Lagrådsgranskning - En fallstudie av Lagrådets granskning av offentligrättsliga lagförslag
(2018) JURM02 20182Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Förevarande framställning avhandlar Lagrådet och dess granskningsverksamhet.
De lagförslag som utformats i enlighet med Lagrådets rekommendation håller en mycket hög kvalité. Lagstiftningen blir precis, enhetlig, förenlig med gällande rätt och med de rättsstatliga principerna. Förslaget till en ny läkemedelslag utgör ett exempel på lagstiftning som gjorts förenlig med gällande rätt, närmare bestämt med föreskrifterna om bemyndigande av regeringen i 8 kap. RF. Efter Lagrådets granskning ändrade regeringen ett bemyndigande i förslaget som gav regeringen möjlighet att utvidga lagens straffbara område, i strid med 8 kap 3 § regeringsformen som föreskriver att regeringen inte får bemyndigas att meddela föreskrifter om brott med fängelse i... (More) - Förevarande framställning avhandlar Lagrådet och dess granskningsverksamhet.
De lagförslag som utformats i enlighet med Lagrådets rekommendation håller en mycket hög kvalité. Lagstiftningen blir precis, enhetlig, förenlig med gällande rätt och med de rättsstatliga principerna. Förslaget till en ny läkemedelslag utgör ett exempel på lagstiftning som gjorts förenlig med gällande rätt, närmare bestämt med föreskrifterna om bemyndigande av regeringen i 8 kap. RF. Efter Lagrådets granskning ändrade regeringen ett bemyndigande i förslaget som gav regeringen möjlighet att utvidga lagens straffbara område, i strid med 8 kap 3 § regeringsformen som föreskriver att regeringen inte får bemyndigas att meddela föreskrifter om brott med fängelse i straffskalan, undantaget så kallade blankettstraffstadganden.
Lagrådets granskning har vidare resulterat i att integritetskänslig lagstiftning utformats med beaktande av proportionalitets- och behovsprincipen. Lagrådet kritiserade regeringens förslag att ge enskild direktåtkomst till polismyndighetens register över personer som meddelats tillträdesförbud till idrottsarrangemang. Det ursprungliga förslaget slopades och det alternativa förslaget, att tillåta polismyndigheten förmedla uppgifterna till idrottsförbunden vann gehör.
Lagstiftning som regeringen gått vidare med i strid med Lagrådets anvisningar har inte kunnat tillämpas så som regeringen avsett, bland annat eftersom lagtextens ordalydelse inte stämde överens med motivuttalandena vilket regeringen upplystes om av Lagrådet. Några av landets migrationsdomstolar valde att inte tillämpa den så kallade gymnasielagen eftersom den ansågs strida mot beredningskravet bland annat. Lagrådet hade ansett att gymnasielagen stred mot likabehandlingsprincipen och beredningskravet men regeringen gick vidare med lagförslaget, eftersom de som skulle omfattas av lagstiftningen hade drabbats av långa handläggningstider.
En central fråga är om Lagrådets utlåtanden ska göras bindande, då nuvarande system möjliggör att regeringen driver igenom lagstiftning som strider mot de rättsstatliga principerna. Jurister kan förvisso bedöma effekterna av ett genomförande mycket bättre, däremot kan politikerna tillgodose ett akut behov (som till exempel med gymnasielagen). Att göra Lagrådets utlåtanden bindande skulle innebära att den yttersta makten förflyttas till Lagrådet. Lagrådet skull förvisso inte kunna framlägga förslag till lagstiftning men de skulle få behörighet att sätta stopp för förslag. Författarens slutsats i detta hänseende är att makten alltid bör utgå från folket, aldrig från Lagrådet. Däremot ska det finnas incitament för politiker att följa de rekommendationer som Lagrådet lämnar, vilket det med nuvarande system finns, eftersom regeringen varje år granskas av konstitutionsutskottet. (Less) - Popular Abstract
- The thesis discusses Lagrådet, a Swedish administrative authority that
examines legislative proposals. The purpose of this study is to examine and
illustrate the role of Lagrådet by discussing the legislation, which regulates
the authority and examine the review that has been made by it through a
case study of its reviews.
The role of the authority is to assist in the legislative work of the
government. More precisely Lagrådet has to examine the proposed
legislation and notify the government about the proposed legislation and
how it applies to constitutional law and to the demands of legal certainty.
