Att upptäcka eller utesluta brott - En undersökning av brister i förfarandet vid polisiära dödsfallsutredningar

Abstract (Swedish)

Vid dödsfall som har eller kan ha orsakats av yttre påverkan genom skada eller förgiftning har Polismyndigheten i uppgift att konstatera eller utesluta misstanke om brott. För dessa syften utförs en dödsfallsutredning. Dödsfallsutredning är en särskild undersökningsform, vars underlag kan ligga till grund för beslut att inleda förundersökning. Polismyndigheten har vid flera tillfällen fått utstå kritik för att dödsfall felaktigt bedömts vara olycksfall eller självförvållade, och Rättsmedicinalverket har påkallat behov av förbättringsåtgärder avseende dödsfallsutredningar. Årligen upptäcks fem till tio stycken dödsfall på grund av våldsbrott först vid obduktionen.

Det övergripande syftet i förevarande uppsats är att undersöka om det finns brister i förfarandet vid dödsfallsutredningar. För att undersöka detta genomgås regleringar av relevans och de anvisningar som polisen har att följa vid dödsfallsutredningar. Det har även gjorts intervjuer med poliser, lärare i kriminalteknik och en läkare inom rättsmedicin, samt en fallstudie där verkliga dödsfallsutredningar analyseras. Genom redogörelsen i sin helhet ges insyn i hur polisiära dödsfallsutredningar utförs, vilka utredningsåtgärder som står till hands och hur polisen tar ställning till om det finns skäl att fatta misstanke om brott vid dödsfall.

Uppsatsen resulterar i en identifiering av tre centrala brister vid polisiära dödsfallsutredningar. För det första konstateras att brott riskerar att gå oupptäckta vid dödsfallsutredningar. Tänkbara skäl till detta kan vara att misstankesbedömningen inte alltid är välgrundad, att poliser inte har tillräcklig kompetens för att upptäcka yttre påverkan, samt att det vid vissa typer av dödsfall inte är möjligt att upptäcka brott i ett så tidigt skede. En ytterligare brist med förfarandet vid dödsfallsutredningar är att utsikterna för lagföring försämras avsevärt då brott missas i det initiala skedet. Detta beror på att utredningen som görs vid avsaknad av brottsmisstanke inte är lika grundlig som vid brottsutredning, samt att dokumentationen inte är tillräcklig för att i nödvändig mån säkerställa uppgifter som kan behövas i ett senare skede. Slutligen konstateras att lagstiftningen på området är osammanhängande samt förfarandet för dödsfallsutredningar oreglerat. I uppsatsen ges förslag på förbättringsåtgärder med två aspekter av effektivitet som teoretisk utgångspunkt. För att tillförsäkra så riktiga resultat som möjligt vid dödsfallsutredningar behövs en mer sammanhängande lagstiftning, som anger vad dödsfallsutredningar ska bestå av för att ge tillförlitliga resultat. Det vore önskvärt att expertis i form av kriminaltekniker eller rättsläkare deltar i högre utsträckning vid platsundersökningar. Vissa tydliggöranden kan också behöva göras avseende polisers bedömning av brottsmisstanke och uteslutandet av brott. Utförligare dokumentation är ytterligare en angelägen förbättringsåtgärd. Avslutningsvis konstateras att polisiära dödsfallsutredningar inte ger ett betryggande skydd för att säkerställa att brott beivras, och att samhället således inte tillförsäkras rättstrygghet.

Abstract

In cases of deaths that have or may have been caused by another person through injury or poisoning, the police authority is obliged to detect or exclude suspicion of crime. To fulfill these purposes, a death investigation is performed. Death investigations are a special form enquiry that may precede a decision to initiate a preliminary investigation. On several occasions, the police authority has been criticized for the fact that deaths were mistakenly considered to be accidents or self-inflicted, and the National Board of Forensic Medicine has stated that there is a need for improvements regarding death investigations. In five to ten cases of fatal violence each year, crimes are not detected until the autopsy is performed.

The general purpose of this thesis is to see if there are deficiencies in the procedure of death investigations. Therefore, regulations of relevance and the instructions that the police have to follow in death investigations are examined. Furthermore, an empirical study has been carried out consisting of interviews with police officers, teachers in forensics and a doctor in forensic medicine, as well as a case study where real death investigations have been analyzed. The material in its entirety gives insight into how death investigations are carried out, what investigative measures are at hand and how the police determine whether there is any reason to suspect a crime.

The survey identifies three key deficiencies in death investigations. Firstly, it is found that there is a risk that deaths caused by a crime can go undetected. Reasons for this may be that the assessment of whether there is a suspicion of crime is not substantiated, and that the police might not have sufficient knowledge to detect external causes. Also, in some types of deaths it may not be possible to detect crime at such an early stage. Another inadequacy in death investigations is that the prospects of prosecution deteriorate considerably when crimes are not detected at the initial stage. The reason for this is that death investigations without suspicion of crime are not as thorough as criminal investigations, and that the documentation is not sufficient to ensure information that may be needed at a later stage. Lastly, it can also be concluded that the legislation in this area is incoherent and the procedure for death investigations is unregulated. With two aspects of efficiency as the theoretical framework, the following suggestions for improvements are presented. To ensure as accurate results as possible in death investigations, a more coherent legislation is needed which specifies what death investigations can consist of. It would be appropriate if forensic technicians and forensic medical examiners participated to a greater extent at on-site investigations. Some clarifications need to be made regarding the police's assessment and exclusion of suspicion of crime. More thorough documentation is another important improvement measure. The final conclusion of the thesis is that the procedure of death investigations does not provide adequate protection to ensure that crimes are resolved, and that the society is not assured of legal certainty.

• author: Westerberg, Julia
• supervisor: Christian Häthén
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: To detect or exclude suspicion of crime - A study of deficiencies in the procedure of death investigations
• course: JURM02 20182
• year: 2018
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Straffrätt, Dödsfallsutredning, Polismyndigheten, Förundersökning, Brottsbekämpning, Våldsbrott
• language: Swedish
• id: 8966018
• date added to LUP: 2019-01-30 17:08:37
• date last changed: 2019-01-30 17:08:37