Advanced

Tillämpningen av förklaringsbördan i brottmålsförfarandet och dess förhållande till den tilltalades rätt att vara passiv enligt Europakonventionen

Rama, Mirlinda LU (2018) JURM02 20182
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Var och en som har blivit anklagad för ett brott åtnjuter en rätt till tystnad och att betraktas som oskyldig genom det straffprocessuella förfarandet fram till en eventuellt fällande dom. Dessa grundläggande rättigheter tillförsäkras den tilltalade genom artikel 6.1 och 6.2 EKMR. Som en följd av dessa rättigheter ligger bevisbördan i brottmål uteslutande på åklagaren, vilket medför en rätt för den tilltalade att förhålla sig fullständigt passiv i brottmålsförfarandet.

Emellertid har en förklaringsbörda kommit att utvecklas i HD:s praxis, som i stora drag innebär att den tilltalades underlåtenhet eller oförmåga att framföra en förklaring över en viss omständighet tillmäts oförmånlig bevisverkan och läggs den tilltalade till last i... (More)
Var och en som har blivit anklagad för ett brott åtnjuter en rätt till tystnad och att betraktas som oskyldig genom det straffprocessuella förfarandet fram till en eventuellt fällande dom. Dessa grundläggande rättigheter tillförsäkras den tilltalade genom artikel 6.1 och 6.2 EKMR. Som en följd av dessa rättigheter ligger bevisbördan i brottmål uteslutande på åklagaren, vilket medför en rätt för den tilltalade att förhålla sig fullständigt passiv i brottmålsförfarandet.

Emellertid har en förklaringsbörda kommit att utvecklas i HD:s praxis, som i stora drag innebär att den tilltalades underlåtenhet eller oförmåga att framföra en förklaring över en viss omständighet tillmäts oförmånlig bevisverkan och läggs den tilltalade till last i bevishänseende. Att tillmäta passiviteten bevisverkan finner domstolen rättsligt stöd för i 35 kap. 4 § RB. I vilken utsträckning en sådan bevisvärdering anses vara berättigad i brottmål, sett till de grundläggande rättighetsgarantierna, kan ifrågasättas. Syftet med denna uppsats är därför att utreda och analysera förklaringsbördans rättsliga relevans och hur en tillämpning av denna förhåller sig till de grundläggande rättigheterna härledda ur artikel 6 EKMR.

Genom att studera HD:s rättspraxis har det efter denna utredning visat sig finnas en viss osäkerhet kring tillämpningen av förklaringsbördan och fastställandet av dess rättsliga innebörd. Med grund i rättens bristfälliga domskäl är det i viss mån problematiskt att utröna och fastställa en tydlig metodik för när förklaringsbördan kan komma att tillämpas eller vilken faktisk betydelse den får för den tilltalade i bevishänseende. Enligt HD anses det emellertid vara erforderligt att i vissa situationer tillmäta den tilltalades passivitet och misslyckade förklaringar oförmånligt bevisvärde till förmån för åklagaren. Europadomstolen har således konstaterat att det nödvändigtvis inte strider mot konventionsskyddet att tillmäta passiviteten negativ bevisverkan. En förutsättning är att åklagaren, i första hand, ska ha framfört tillräckligt stark bevisning som talar för den tilltalades skuld. Efter denna utredning kan det således konstateras att det i HD:s rättspraxis kan identifieras olika typer av förklaringsbördor. Medan det finns varianter som kan komma att tillämpas i enlighet med Europadomstolens fastställda riktlinjer, kan det emellertid inte uteslutas att förklaringsbördan även kan komma att tillämpas i strid med dessa.

Den osäkerhet som råder kring förklaringsbördan inverkar negativt på såväl rättssäkerheten som på förutsebarheten. För att de straffprocessuella principerna och för att den tilltalades grundläggande rättigheter, som utgör grundstenar i brottmålsförfarandet, inte ska uppfattas som illusoriska krävs det att rätten tillämpar förklaringsbördan ytterst restriktivt. (Less)
Abstract
Everyone charged with criminal offense has the right to remain silent and to be presumed innocent until proven guilty in criminal proceedings. The accused is assured these fundamental rights according to article 6.1 and 6.2 ECHR. Due to these rights, the burden of proof must lie on the prosecutor, which means that the accused has the right to remain completely passive during criminal proceedings.

However, a burden of explanation has been developed in court practice made by the Swedish Supreme Court. This type of burden largely means that the accused’s failure or inability to explain a circumstance during criminal proceedings can be held in favour of the prosecutor. Nevertheless, the legal basis for the court to measure the probative of... (More)
Everyone charged with criminal offense has the right to remain silent and to be presumed innocent until proven guilty in criminal proceedings. The accused is assured these fundamental rights according to article 6.1 and 6.2 ECHR. Due to these rights, the burden of proof must lie on the prosecutor, which means that the accused has the right to remain completely passive during criminal proceedings.