Further they have to review which problems that may arise when applying
the legislation. How the proposed regulation applies to... (More) - The thesis discusses Lagrådet, a Swedish administrative authority that
examines legislative proposals. The purpose of this study is to examine and
illustrate the role of Lagrådet by discussing the legislation, which regulates
the authority and examine the review that has been made by it through a
case study of its reviews.
The role of the authority is to assist in the legislative work of the
government. More precisely Lagrådet has to examine the proposed
legislation and notify the government about the proposed legislation and
how it applies to constitutional law and to the demands of legal certainty.
Further they have to review which problems that may arise when applying
the legislation. How the proposed regulation applies to one another and
whether the legislation is fit for purpose. These aspects of the judicial
preview are regulated in law, namely, the twentiesecond paragraph in
chapter eight of the constitution, regeringsformen.
The case study further shows that Lagrådet also reviews whether the
legislation is clear and meticulous. Further, the study shows that the
authority gives prominence to the opinion of the consultation bodies. The
authority has done so in all cases where it has opposed to the legislation. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8971970
- author
- Wali, Sarah LU
- supervisor
- organization
- course
- JURM02 20182
- year
- 2018
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- offentlig rätt
- language
- Swedish
- id
- 8971970
- date added to LUP
- 2019-04-09 15:34:27
- date last changed
- 2019-04-09 15:34:27
@misc{8971970,
abstract = {{Förevarande framställning avhandlar Lagrådet och dess granskningsverksamhet.
De lagförslag som utformats i enlighet med Lagrådets rekommendation håller en mycket hög kvalité. Lagstiftningen blir precis, enhetlig, förenlig med gällande rätt och med de rättsstatliga principerna. Förslaget till en ny läkemedelslag utgör ett exempel på lagstiftning som gjorts förenlig med gällande rätt, närmare bestämt med föreskrifterna om bemyndigande av regeringen i 8 kap. RF. Efter Lagrådets granskning ändrade regeringen ett bemyndigande i förslaget som gav regeringen möjlighet att utvidga lagens straffbara område, i strid med 8 kap 3 § regeringsformen som föreskriver att regeringen inte får bemyndigas att meddela föreskrifter om brott med fängelse i straffskalan, undantaget så kallade blankettstraffstadganden.
Lagrådets granskning har vidare resulterat i att integritetskänslig lagstiftning utformats med beaktande av proportionalitets- och behovsprincipen. Lagrådet kritiserade regeringens förslag att ge enskild direktåtkomst till polismyndighetens register över personer som meddelats tillträdesförbud till idrottsarrangemang. Det ursprungliga förslaget slopades och det alternativa förslaget, att tillåta polismyndigheten förmedla uppgifterna till idrottsförbunden vann gehör.
Lagstiftning som regeringen gått vidare med i strid med Lagrådets anvisningar har inte kunnat tillämpas så som regeringen avsett, bland annat eftersom lagtextens ordalydelse inte stämde överens med motivuttalandena vilket regeringen upplystes om av Lagrådet. Några av landets migrationsdomstolar valde att inte tillämpa den så kallade gymnasielagen eftersom den ansågs strida mot beredningskravet bland annat. Lagrådet hade ansett att gymnasielagen stred mot likabehandlingsprincipen och beredningskravet men regeringen gick vidare med lagförslaget, eftersom de som skulle omfattas av lagstiftningen hade drabbats av långa handläggningstider.
En central fråga är om Lagrådets utlåtanden ska göras bindande, då nuvarande system möjliggör att regeringen driver igenom lagstiftning som strider mot de rättsstatliga principerna. Jurister kan förvisso bedöma effekterna av ett genomförande mycket bättre, däremot kan politikerna tillgodose ett akut behov (som till exempel med gymnasielagen). Att göra Lagrådets utlåtanden bindande skulle innebära att den yttersta makten förflyttas till Lagrådet. Lagrådet skull förvisso inte kunna framlägga förslag till lagstiftning men de skulle få behörighet att sätta stopp för förslag. Författarens slutsats i detta hänseende är att makten alltid bör utgå från folket, aldrig från Lagrådet. Däremot ska det finnas incitament för politiker att följa de rekommendationer som Lagrådet lämnar, vilket det med nuvarande system finns, eftersom regeringen varje år granskas av konstitutionsutskottet.}},
author = {{Wali, Sarah}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Lagrådsgranskning - En fallstudie av Lagrådets granskning av offentligrättsliga lagförslag}},
year = {{2018}},
}