Advanced

Skälig ersättning? - En kritisk granskning av möjligheten till ersättning för kostnader i skattetvister enligt 43 kap. 1 § första stycket SFL

Lugnegård, Otto LU (2018) JURM02 20182
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (German)
Die schwedische Rechtsordnung geht davon aus, dass natürliche und juristi-sche Personen keine rechtliche Vertretung brauchen, um ihre Klage bei einer Behörde oder Gericht einzureichen. Das Steuerrechtsverfahren und der Steu-errechtsprozess sind, genau sowie das allgemeine Verwaltungsverfahren und der allgemeine Verwaltungsprozess, hauptsächlich schriftlich. Der grundsätz-liche Ansatzpunkt ist, dass es auf Grund der untersuchungsverantwortlichen Behörde als Entscheidungsträger und folgend aus dem Offizialprinzip, in Kombination mit der Verpflichtung des Einzelnen zur korrekten Besteuerung beizutragen, ausreichend ist, um einen rechtssicheren Prozess zu gewährleis-ten. Gemäß dem Offizialprinzip sollte einzelne Parteien eine Prozessleitung... (More)
Die schwedische Rechtsordnung geht davon aus, dass natürliche und juristi-sche Personen keine rechtliche Vertretung brauchen, um ihre Klage bei einer Behörde oder Gericht einzureichen. Das Steuerrechtsverfahren und der Steu-errechtsprozess sind, genau sowie das allgemeine Verwaltungsverfahren und der allgemeine Verwaltungsprozess, hauptsächlich schriftlich. Der grundsätz-liche Ansatzpunkt ist, dass es auf Grund der untersuchungsverantwortlichen Behörde als Entscheidungsträger und folgend aus dem Offizialprinzip, in Kombination mit der Verpflichtung des Einzelnen zur korrekten Besteuerung beizutragen, ausreichend ist, um einen rechtssicheren Prozess zu gewährleis-ten. Gemäß dem Offizialprinzip sollte einzelne Parteien eine Prozessleitung erhalten, die sie für den Prozess benötigen ohne dass Prozesskosten entste-hen.

Es gibt jedoch im Rahmen des Steuerrechts eine Ausnahme, die unter be-stimmten Bedingungen Prozesskostenersatz für rechtliche Vertretung zulassen könnte. Der Grund dieser Ausnahme ist, dass Steuerrecht als ein sehr kom-plexer Rechtsraum betrachtet wird, über den der allgemeine Steuerpflichtige selten genaue und ausreichende Kenntnisse hat. Es wurde vom Gesetzgeber darauf hingewiesen, dass die fehlende Möglichkeit zum Kostenersatz im Steu-erprozess einen bedeutende Rechtssicherheitsmangel darstellt, da einzelnen Personen keine ausreichende Möglichkeit zur Ausübung ihres Rechts in Steu-erstreitigkeiten erhalten. Der Gesetzgeber hat angedeutet, dass es in Steuer-streitigkeiten von entscheidender Bedeutung ist, dass die Fähigkeit des Ein-zelnen zur Ausübung ihres Rechts gewährleistet wird. Nicht zuletzt, weil Be-steuerung Amtsausübung ist und ein zwingender Eingriff in die persönlichen und ökonomischen Verhältnisse von Einzelnen darstellt. Die Tatsache, wo-nach die Rechtssicherheit bei einem solchen Eingriff von besonderer Bedeu-tung ist, ergibt sich direkt von der schwedischen Staatsform. Folglich besteht ein besonders starkes gesellschaftliches Interesse an einem rechtssicheren und voraussehbaren Steuerprozess. Für Steuerpflichtige besteht daher die Mög-lichkeit zum Ersatz für Kosten, die dringend angemessen sind um ihr Recht in einer Steuerstreitigkeit wahrzunehmen. Die Möglichkeit, bei Steuerstreitigkei-ten einen Kostenersatz zu erhalten, ist in Kapitel 43 des schwedischen Steuer-verfahrensgesetzes (SFL) verankert. In Kapitel 43 Artikel 1 Abschnitt 1 SFL sind die Kostenersatzgründe festgelegt.

