''Jag trodde inte att han skulle dö'' - en kritisk granskning av likgiltighetsuppsåtet
(2018) LAGF03 20182Department of Law
Faculty of Law
- Abstract
- In Swedish criminal law, the concept of guilt constitutes intent (dolus) and carelessness (culpa). The concepts signify different levels of guilt, therefore it is of crucial importance that deeds of intent and carelessness are kept separate. This essay aims to investigate the lowest bound of the concept of intent, in relation to carelessness.
The legislator has historically delegated the task of formulating the concept of intent to the courts. Since the Supreme Court ruling of NJA 2004 p. 176, said the lowest bound constitutes the so-called intent by indifference, which replaced the previously used intent with a hypothetical test.
However, intent by indifference proved to be difficult to practice. The Supreme Court has consequently... (More) - In Swedish criminal law, the concept of guilt constitutes intent (dolus) and carelessness (culpa). The concepts signify different levels of guilt, therefore it is of crucial importance that deeds of intent and carelessness are kept separate. This essay aims to investigate the lowest bound of the concept of intent, in relation to carelessness.
The legislator has historically delegated the task of formulating the concept of intent to the courts. Since the Supreme Court ruling of NJA 2004 p. 176, said the lowest bound constitutes the so-called intent by indifference, which replaced the previously used intent with a hypothetical test.
However, intent by indifference proved to be difficult to practice. The Supreme Court has consequently clarified the meaning of the concept afterwards, which have resulted in the clarification of the limits for the intent by indifference through their ruling NJA 2016 p. 763. The focal point of this essay is how the Supreme Court specifies the definition of intent by indifference, the guidelines of evidence, as well as how these respond to the legal certainty.
The ruling has partly helped clarify what should be given decisive importance in the assessment of intent, but also caused some uncertainty. Partly whether the probability perceived by the perpetrator now constitutes a criterion for intent by indifference, and partly how decisive the so-called intent by indifference markers are seen as evidentiary fact. (Less) - Abstract (Swedish)
- Inom svensk rätt utgörs skuldbegreppet av uppsåt (dolus) och oaktsamhet (culpa). Begreppen ger uttryck för olika nivåer av skuld, därför är det av avgörande betydelse att gärningar begångna med uppsåt och av oaktsamhet hålls isär. Uppsatsens syfte är att klarlägga uppsåtets nedre gräns i jämförelse med oaktsamhet samt hur den förhåller sig till rättssäkerheten.
Genom historien har lagstiftaren konsekvent överlämnat uppgiften att utarbeta uppsåtsbegreppet till domstolarna. I och med Högsta domstolens avgörande NJA 2004 s. 176, även kallat ’’HIV-fallet’’ kom den nedre gränsen att utgöras av det så kallade likgiltighetsuppsåtet som då ersatte det tidigare eventuella uppsåtet med hypotetiskt prov.
Likgiltighetsuppsåt har visat sig vara... (More) - Inom svensk rätt utgörs skuldbegreppet av uppsåt (dolus) och oaktsamhet (culpa). Begreppen ger uttryck för olika nivåer av skuld, därför är det av avgörande betydelse att gärningar begångna med uppsåt och av oaktsamhet hålls isär. Uppsatsens syfte är att klarlägga uppsåtets nedre gräns i jämförelse med oaktsamhet samt hur den förhåller sig till rättssäkerheten.
Genom historien har lagstiftaren konsekvent överlämnat uppgiften att utarbeta uppsåtsbegreppet till domstolarna. I och med Högsta domstolens avgörande NJA 2004 s. 176, även kallat ’’HIV-fallet’’ kom den nedre gränsen att utgöras av det så kallade likgiltighetsuppsåtet som då ersatte det tidigare eventuella uppsåtet med hypotetiskt prov.
Likgiltighetsuppsåt har visat sig vara svårtillämpat. Högsta domstolen har förtydligat begreppets innebörd efterhand. En precisering av likgiltighetsuppsåtet har slagits fast genom fallet NJA 2016 s. 763, även kallat ’’Mopedmannen’’. Uppsatsen fokuserar på hur Högsta domstolen genom rättsfallet definierar uppsåtets nedre gräns, bevisbedömningens riktlinjer och hur dessa förhåller sig till den rättssäkerhet som eftersträvas i ett samhälle.
Domen har delvis bringat klarhet kring vad som ska ges avgörande betydelse vid bedömning av uppsåt, men även väckt viss osäkerhet, dels om den av gärningspersonen uppfattade sannolikheten nu utgör ett kriterium för likgiltighetsuppsåt, dels vilken betydelse de s.k. likgiltighetsmarkörerna har vid bevisbedömningen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8965614
- author
- Masri, Dalia LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20182
- year
- 2018
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Straffrätt
- language
- Swedish
- id
- 8965614
- date added to LUP
- 2019-03-13 12:12:57
- date last changed
- 2019-03-13 12:12:57
@misc{8965614,
abstract = {{In Swedish criminal law, the concept of guilt constitutes intent (dolus) and carelessness (culpa). The concepts signify different levels of guilt, therefore it is of crucial importance that deeds of intent and carelessness are kept separate. This essay aims to investigate the lowest bound of the concept of intent, in relation to carelessness.
The legislator has historically delegated the task of formulating the concept of intent to the courts. Since the Supreme Court ruling of NJA 2004 p. 176, said the lowest bound constitutes the so-called intent by indifference, which replaced the previously used intent with a hypothetical test.
However, intent by indifference proved to be difficult to practice. The Supreme Court has consequently clarified the meaning of the concept afterwards, which have resulted in the clarification of the limits for the intent by indifference through their ruling NJA 2016 p. 763. The focal point of this essay is how the Supreme Court specifies the definition of intent by indifference, the guidelines of evidence, as well as how these respond to the legal certainty.
The ruling has partly helped clarify what should be given decisive importance in the assessment of intent, but also caused some uncertainty. Partly whether the probability perceived by the perpetrator now constitutes a criterion for intent by indifference, and partly how decisive the so-called intent by indifference markers are seen as evidentiary fact.}},
author = {{Masri, Dalia}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{''Jag trodde inte att han skulle dö'' - en kritisk granskning av likgiltighetsuppsåtet}},
year = {{2018}},
}