Ramvattendirektivet och den svenska vattenkraften - En miljörättslig studie av EU:s ramvattendirektiv och den svenska vattenkraften före och efter prop. 2017/18:243

Abstract (Swedish)

Ramvattendirektivet (RDV) är ett omfattande regelverk som syftar till att skydda grundvatten, kustvatten och inlandsytvatten, såsom sjöar och åar, i den Europeiska Unionen. Direktivet utgår från vattenmiljöns faktiska tillstånd och innefattar bl.a. regler och miljömål gällande kemisk, ekologisk och kvantitativ status för de olika vattenförekomsterna. För svenskt vidkommande är ett av de största hindren för att uppnå miljömålen de många vattenkraftverk som påverkar främst den ekologiska statusen i många vattendrag negativt. I syfte att efterleva EU-rätten antog riksdagen därför i juni 2018 prop. 2017/18:243 Vattenmiljö och vattenkraft.

Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att utreda om, och i vilken mån, den nya lagstiftning som införs genom prop. 2017/18:243 förbättrar Sveriges möjligheter att implementera RDV. För att uppnå syftet har utredningen bl.a. tagit sikte på vad miljömålen i RDV beträffande ekologisk status innebär, vilka bristerna i nuvarande svensk rätt gällande vattenkraft är i förhållande till miljömålen i RDV beträffande ekologisk status, och i vilken utsträckning den nya lagstiftningen åtgärdar dessa brister.

Miljömålen i RDV beträffande ekologisk status innebär bl.a. att åtminstone god ekologisk status måste uppnås i samtliga ytvattenförekomster senast 2027, och att försämring av statusen inte är tillåten. Målreglerna är vidare tvingande, dels genom att de föreskriver ett resultat som medlemsstaterna är skyldig att faktiskt uppnå, dels genom att det krävs att medlemsstaterna införlivar dem rättsligt. Det finns dock ett flertal undantag, både gällande kravet på god ekologisk status och förbudet mot försämring, varav flera är tillämpliga beträffande vattenkraft.

Gällande problematiken i nuvarande svensk rätt kan följande slutsatser dras. För det första har målreglerna i RDV implementerats rättsligt felaktigt så att varken försämringsförbudet eller ekologiska miljökrav givits bindande verkan vid tillståndsprövning av vattenkraftverk. För det andra har en överväldigande majoritet av de svenska vattenkraftverken tillstånd enligt äldre rätt där liten eller ingen miljöhänsyn togs, och nuvarande rätt möjliggör inte att omprövning sker på det sätt eller i den takt som är nödvändig för att uppnå miljömålen.

Den nya lagstiftningen i prop. 2017/18:243 innebär att flera steg tas i rätt riktning. Genom krav på att vattenkraftverken ska leva upp till s.k. moderna miljövillkor och genom en nationell plan, säkerställs att alla vattenkraftverks tillstånd omprövas. Omprövningarna kommer emellertid att ta lång tid och kommer inte att vara genomförda till 2027, då RDV kräver att miljömålen har uppnåtts. Försämringsförbudet i RDV implementeras rättsligt korrekt genom den nya lagstiftningen, och ekologiska miljökrav ges bindande verkan. Eftersom flera nya centrala begrepp och bestämmelser ges mycket oklar utformning är risken emellertid överhängande att domstolarna, i enlighet med traditionella juridiska principer, kommer att ta stor hänsyn till verksamhetsutövarnas intressen vid omprövningarna och inte meddela tillräckligt stränga miljövillkor. Det är därför tveksamt om den nya lagstiftningen överhuvudtaget löser den problematik vattenkraften innebär för Sveriges möjligheter att uppnå miljömålen i RDV.

Abstract

The Water Framework directive (WFD) is a comprehensive acquis which aim to protect groundwater, coastal water and inland surface water, such as lakes and rivers, in the European Union. The directive relates to the current state of the aquatic ecosystems and contains regulations and environmental objectives regarding the chemical, ecological and quantitative status in the different bodies of water. Seen from the perspective of Sweden, one of the biggest obstacles in order to achieve the environmental objectives is the large number of hydropower plants, which impact the ecological status of many waters in a negative way. In order to ensure compliances with the EU law, the Swedish Parliament therefore adopted the legislative bill prop. 2017/18:243 Vattenmiljö och vattenkraft in June 2018.

The main purpose of the thesis is to examine if, and to what extent, the new legislation introduced by prop. 2017/18:243 improves Sweden’s opportunities to implement the WFD. In order to achieve the purpose, the investigation has, among other things, aimed to investigate what the environmental objectives in WFD regarding ecological status are, what the main shortcomings in current Swedish law on hydropower are when compared to the environmental objectives in WFD regarding ecological status, and to what extent the new legislation addresses these shortcomings.

The environmental objectives in WFD regarding ecological status demand that at least good ecological status is achieved in all surface waters by 2027, and that no deterioration of the status occurs. Furthermore, the objectives are binding, both in the way that they prescribe a result the member states are obliged to actually achieve, and in the way that they must be legally incorporated by the member states. However, there are a number of exceptions, both in regard to the objective good ecological status and to the prohibition on deterioration, of which several are applicable to hydropower.

Concerning the problems in current Swedish law, the following conclusions can be drawn. First, the environmental objectives have been implemented in a legally incorrect fashion so that neither the prohibition on deterioration, nor ecological environmental quality standards, are binding to the court in the permit process of e.g. hydropower plants. Second, an overwhelming majority of the Swedish hydropower plants have permits issued under older laws wherein little to no concern were paid to the environment, and the current law does not enable re-examinations to take place in the manner or at the pace necessary to achieve the environmental objectives.

Through the new legislation introduced by prop. 2017/18:243, several steps are taken in the right direction. Hydropower plants will be forced to have modern environmental terms which, together with a national plan, will ensure the re-examination of all hydropower permits. However, the re-examinations will take a long time and will not be completed by 2027, when the environmental objectives must be met according to WFD. The WFD prohibition on deterioration is implemented legally correct through the new legislation, and ecological environmental quality standards are given binding effect. However, since several new key concepts and regulations are very unclear in their design, the risk is imminent that the courts, in accordance with traditional legal principles, will take great account of the interests of the operators in the re-examinations and not provide sufficiently strict environmental terms. It is therefore doubtful whether the new legislation at all solves the problems, which hydropower entails for Sweden's ability to meet the environmental objectives in the WFD.

• author: Björk, Olof
• supervisor: Annika Nilsson
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: The Water Framework Directive and Swedish hydropower - An environmental law study of EU’s Water Framework Directive and Swedish hydropower before and after the legislative bill prop. 2017/18:243
• course: JURM02 20182
• year: 2018
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: EU-rätt, miljörätt, vattenrätt, vattenkraft, ramvattendirektivet, miljökvalitetsnormer
• language: Swedish
• id: 8965472
• date added to LUP: 2019-01-30 17:07:23
• date last changed: 2019-01-30 17:07:23