Kritik an der Möglichkeit von Kostenersatz in Steuerstreitigkeiten wurde je-doch sowohl in rechtlichen als auch in politischen Diskussionen geäußert. Die Bestimmungen sind unter anderem als zu restriktiv und unvorhersehbar kriti-siert worden. Die Kritik richtet sich primär gegen das schwedische Finanzamt und die Verwaltungsgerichte, da sie ihre Kostenersatzentscheidungen gemäß den Kritikern nicht genügend ausführlich motivieren. Die Kritiker argumentie-ren, dass zwischen dem beantragten und dem gewährten Kostenersatz eine erhebliche Diskrepanz bestehe und dass voller Kostenersatz nur ausnahms-weise bewilligt werde. Die beschränkte Möglichkeit vom Prozesskostenersatz in Kapitel 43 SFL hat den Kritikern zufolge den Steuerpflichtigen dazu veran-lasst, sein Recht in Steuerstreitigkeiten nicht angemessen wahrzunehmen kön-nen, was einen erheblichen Mangel an Rechtssicherheit darstellt. Die Kritik und die Forderung nach mehr großzügigeren Kostenersatzregelungen wurden vom Gesetzgeber jedoch noch nicht beachtet.

Auch das schwedische Finanzamt und die Verwaltungsgerichte haben ihren Wunsch nach eindeutigen Richtlinien für die Anwendung der Vorschriften geäußert, da es keine handfesten Richtlinien gebe, wie die Angemessenheits-prüfung in Kapitel 43 Artikel 1 Abschnitt 1 SFL angewendet werden solle. Am 5. September 2018 erteilte der Oberste Verwaltungsgerichtshof eine Rechtsmittelzulassung, wie zu ermitteln ist, was einen angemessenen Ersatz für Kosten in Steuerstreitigkeiten darstellt. Der Oberste Verwaltungsgerichts-hof hat jedoch noch kein Urteil verkündet.

Auf Grund einer rechtsdogmatischen und rechtsanalytischen Methode zielt der Aufsatz darauf ab, eine scheinbar unklare Rechtslage zu untersuchen, sys-tematisieren und schließlich Klarheit zu schaffen. Im Rahmen des Zwecks der vorliegenden Arbeit wird auch analysiert, wie die Beurteilung "angemessene Kostenersatz" der Kapitel 43 Artikel 1 Absatz 1 SFL nach auszulegen ist. Der Aufsatz zielt ferner darauf ab, die derzeitige Ordnung aus Sicht der Rechtssi-cherheit im Hinblick auf den Zweck der Kostenersatzbestimmungen, zu prob-lematisieren.

Der Aufsatz konkludiert, dass es aus objektiven Gründen nicht möglich ist, die Anwendung der Bestimmungen festzulegen. Diese Schlussfolgerung wird im Lichte der mehrdeutigen Motive der Gesetzgebung gezogen und basiert darauf, dass die Rechtsanwendung und Beschlussgründe der Beschlussbe-hörden nicht genügend ausführlich motiviert wird. Darüber hinaus kann fest-gehalten werden, dass die Rechtslage als unklar anzusehen ist und dass damit grundlegende Rechtssicherheitsansprüche vernachlässigt werden. Folglich erfüllen die Ersatzbestimmungen, wie sie heute ausgestaltet und angewendet werden, ihren Zweck nicht. (Less)
Abstract (Swedish)
Utgångspunkten för den svenska rättsordningen är att enskilda inte ska be-höva anlita juridiskt biträde eller ombud för att föra sin talan hos myndighet eller domstol. Skatteförfarandet och skatteprocessen är, precis som övriga förvaltningsförfarandet och förvaltningsprocessen, som huvudregel skriftlig. Grundtanken är att beslutsmyndigheternas utredningsansvar (officialprinci-pen) tillsammans med den enskildes skyldighet att medverka till en korrekt beskattning räcker för att säkerställa en rättssäker process. Enskilda parter ska, till följd av officialprincipen, normalt få den hjälp de behöver i processen utan att det uppstår några kostnader för dem.

På skatterättens område finns emellertid undantagsregler som under vissa... (More)
Utgångspunkten för den svenska rättsordningen är att enskilda inte ska be-höva anlita juridiskt biträde eller ombud för att föra sin talan hos myndighet eller domstol. Skatteförfarandet och skatteprocessen är, precis som övriga förvaltningsförfarandet och förvaltningsprocessen, som huvudregel skriftlig. Grundtanken är att beslutsmyndigheternas utredningsansvar (officialprinci-pen) tillsammans med den enskildes skyldighet att medverka till en korrekt beskattning räcker för att säkerställa en rättssäker process. Enskilda parter ska, till följd av officialprincipen, normalt få den hjälp de behöver i processen utan att det uppstår några kostnader för dem.

