gentemot korruptionen är en väl integrerad del av företagskulturen för att företagets varumärke och långsiktiga lönsamhet ska upprätthållas.

• author: Pettersson, Maria
• supervisor: Rolf Dotevall
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Your bribery offense my responsibility? - Particularly about the company's role in combating corruption in an international perspective
• course: JURM02 20182
• year: 2018
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: associationsrätt, straffrätt, korruption, företagsansvar
• language: Swedish
• id: 8965190
• date added to LUP: 2019-01-28 12:43:18
• date last changed: 2019-01-28 12:43:18