However, a burden of explanation has been developed in court practice made by the Swedish Supreme Court. This type of burden largely means that the accused’s failure or inability to explain a circumstance during criminal proceedings can be held in favour of the prosecutor. Nevertheless, the legal basis for the court to measure the probative of the passiveness can be found in chapter 35, section 4 of the Swedish Code of Judicial Procedure. With regards to the fundamental rights set in the European Convention it can be questioned to which extent such evaluation of evidence can be justified in criminal cases. Accordingly, the purpose of this essay is to investigate and analyse the legal relevance of the burden of explanation and how an application of it relates to the fundamental rights derived from article 6 ECHR.

By studying the application of the burden of explanation in court practice made by the Swedish Supreme Court, this investigation proves that there is a certain ambiguity when it comes to its application and the determination of its legal meaning. Based on the court’s lack of reasoning in these cases, it is to some extent also problematic to determine when the burden of explanation may be applied or what actual meaning it has for the accused in the matter of evidence. However, the Swedish Supreme Court considers that it is entitled to draw adverse inference form the accused’s silence and failed explanations against them in certain situations. The European Court of Human Rights has further stated that the drawing of adverse inference form an accused’s silence does not necessarily infringe article 6 ECHR provided that the prosecutor firstly has sufficiently strong evidence against the accused one. However, after this investigation it can be stated that different types of the burden of explanation can be identified the in court practice made by The Swedish Supreme Court. While there are variants of the burden of explanation that can be applied in accordance with the guidelines established by the European Court of Human Rights, it cannot be ruled out that it may also be applied in violation of them.

The burden of explanation and the uncertainty it brings, has a negative impact on both the rule of law and the predictability in criminal cases. In order for the criminal principles and the accused’s fundamental rights to not be regarded as illusory, it is therefore important that the court applies the burden of explanation extremely restrictive. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Rama, Mirlinda LU
supervisor
organization
alternative title
The application of the burden of explanation in criminal proceedings and its relation to the accused’s right to be passive according to the European Convention
course
JURM02 20182
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Förklaringsbörda, Straffprocessrätt, Straffrätt, processrätt, Europakonventionen
language
Swedish
id
8965601
date added to LUP
2019-01-28 15:44:07
date last changed
2019-01-28 15:44:07
@misc{8965601,
  abstract     = {Everyone charged with criminal offense has the right to remain silent and to be presumed innocent until proven guilty in criminal proceedings. The accused is assured these fundamental rights according to article 6.1 and 6.2 ECHR. Due to these rights, the burden of proof must lie on the prosecutor, which means that the accused has the right to remain completely passive during criminal proceedings. 

However, a burden of explanation has been developed in court practice made by the Swedish Supreme Court. This type of burden largely means that the accused’s failure or inability to explain a circumstance during criminal proceedings can be held in favour of the prosecutor. Nevertheless, the legal basis for the court to measure the probative of the passiveness can be found in chapter 35, section 4 of the Swedish Code of Judicial Procedure. With regards to the fundamental rights set in the European Convention it can be questioned to which extent such evaluation of evidence can be justified in criminal cases. Accordingly, the purpose of this essay is to investigate and analyse the legal relevance of the burden of explanation and how an application of it relates to the fundamental rights derived from article 6 ECHR. 

By studying the application of the burden of explanation in court practice made by the Swedish Supreme Court, this investigation proves that there is a certain ambiguity when it comes to its application and the determination of its legal meaning. Based on the court’s lack of reasoning in these cases, it is to some extent also problematic to determine when the burden of explanation may be applied or what actual meaning it has for the accused in the matter of evidence. However, the Swedish Supreme Court considers that it is entitled to draw adverse inference form the accused’s silence and failed explanations against them in certain situations. The European Court of Human Rights has further stated that the drawing of adverse inference form an accused’s silence does not necessarily infringe article 6 ECHR provided that the prosecutor firstly has sufficiently strong evidence against the accused one. However, after this investigation it can be stated that different types of the burden of explanation can be identified the in court practice made by The Swedish Supreme Court. While there are variants of the burden of explanation that can be applied in accordance with the guidelines established by the European Court of Human Rights, it cannot be ruled out that it may also be applied in violation of them. 

The burden of explanation and the uncertainty it brings, has a negative impact on both the rule of law and the predictability in criminal cases. In order for the criminal principles and the accused’s fundamental rights to not be regarded as illusory, it is therefore important that the court applies the burden of explanation extremely restrictive.},
  author       = {Rama, Mirlinda},
  keyword      = {Förklaringsbörda,Straffprocessrätt,Straffrätt,processrätt,Europakonventionen},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Tillämpningen av förklaringsbördan i brottmålsförfarandet och dess förhållande till den tilltalades rätt att vara passiv enligt Europakonventionen},
  year         = {2018},
}