Advanced

Robot eller människa, vad spelar det för roll? - En undersökning av kravet på mänskligt skapande inom upphovsrätten, i ljuset av kreativ artificiell intelligens

Holmdahl, Daniel LU (2018) JURM02 20182
Department of Law
Faculty of Law
Abstract
Artificial intelligence (AI) is a growing technological phenomenon that is predicted to, within the near future, be able to create creative works such as novels, artistic pictures, music, and the likes, equivalent in quality to the works of humans. As opposed to the works made by humans, AI-creations will not be protected by copyright, as copyright is limited to things made by humans.

By studying the motives of copyright, the thesis researches why copyright is limited to only protecting human creations. In addition, the thesis poses the question if a limitation to human-made things, as it excludes the works of AI, is in line with the motives of copyright, or if the protection of copyright should be expanded to also include works made by... (More)
Artificial intelligence (AI) is a growing technological phenomenon that is predicted to, within the near future, be able to create creative works such as novels, artistic pictures, music, and the likes, equivalent in quality to the works of humans. As opposed to the works made by humans, AI-creations will not be protected by copyright, as copyright is limited to things made by humans.

By studying the motives of copyright, the thesis researches why copyright is limited to only protecting human creations. In addition, the thesis poses the question if a limitation to human-made things, as it excludes the works of AI, is in line with the motives of copyright, or if the protection of copyright should be expanded to also include works made by AI.

The thesis focuses mainly on the definition of the object of copyright through the concept of originality – the threshold for what is protected by copyright. As originality, partly through the EU-harmonized definition, has become synonymous with the work expressing the creator’s personality or individuality, AI-works are excluded from copyright protection, even though the quality of works by humans and AI are equal in merit. This raises the question if there is an inherent value to protecting the human-made even if it is indistinguishable from the work of AI?

The natural rights arguments for copyright defend the protection of the human-made on the basis that the work is an extension of the human maker. Because the works of AI are not made by a physical person there are no grounds according to the natural rights argument for granting them copyright protection. However, the incentive theories that promote a cultural enrichment of society could support copyright for AI works. Although AI does not respond to monetary incentives, the human creators of the AI may. Given that AI-works is something that society desires (which several reports suggests it does) and that the creators of creative AI are not motivated to create and use creative AI without copyright protection for AI-works, a widening of copyright protection should be considered.

The thesis also evaluates the options available to extend copyright protection to AI-works, partly using already existing extensions such as neighbouring rights and sui generis, partly through widening the concept of originality to not only incorporate the human-made. The thesis exemplifies that such widenings of copyright have precedent.

The thesis concludes that if lack of copyright protection results in less creation and use of creative AI, despite it being desirable to society, copyright protection ought to be expanded. Such expansion ought to be a modification of the concept of originality, as originality today is built upon an obsolete assumption of creativity being something intrinsically human. (Less)
Abstract (Swedish)
Artificiell intelligens (AI) är ett växande teknologiskt fenomen som inom en snar framtid spås kunna skapa kreativa verk i form av romaner, konstnärliga bilder, musik, m.m. likvärdiga de verk människor skapar. Till skillnad från mänskoskapade verk kommer AI-alstren inte omfattas av upphovsrätt eftersom upphovsrätten endast skyddar det som skapas av människor.

Genom att studera upphovsrättens motiv undersöks varför upphovsrätten är begränsad till att endast omfatta det mänskoskapade. Dessutom ställs frågan om en begränsning till det mänskoskapade, som utesluter AI-alster från upphovsrättsligt skydd, är i linje med upphovsrättens bakomliggande motiv eller om upphovsrätten bör utvidgas till att också omfatta AI-alster.

Undersökningen... (More)
Artificiell intelligens (AI) är ett växande teknologiskt fenomen som inom en snar framtid spås kunna skapa kreativa verk i form av romaner, konstnärliga bilder, musik, m.m. likvärdiga de verk människor skapar. Till skillnad från mänskoskapade verk kommer AI-alstren inte omfattas av upphovsrätt eftersom upphovsrätten endast skyddar det som skapas av människor.

Genom att studera upphovsrättens motiv undersöks varför upphovsrätten är begränsad till att endast omfatta det mänskoskapade. Dessutom ställs frågan om en begränsning till det mänskoskapade, som utesluter AI-alster från upphovsrättsligt skydd, är i linje med upphovsrättens bakomliggande motiv eller om upphovsrätten bör utvidgas till att också omfatta AI-alster.

Undersökningen fokuserar till stor del på upphovsrättens definition av skyddsobjektet genom originalitetskravet – tröskeln för vad som kan omfattas av upphovsrätten. I och med att originalitetskravet, genom bl.a. det EU- autonoma originalitetskravet, har blivit synonymt med att verket ger uttryck för skaparens personlighet eller individualitet, utesluts AI-alster från upphovsrätten. Detta trots att AI-alstren kan besitta en kvalitet identisk med det som skapas av människor. Följdfrågan blir om det finns ett egenvärde i att enbart skydda det mänskoskapade när dessa verk tekniskt sett inte går att särskilja från AI-alster?

