Advanced

Hetsande missaktning - En studie av missaktningsbedömningar i underrättspraxis

Åkesson, Alfred (2018) JURM02 20182
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Denna uppsats handlar om straffbudet hets mot folkgrupp. Straffbudet tar sikte på meddelanden som innebär att en folkgrupp missaktas eller hotas. För att bestämmelsen ska vara tillämplig krävs att någon av de i lagen uppräknade anspelningsgrunderna har aktualiserats. Dessa anspelningsgrunder är ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Den sistnämnda anspelningsgrunden har emellertid inte inrymts i denna uppsats, eftersom det inte finns någon rättspraxis i anslutning till denna anspelningsgrund.

Detta arbete har syftat till att fastställa om de straffrättsliga missaktningsbedömningarna i underrättspraxis skiljer sig åt beroende på bland annat vilken... (More)
Denna uppsats handlar om straffbudet hets mot folkgrupp. Straffbudet tar sikte på meddelanden som innebär att en folkgrupp missaktas eller hotas. För att bestämmelsen ska vara tillämplig krävs att någon av de i lagen uppräknade anspelningsgrunderna har aktualiserats. Dessa anspelningsgrunder är ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Den sistnämnda anspelningsgrunden har emellertid inte inrymts i denna uppsats, eftersom det inte finns någon rättspraxis i anslutning till denna anspelningsgrund.

Detta arbete har syftat till att fastställa om de straffrättsliga missaktningsbedömningarna i underrättspraxis skiljer sig åt beroende på bland annat vilken grupp som angrips. Sammanhangets betydelse för domstolarnas bedömningar har också undersökts, samt huruvida underrätternas bedömningar ligger i linje med HD:s praxis. Undersökningen har främst genomförts genom en rättsfallsanalys där hovrättsfall från senare tid har refererats, analyserats och jämförts med varandra och HD-praxis.

Resultatet av rättsfallsstudien medger att det främst föreligger stora likheter mellan de olika rättsfallskategorierna. Rent principiellt spelar det mindre roll om ett påstått missaktande meddelande haft anspelning på trosbekännelse, ursprung eller sexuell läggning. Huvuddragen i domstolarnas bedömningar är desamma. Stor vikt fästs vid yttrandets innehåll, och om meddelandet kan anses ha överskridit gränsen för en saklig och vederhäftig diskussion.

Vissa skillnader har emellertid kunnat identifieras. Domstolarna håller tydligare isär uttalanden mot sak från uttalanden mot person i de rättsfall som berör uttalanden med anspelning på trosbekännelse. När uttalanden eller andra typer av meddelanden skett med anspelning på ursprung är det inte helt ovanligt att domstolen undersöker vilka ideologier meddelandet är förknippat med för att avgöra om meddelandet gett uttryck för missaktning. I rättsfallskategorin om sexuell läggning resonerar domstolarna, i något högre utsträckning än i andra fall, kring vad som är att anse som hate-speech – vilket talar för att konventionsperspektivet varit mer närvarande i dessa bedömningar.

Sammanhanget har spelat stor roll i närmast samtliga bedömningar. Olika sammanhang har tillmätts olika starkt yttrandefrihetsrättsligt skydd. Politiska diskussioner anses vara ett sammanhang där ribban för vad som ska betraktas som hets mot folkgrupp är något högre än om sammanhanget inte varit just en politisk diskussion. Även religiösa sammanhang, där den tilltalade exempelvis stött sina uttalanden på en religiös urkund, har åtnjutit ett särskilt skydd.

Sammantaget ligger underrättspraxis i linje med HD:s praxis, och de skillnader som finns mellan de olika anspelningsgrunderna kan motiveras rättsligt. Det är även möjligt att argumentera för att olika sammanhang ska tillmätas olika starkt skydd. Möjligen kan det påstås att underrätternas bedömning av vad som utgör en predikosituation inte nödvändigtvis är helt förenlig med HD:s åsikter i samma fråga. HD har dock inte explicit bedömt vad som är att anse som en predikosituation och begreppet är alltså inte helt definierat. (Less)
Popular Abstract
This essay deals with the Swedish penal regulation of agitation against ethnic group, which perhaps is more familiar as hate-speech. The regulation prohibit messages which depreciate or threaten a collective of people of a certain category. In order for the regulation to be applicable, a message has to allude to a ground listed in the regulation. These grounds are race, skin color, national or ethnic origin, confession of faith, sexual orientation or transgender identity or expression. However, the latter ground of allusion has not been included in this essay, as there is no case law related to that ground of allusion.

This essay has aimed to determine whether the deprecation assessments in case law differ, depending on the derogated... (More)
This essay deals with the Swedish penal regulation of agitation against ethnic group, which perhaps is more familiar as hate-speech. The regulation prohibit messages which depreciate or threaten a collective of people of a certain category. In order for the regulation to be applicable, a message has to allude to a ground listed in the regulation. These grounds are race, skin color, national or ethnic origin, confession of faith, sexual orientation or transgender identity or expression. However, the latter ground of allusion has not been included in this essay, as there is no case law related to that ground of allusion.

This essay has aimed to determine whether the deprecation assessments in case law differ, depending on the derogated group. The significance of the context for the assessments has also been examined, as well as whether or not the Supreme Court’s practices is being followed. The survey has mainly been carried out through a case law study, where recent cases from the Courts of Appeal have been referred, analyzed and compared with each other and the Supreme Court’s practices.

