Brun gräsfjärils, Coenonympha heros, sista lokaler i Skåne – vilka dagfjärilsarter finns där idag?
(2019) BIOK01 20182Degree Projects in Biology
- Popular Abstract (Swedish)
- Varför försvinner Brun gräsfjäril och andra fjärilar?
Många fjärilar minskar idag på grund av att deras livsmiljöer blir alltmer sällsynta, till exempel då ängsmarker planteras igen med barrträd. Därför har många arter blivit hotade och kan komma att försvinna inom en snar framtid. Genom att studera de fjärilar som ännu inte har blivit utrotade kan man stoppa utrotningen. Vi måste hejda förlusten av fjärilar nu innan det är för sent och vi inte har några fjärilar kvar.
De naturliga ängarna har minskat drastiskt de senaste 100 åren med en acceleration sen 1950-talet. Många fjärilar är beroende av gräsmarker och minskar i takt med att deras habitat försvinner. De få ängar som är kvar är starkt fragmenterade.
Brun gräsfjäril
Brun... (More) - Varför försvinner Brun gräsfjäril och andra fjärilar?
Många fjärilar minskar idag på grund av att deras livsmiljöer blir alltmer sällsynta, till exempel då ängsmarker planteras igen med barrträd. Därför har många arter blivit hotade och kan komma att försvinna inom en snar framtid. Genom att studera de fjärilar som ännu inte har blivit utrotade kan man stoppa utrotningen. Vi måste hejda förlusten av fjärilar nu innan det är för sent och vi inte har några fjärilar kvar.
De naturliga ängarna har minskat drastiskt de senaste 100 åren med en acceleration sen 1950-talet. Många fjärilar är beroende av gräsmarker och minskar i takt med att deras habitat försvinner. De få ängar som är kvar är starkt fragmenterade.
Brun gräsfjäril
Brun gräsfjäril, Coenonympha hero, är en av Sveriges minsta fjärilsarter och är en av de fjärilar som minskar till följd av igenplanteringen av ängsmarker. Den flyger i högt gräs eftersom den är dålig på att flyga där det blåser och flyger inte heller några längre sträckor. Den trivs på skogsängar som fortfarande finns kvar i Värmland där den ännu har starka populationer. Förr kunde Brun gräsfjäril hittas på många platser i södra och mellersta Sverige men i och med att skogsängarna minskat försvann arten helt från Skåne och har inte återfunnits efter 1990-talet. Idag är arten fridlyst och är med på rödlistan som nära hotad (NT).
Eftersom det senaste området i Skåne där arten hittades var Rugerup-Våtseröd i Höörs kommun, nära där jag har haft min uppväxt, blev detta område därför fokus för inventeringen. För komplettering inventerades flera äldre lokaler för brun gräsfjäril i Skåne och ett antal i det nuvarande kärnområdet i Värmland. Inventeringen gjordes när det var soligt väder eller när temperaturen översteg 17 grader och när det inte blåste mycket. Under själva inventeringen valdes 17 olika områden som vart och ett inventerades som en yta runt en bestämd mittpunkt. Ett artonde område var större och där valdes att inventera som en slinga istället för en punkt. Slingan var 1 kilometer lång och inventerades under lugn promenadtakt 2,5 meter åt höger och vänster, 5 meter ovanför och 5 meter framför observatören. Samtliga dagfjärilar och bastardsvärmare på punktlokalerna och längs slingan artbestämdes så långt som möjligt och räknades.
Resultatet visade att Brun gräsfjäril inte fanns kvar i det sista området i Skåne och hittades inte heller på någon annan skånsk lokal. Vanligtvis finns den i Värmland vid den tid jag besökte lokalerna där men det var en för varm och torr sommar så arten hade redan slutat flyga för 2018. Däremot upptäcktes andra rödlistade arter vilket är till stor vikt för att dokumentera hur viktigt ett område är att behålla.
Totalt hittades 2163 fjärilar av 39 arter och 6 av dessa är rödlistade. Eftersom området Rugerup-Våtseröd i Skåne var fokus i inventeringen inventerades detta med ett antal besök över hela flygperioden för Brun gräsfjäril. Resultatet av den undersökningen visade att antalet fjärilar ökade med tiden på två av lokalerna och minskade på den tredje. De ökade allt eftersom sommaren gick på de två första lokalerna där de hade tillgång på vatten. Att de minskade på den tredje lokalen beror troligen på att sommaren 2018 var en varm och torr sommar och de arterna på denna lokalen hade tillgång till vatten från ett dike de första veckorna men att diket torkade senare ut.
Det spelade stor roll hur habitatet såg ut och de större områdena med högt gräs och mycket örter hyste fler arter av fjärilar och fler rödlistade arter jämfört med de områden som inte hade denna karaktär. Det var även fler fjärilar i Värmland än i Skåne men detta kan bero på att Värmland inventerades efter Skåne och i mitten av sommaren då fler arter flyger samtidigt.
Vid det här laget har du nog förstått att slutsatsen av resultaten är att det är viktigt att behålla de naturliga ängsmarkerna dit många fjärilar är knutna och inte plantera med barrträd. Resultatet kan användas för att för att bevara andra arter som är knutna till dessa typer av habitat och minska förlusten av de hotade arterna.
Jag kan inte tänka mig en värld utan fjärilar, kan du?
Examensarbete för Kandidatexamen i Biologi 15 hp 2018
Biologiska institutionen, Lunds universitet
Handledare: Lars Pettersson
Handledares avdelning: Biodiversitet, Biologiska institutionen, Lunds universitet (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8969363
- author
- Jönsson, Hanna
- supervisor
- organization
- course
- BIOK01 20182
- year
- 2019
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- language
- Swedish
- id
- 8969363
- date added to LUP
- 2019-02-04 15:16:43
- date last changed
- 2019-02-04 15:16:43
@misc{8969363,
author = {{Jönsson, Hanna}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Brun gräsfjärils, Coenonympha heros, sista lokaler i Skåne – vilka dagfjärilsarter finns där idag?}},
year = {{2019}},
}