EU-rättslig praxis i förändring: En kritisk granskning av påverkan av fri rörlighet för kapital på direkt beskattning på medlemsstatsnivå

Abstract

The purpose of this essay is to critically review how decisions from the CJEU concerning the legal provisions regarding free movement of capital in article 63 of the TFEU has affected EU members states systems of direct taxation. Changes in relevant case law from the last 20 years is presented and the effects that these changes have had on the abilities of member states to shape direct taxation on a national level will be analysed.

The evolution in case law is illustrated by three cases from the CJEU. These cases represent extremes in the evolution in case law of the application of the legal provisions regarding free movement of capital. The case of C-319/02, Manninen, represents the peak of willingness of the CJEU to define member state procedures in direct taxation as restriction on the free movement of capital. The courted decided in a later case, C-35/11, Test Claimants, that free movement of capital can be infringed upon the basis of sustaining internal member state tax sovereignty. This amounts to a sharp deviation from earlier case law and a return of member state sovereignty to a prominent position in tax questions. In new case law, C-480/16, Fidelity Funds, the evolution of case law takes yet another turn. This change is more related to the case law established in Manninen, ergo, a return to earlier case law.

The changing nature of case law contributes to uncertainty for the member states. Moreover, the legal boundaries of the term “restrictions” in the legal provisions regarding free movement of capital are not clearly defined. These two elements of uncertainty are potential contributors to a lack of predictability for member states when it comes to the shaping of future direct taxation on cross-boundary incomes.

Abstract (Swedish)

Syftet med denna uppsats är att kritiskt granska hur EUD:s tillämpning av den fria rörligheten för kapital i art. 63 FEUF har påverkat EU-medlemsstaters system för direkt beskattning. I uppsatsen redogörs det för hur relevant praxis från EUD har förändrats under de senaste 20 åren. Den påverkan som dessa förändringars har haft på medlemsstaternas möjligheter att utforma den direkta beskattningen på nationell nivå kommer att analyseras.

Utvecklingen i praxis illustreras med tre rättsfall från EUD. Dessa rättsfall representerar ytterligheter i utvecklingen av tillämpning av den fria rörligheten för kapital i praxis. Fallet C-319/02, Manninen, representerar kulmen av EUD:s villighet att definiera medlemsstaters förfarande gällande direkt beskattning som en restriktion på den fria rörligheten för kapital. I C-35/11, Test Claimants, slog domstolen fast att fri rörlighet för kapital kan inskränkas på basis av upprätthållandet av medlemsstatens interna skattesuveränitet. Detta innebar ett kraftigt avsteg från tidigare praxis och en återgång till en framskjuten position för medlemsstaternas suveränitet i skattefrågor. I ny praxis, C-480/16, Fidelity Funds m.fl., tar utvecklingen ännu en vändning. Denna utveckling är mer lik den som etablerades i Manninen, dvs. en återgång till tidigare praxis.

Det föränderliga läget i praxis bidrar till en oförutsägbarhet för medlemsstaterna. Därutöver är de juridiska gränserna för termen ”restriktioner” i bestämmelserna om fri rörlighet för kapital inte är klart definierade. Dessa två osäkerhetselement kan potentiellt bidra till brist på förutsägbarhet för medlemsstaterna när det gäller utformandet av den direkta beskattningen på gränsöverskridande inkomster.

• author: Mårtensson, Viktor
• supervisor: Jacob Öberg
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20182
• year: 2018
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: EU-rätt, skatterätt, normkonflikt, EU-domstolen
• language: Swedish
• id: 8965920
• date added to LUP: 2019-03-17 14:16:46
• date last changed: 2019-03-17 14:16:46