The result of the case law study admits that there mainly are similarities between the different case-categories. On the principle level, it doesn’t matter much if an alleged disrespectful message has alluded to one’s confession of faith, origin, or sexual orientation. The main features of the court’s assessments are the same. The content of the message, and whether the message can be considered to have exceeded the borders of a substantial and reliable discussion, are two features of great importance.

However, some differences have been identified. In the category of cases alluding to one’s confession of faith, the courts clearly separate statements against a religion from statements against the same religion’s followers. When statements, or other types of messages, have been alluding to origin, it is not uncommon for the court to investigate which ideologies the message is associated with, in order to determine if the message has expressed deprecation. In the category of cases alluding to sexual orientation, the courts, to a somewhat greater extent, reason about what is to be considered hate-speech – which suggests that the European Convention on the Human Rights has been more present in these assessments.

The context has played a major role in almost all assessments. The strength of the protection of the freedom of speech has varied, depending on the context. Political discussions are considered to be a context which deserve a strong protection. Religious contexts, where the accused for example has founded his or hers statement on a religious document, have also enjoyed a special protection.

Overall, the Courts of Appeal’s case law are in line with the Supreme Court’s practices, and the differences that exist between the different grounds of allusion can be justified legally. Possibly, it can be argued that the Courts of Appeal’s view on what is to be considered as a preaching situation somewhat differs to the Supreme Court’s views on the same issue. However, the Supreme Court has not explicitly and completely defined what a preaching situation is. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Åkesson, Alfred
supervisor
organization
alternative title
Inflammatory deprecation - A case law study of the Courts of Appeal's deprecation assessments
course
JURM02 20182
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
straffrätt, criminal law, hets mot folkgrupp, yttrandefrihet, missaktning
language
Swedish
id
8966030
date added to LUP
2019-01-29 15:16:46
date last changed
2019-01-29 15:16:46
@misc{8966030,
  abstract     = {Denna uppsats handlar om straffbudet hets mot folkgrupp. Straffbudet tar sikte på meddelanden som innebär att en folkgrupp missaktas eller hotas. För att bestämmelsen ska vara tillämplig krävs att någon av de i lagen uppräknade anspelningsgrunderna har aktualiserats. Dessa anspelningsgrunder är ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Den sistnämnda anspelningsgrunden har emellertid inte inrymts i denna uppsats, eftersom det inte finns någon rättspraxis i anslutning till denna anspelningsgrund.

Detta arbete har syftat till att fastställa om de straffrättsliga missaktningsbedömningarna i underrättspraxis skiljer sig åt beroende på bland annat vilken grupp som angrips. Sammanhangets betydelse för domstolarnas bedömningar har också undersökts, samt huruvida underrätternas bedömningar ligger i linje med HD:s praxis. Undersökningen har främst genomförts genom en rättsfallsanalys där hovrättsfall från senare tid har refererats, analyserats och jämförts med varandra och HD-praxis.

Resultatet av rättsfallsstudien medger att det främst föreligger stora likheter mellan de olika rättsfallskategorierna. Rent principiellt spelar det mindre roll om ett påstått missaktande meddelande haft anspelning på trosbekännelse, ursprung eller sexuell läggning. Huvuddragen i domstolarnas bedömningar är desamma. Stor vikt fästs vid yttrandets innehåll, och om meddelandet kan anses ha överskridit gränsen för en saklig och vederhäftig diskussion. 

Vissa skillnader har emellertid kunnat identifieras. Domstolarna håller tydligare isär uttalanden mot sak från uttalanden mot person i de rättsfall som berör uttalanden med anspelning på trosbekännelse. När uttalanden eller andra typer av meddelanden skett med anspelning på ursprung är det inte helt ovanligt att domstolen undersöker vilka ideologier meddelandet är förknippat med för att avgöra om meddelandet gett uttryck för missaktning. I rättsfallskategorin om sexuell läggning resonerar domstolarna, i något högre utsträckning än i andra fall, kring vad som är att anse som hate-speech – vilket talar för att konventionsperspektivet varit mer närvarande i dessa bedömningar.

Sammanhanget har spelat stor roll i närmast samtliga bedömningar. Olika sammanhang har tillmätts olika starkt yttrandefrihetsrättsligt skydd. Politiska diskussioner anses vara ett sammanhang där ribban för vad som ska betraktas som hets mot folkgrupp är något högre än om sammanhanget inte varit just en politisk diskussion. Även religiösa sammanhang, där den tilltalade exempelvis stött sina uttalanden på en religiös urkund, har åtnjutit ett särskilt skydd.

Sammantaget ligger underrättspraxis i linje med HD:s praxis, och de skillnader som finns mellan de olika anspelningsgrunderna kan motiveras rättsligt. Det är även möjligt att argumentera för att olika sammanhang ska tillmätas olika starkt skydd. Möjligen kan det påstås att underrätternas bedömning av vad som utgör en predikosituation inte nödvändigtvis är helt förenlig med HD:s åsikter i samma fråga. HD har dock inte explicit bedömt vad som är att anse som en predikosituation och begreppet är alltså inte helt definierat.},
  author       = {Åkesson, Alfred},
  keyword      = {straffrätt,criminal law,hets mot folkgrupp,yttrandefrihet,missaktning},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Hetsande missaktning - En studie av missaktningsbedömningar i underrättspraxis},
  year         = {2018},
}