De naturrättsligt inriktade argumenten för upphovsrätten försvarar skyddet av det mänskligt skapade utifrån att verket utgör en förlängning av den skapande personen. Eftersom AI-alster inte är skapade av en fysisk person så finns det enligt de naturrättsliga argumenten inget motiv att skydda det som skapas av AI. Däremot kan incitamentsteorier som förespråkar ett kulturellt berikande av samhället stödja ett upphovsrättsligt skydd för AI-alster. Även om AI inte svarar på ekonomiska incitament så gör eventuellt AI:ns mänskliga skapare det. Givet att AI-kreationerna är något önskvärt (vilket flera rapporter föreslår att det är) och att skaparna av kreativ AI inte motiveras att skapa och använda kreativ AI utan upphovsrätt för AI-alster så bör det övervägas att vidga upphovsrätten.

Undersökningen utvärderar också vilka möjligheter det finns att låta AI-alster omfattas av upphovsrätten, dels genom användning av redan existerande utvidgningar av upphovsrätten genom närstående rättigheter och sui generis, dels genom att utvidga originalitetskravet till att inte endast omfatta mänskligt skapande. Undersökningen visar på att sådana utvidgningar av upphovsrätten har företagits tidigare.

Undersökningen konstaterar att om avsaknad av upphovsrätt resulterar i mindre skapande och användning av kreativ AI, trots att sådan AI är önskvärd för samhället, så bör upphovsrätten utvidgas. En sådan utvidgning bör vara en modifiering av originalitetskravet, då originalitetskravet tycks bygga på en föråldrad uppfattning att kreativitet alltid stammar från människor. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Holmdahl, Daniel LU
supervisor
organization
alternative title
Robot or human, what difference does it make? - A study of the requirement for human creation within copyright, in light of creative artificial intelligence
course
JURM02 20182
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
immaterialrätt, AI, artificiell intelligens, upphovsrätt, copyright, computer generated works, intellectual property
language
Swedish
id
8965437
date added to LUP
2019-01-28 11:32:38
date last changed
2019-01-28 11:32:38
@misc{8965437,
  abstract     = {Artificial intelligence (AI) is a growing technological phenomenon that is predicted to, within the near future, be able to create creative works such as novels, artistic pictures, music, and the likes, equivalent in quality to the works of humans. As opposed to the works made by humans, AI-creations will not be protected by copyright, as copyright is limited to things made by humans.

By studying the motives of copyright, the thesis researches why copyright is limited to only protecting human creations. In addition, the thesis poses the question if a limitation to human-made things, as it excludes the works of AI, is in line with the motives of copyright, or if the protection of copyright should be expanded to also include works made by AI.

The thesis focuses mainly on the definition of the object of copyright through the concept of originality – the threshold for what is protected by copyright. As originality, partly through the EU-harmonized definition, has become synonymous with the work expressing the creator’s personality or individuality, AI-works are excluded from copyright protection, even though the quality of works by humans and AI are equal in merit. This raises the question if there is an inherent value to protecting the human-made even if it is indistinguishable from the work of AI?

The natural rights arguments for copyright defend the protection of the human-made on the basis that the work is an extension of the human maker. Because the works of AI are not made by a physical person there are no grounds according to the natural rights argument for granting them copyright protection. However, the incentive theories that promote a cultural enrichment of society could support copyright for AI works. Although AI does not respond to monetary incentives, the human creators of the AI may. Given that AI-works is something that society desires (which several reports suggests it does) and that the creators of creative AI are not motivated to create and use creative AI without copyright protection for AI-works, a widening of copyright protection should be considered.

The thesis also evaluates the options available to extend copyright protection to AI-works, partly using already existing extensions such as neighbouring rights and sui generis, partly through widening the concept of originality to not only incorporate the human-made. The thesis exemplifies that such widenings of copyright have precedent.

The thesis concludes that if lack of copyright protection results in less creation and use of creative AI, despite it being desirable to society, copyright protection ought to be expanded. Such expansion ought to be a modification of the concept of originality, as originality today is built upon an obsolete assumption of creativity being something intrinsically human.},
  author       = {Holmdahl, Daniel},
  keyword      = {immaterialrätt,AI,artificiell intelligens,upphovsrätt,copyright,computer generated works,intellectual property},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Robot eller människa, vad spelar det för roll? - En undersökning av kravet på mänskligt skapande inom upphovsrätten, i ljuset av kreativ artificiell intelligens},
  year         = {2018},
}