Advanced

Människan som bevisvärderare - en kognitivt rättsvetenskaplig studie av erfarenhetssatser.

Carlsson, Emma LU (2018) JURM02 20182
Department of Law
Faculty of Law
Abstract
In Sweden, the evaluation of evidence is free which means it is not governed by legal rules. When evaluating evidence, the judge uses what the legislator refers to as common knowledge theorems (“allmänna erfarenhetssatser”), which enables the evidence to be put in context. Common knowledge theorems constitute generalizations about how circumstances usually relate to each other and are based on general knowledge and life experience. These theo-rems’ meaning within the process of evaluating evidence is fundamental, because they make the evidence comprehensible. At the same time, the use of theorems leads to information being processed in a partial manner, based on the judge’s knowledge. Many of the theorems that are used within the evidence... (More)
In Sweden, the evaluation of evidence is free which means it is not governed by legal rules. When evaluating evidence, the judge uses what the legislator refers to as common knowledge theorems (“allmänna erfarenhetssatser”), which enables the evidence to be put in context. Common knowledge theorems constitute generalizations about how circumstances usually relate to each other and are based on general knowledge and life experience. These theo-rems’ meaning within the process of evaluating evidence is fundamental, because they make the evidence comprehensible. At the same time, the use of theorems leads to information being processed in a partial manner, based on the judge’s knowledge. Many of the theorems that are used within the evidence evaluating process can not to be compared with rules of nature but ra-ther indefinite generalizations. To this should be added that the character of the theorems, being generalizations, also causes a thin line to emerge between what is legitimate on the one hand and what constitutes stereotypical beliefs and prejudices on the other. This thesis main purpose is to give an account for and question both the use and the content of the common knowledge theorems by comparing the method for using them, as it is described within legal theory, with psychological research.

Legal theory describes the content and use of the theorems in a way where only acceptable content is a demand and a model that evaluates the theorems applicability and certainty. Because of this there are far reaching requirements on the judges’ ability to evaluate their own knowledges and to calculate on probabilities concerning this knowledge and their applicability at the case be-fore the court. From a legal theoretic perspective alone, it is possible to criti-cize how the acceptable content is described but also the method that described the use of the theorems within the process of evaluating evidence. Social cog-nitive research that accounts for matters on how stereotypes are created, can be helpful to problematize the content of the theorems, which can be compared with stereotypes even further. Such content, concerning social groups, does not need to be a product of an impartial process. Human beings do not register the world as it is, but rather processing of information is partially impaired preconceptions. It is easy to create stereotypical beliefs, but also to create va-lidity for the same beliefs.

The method that describes how issues relating to the theorems certainty and applicability should be evaluated can be questioned on the basis of cognitive psychology aimed at people’s ability to make assessments. This kind of re-search describes people’s ability to make assessments and take decisions in an environment containing complex information, which the process of evaluating evidence can be compared with, and shows that models that assume people’s full rationality and ability to calculate exhaustively on probabilities is not rep-resented in how people really think. The human intellect can be described as being two systems, where the first is automatic, intuitive and heuristic-based where the other is analytic and rule-governed. Although we experience our reasoning as conscious, many times people are using the intuitive way of thinking. Also, the intuitive way of thinking can generate biases which leads to that probabilities is judged incorrectly or that our cognition rather tries to confirm a hypothesis rather than to falsify it.

In the light of this it is possible to question both the knowledge that is used within the frame work of the common knowledge theorems, but also to question the model that is described to evaluate the accuracy of those theorems. (Less)
Abstract (Swedish)
I Sverige är bevisvärderingen fri, vilket innebär att den inte är bunden av legala regler. Vid bevisvärderingen använder sig domaren av vad lagstiftaren benämner allmänna erfarenhetssatser, som möjliggör att bevisningen kan sättas i en kontext. Erfarenhetssatser utgör en generalisering beträffande hur omständigheter vanligtvis förhåller sig till varandra och baseras på allmän bildning och livserfarenhet. Erfarenhetssatsernas betydelse i bevisvärderingen är fundamental, då det delvis är dessa som medför att bevisningen kan göras förståelig. Samtidigt medför även erfarenhetssatserna att informationen bearbetas partiskt utifrån denna kunskap. Deras karaktär som generaliseringar medför även att gränsen mellan stereotypa uppfattningar och... (More)
I Sverige är bevisvärderingen fri, vilket innebär att den inte är bunden av legala regler. Vid bevisvärderingen använder sig domaren av vad lagstiftaren benämner allmänna erfarenhetssatser, som möjliggör att bevisningen kan sättas i en kontext. Erfarenhetssatser utgör en generalisering beträffande hur omständigheter vanligtvis förhåller sig till varandra och baseras på allmän bildning och livserfarenhet. Erfarenhetssatsernas betydelse i bevisvärderingen är fundamental, då det delvis är dessa som medför att bevisningen kan göras förståelig. Samtidigt medför även erfarenhetssatserna att informationen bearbetas partiskt utifrån denna kunskap. Deras karaktär som generaliseringar medför även att gränsen mellan stereotypa uppfattningar och fördomar är hårfin. Till detta hör även att de erfarenhetssatser som används inom bevisvärderingen inte som huvudregel utgör naturlagar, utan snarare är vagare generaliseringar. Den här uppsatsens huvudsakliga syfte är att redogöra för och problematisera kring användandet av, och innehållet i, de allmänna erfarenhetssatserna genom att undersöka huruvida det tillvägagångssätt som beskrivs inom rättsvetenskapen jämförs med psykologisk forskning.

Rättsvetenskapen beskriver innehållet i och användandet av de allmänna erfarenhetssatserna utifrån att det finns ett krav på godtagbart innehåll samt att erfarenhetssatsernas säkerhet och tillämplighet ska utvärderas. På detta vis uppställs långtgående krav på domarens förmåga att utvärdera sina egna kunskaper och beräkna på sannolikheter beträffande denna kunskap och tillämpningen av den i det enskilda fallet. Utifrån enbart rättsvetenskapligt håll går det att problematisera och kritisera beskrivandet av det godtagbara innehållet och dess användning inom ramen för de allmänna erfarenhetssatsera. Bland annat går det att ifrågasätta både det legitimitetskrav som uppställs beträffande godtagbart innehåll men även den metod som beskriver användandet av dem inom ramen för bevisvärderingen. Socialkognitiv teoribildning som berör skapandet av stereotyper kan ytterligare problematisera innehållet i och skapandet av erfarenhetssatser som kan liknas med stereotyper. Sådana uppfattningar beträffande olika sociala grupper, behöver inte vara en produkt av en opartisk bearbetning. Människan uppfattar inte världen som den faktiskt är, utan förutfattade meningar styr delvis hur informationen i vår omgivning processas. Det är både enkelt att skapa stereotypa uppfattningar av olika grupper samt att skapa validitet för sådana föreställningar.

Den metod som beskrivs beträffande erfarenhetssatsen utvärdering av tillämplighet och säkerhet kan även problematiseras utifrån kognitionspsykologisk bedömningsteori. Sådan forskning beskriver människans förmåga att fatta beslut och göra bedömningar i en komplex informationsmiljö, vilket bevisvärderingen företas i, och visar att modeller som förutsätter människans genomgående rationalitet och förmåga att kalkylera uttömmande på sannolikheter inte representerar verkligt tänkande. Människans intellekt kan beskrivas i termer av två system, där det ena är intuitivt, automatiskt och heuristikbaserat och det andra regelstyrt och analyserande. Trots att vi upplever våra resonemang som medvetna, använder sig människan ofta av det intuitiva viset att tänka. Det intuitiva tänkandet kan även generera en rad bias som medför att sannolikheter bedöms på ett felaktigt vis eller att kognitionen snarare försöker bekräfta en hypotes, än falsifiera den.

Sammantaget går det att ifrågasätta både innehållet i vissa erfarenhetssatser, då sådana inte behöver representera verkligheten, samt den modell där erfarenhetssatsens säkerhet och tillämplighet utvärderas. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Carlsson, Emma LU
supervisor
organization
alternative title
The person behind the evidence evaluator - a study of theorems from a cognitive legal perspective.
course
JURM02 20182
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
straffrätt, rättsvetenskap, bevisvärdering, erfarenhetssatser, kogntionspsykologi, socialpsykologi
language
Swedish
id
8965681
date added to LUP
2019-01-28 11:36:44
date last changed
2019-01-28 11:36:44
@misc{8965681,
  abstract     = {In Sweden, the evaluation of evidence is free which means it is not governed by legal rules. When evaluating evidence, the judge uses what the legislator refers to as common knowledge theorems (“allmänna erfarenhetssatser”), which enables the evidence to be put in context. Common knowledge theorems constitute generalizations about how circumstances usually relate to each other and are based on general knowledge and life experience. These theo-rems’ meaning within the process of evaluating evidence is fundamental, because they make the evidence comprehensible. At the same time, the use of theorems leads to information being processed in a partial manner, based on the judge’s knowledge. Many of the theorems that are used within the evidence evaluating process can not to be compared with rules of nature but ra-ther indefinite generalizations. To this should be added that the character of the theorems, being generalizations, also causes a thin line to emerge between what is legitimate on the one hand and what constitutes stereotypical beliefs and prejudices on the other. This thesis main purpose is to give an account for and question both the use and the content of the common knowledge theorems by comparing the method for using them, as it is described within legal theory, with psychological research.

Legal theory describes the content and use of the theorems in a way where only acceptable content is a demand and a model that evaluates the theorems applicability and certainty. Because of this there are far reaching requirements on the judges’ ability to evaluate their own knowledges and to calculate on probabilities concerning this knowledge and their applicability at the case be-fore the court. From a legal theoretic perspective alone, it is possible to criti-cize how the acceptable content is described but also the method that described the use of the theorems within the process of evaluating evidence. Social cog-nitive research that accounts for matters on how stereotypes are created, can be helpful to problematize the content of the theorems, which can be compared with stereotypes even further. Such content, concerning social groups, does not need to be a product of an impartial process. Human beings do not register the world as it is, but rather processing of information is partially impaired preconceptions. It is easy to create stereotypical beliefs, but also to create va-lidity for the same beliefs. 

The method that describes how issues relating to the theorems certainty and applicability should be evaluated can be questioned on the basis of cognitive psychology aimed at people’s ability to make assessments. This kind of re-search describes people’s ability to make assessments and take decisions in an environment containing complex information, which the process of evaluating evidence can be compared with, and shows that models that assume people’s full rationality and ability to calculate exhaustively on probabilities is not rep-resented in how people really think. The human intellect can be described as being two systems, where the first is automatic, intuitive and heuristic-based where the other is analytic and rule-governed. Although we experience our reasoning as conscious, many times people are using the intuitive way of thinking. Also, the intuitive way of thinking can generate biases which leads to that probabilities is judged incorrectly or that our cognition rather tries to confirm a hypothesis rather than to falsify it. 

In the light of this it is possible to question both the knowledge that is used within the frame work of the common knowledge theorems, but also to question the model that is described to evaluate the accuracy of those theorems.},
  author       = {Carlsson, Emma},
  keyword      = {straffrätt,rättsvetenskap,bevisvärdering,erfarenhetssatser,kogntionspsykologi,socialpsykologi},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Människan som bevisvärderare - en kognitivt rättsvetenskaplig studie av erfarenhetssatser.},
  year         = {2018},
}