På skatterättens område finns emellertid undantagsregler som under vissa för-utsättningar kan medge enskilda ersättning för ombud, biträde, utredning eller liknande kostnader. Bakgrunden till detta undantag är att skatterätten anses vara ett mycket komplext rättsområde som den gemene skattskyldige sällan har ingående kunskaper om. Det har framhållits att avsaknaden av möjlighet till kostnadsersättning innebär en rättssäkerhetsbrist i avseendet att enskilda inte ges tillräckliga möjligheter att tillvarata sin rätt i skattetvister. Lagstiftaren har betonat att det i ärenden och mål om skatt är av avgörande betydelse att den enskildes möjlighet att tillvarata sin rätt säkerställs; inte minst då beskatt-ningen utgör myndighetsutövning och ett tvångsingrepp i enskildas personliga och ekonomiska förhållanden. Att rättssäkerheten vid ett sådant ingrepp är av särskild vikt följer direkt av svensk grundlag. Det ligger följaktligen ett sär-skilt starkt samhällsintresse i en rättssäker och förutsebar skatteprocess. För skattskyldiga finns därför möjlighet till ersättning för kostnader som skäligen har behövts för att ta tillvara dennes rätt i en skattetvist. Möjligheten till ersätt-ning för kostnader i skattetvister regleras i 43 kap. SFL och ersättningsgrun-derna framgår enligt 43 kap. 1 § första stycket SFL.

Kritik avseende ersättningsbestämmelserna har emellertid uttalats i såväl rätts-vetenskapliga som politiska diskussioner. Reglerna har bl.a. kritiserats för att vara för restriktiva och oförutsägbara. Kritik har framförts mot att Skatteverket och domstolarna inte i tillräcklig utsträckning motiverar sina ersättningsbeslut. Kritikerna menar att det råder en betydande diskrepans mellan yrkad och be-viljad ersättning samt att full ersättning endast utgår i undantagsfall. Den be-gränsade möjligheten till ersättning för processkostnader i 43 kap. SFL har enligt kritikerna lett till att skattskyldiga inte i tillfredsställande utsträckning kan tillvarata sin rätt vid beskattningen, vilket utgör en betydande brist ur rättssäkerhetssynpunkt. Kritiken och kraven på mer generösa ersättningsregler har dock ännu inte vunnit gehör hos lagstiftaren.

Även Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna har uttryckt öns-kemål om tydligare riktlinjer om hur reglerna ska tillämpas, eftersom det sak-nas vägledande praxis för hur skälighetsbedömningen i 43 kap. 1 § första stycket SFL ska göras. Den 5 september 2018 beviljade HFD prövningstill-stånd i fråga om hur det ska bestämmas vad som utgör skälig ersättning för kostnader i skattetvister. Frågan har ännu inte avgjorts.

Utifrån en rättsdogmatisk och rättsanalytisk metod avser uppsatsen under-söka, systematisera och bringa klarhet i ett till synes oklart rättsläge. Inom ramen för syftet ryms även en analys av hur bedömningen ”skälig ersättning” jämlikt 43 kap. 1 § första stycket SFL ska göras. Framställningen syftar också till att, utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv, problematisera den rådande ord-ningen mot bakgrund av ersättningsbestämmelsernas syfte.

Uppsatsen konkluderar att det på objektiva grunder inte går att avgöra hur reglerna ska tillämpas. Denna slutsats dras mot bakgrund av lagstiftningens tvetydiga motiv och att rättstillämparna inte motiverar grunderna för de ersätt-ningar som medges. Vidare dras slutsatsen att rättsläget är att betrakta som oklart och att grundläggande krav på rättssäkerhet eftersätts. Ersättningsbe-stämmelserna, så som de är utformade och tillämpas idag, uppfyller därmed inte sitt syfte. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Lugnegård, Otto LU
supervisor
organization
alternative title
Angemessene Ersatz? - Eine kritische Beurteilung der Möglichkeit zum Kostenersatz im Steuerprozess in Kapitel 43 Artikel 1 Abschnitt 1 SFL
course
JURM02 20182
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Skatterätt, Skatteprocessrätt, Förvaltningsprocessrätt
language
Swedish
id
8972883
date added to LUP
2019-04-03 13:19:49
date last changed
2019-04-03 13:19:49
@misc{8972883,
  abstract     = {Utgångspunkten för den svenska rättsordningen är att enskilda inte ska be-höva anlita juridiskt biträde eller ombud för att föra sin talan hos myndighet eller domstol. Skatteförfarandet och skatteprocessen är, precis som övriga förvaltningsförfarandet och förvaltningsprocessen, som huvudregel skriftlig. Grundtanken är att beslutsmyndigheternas utredningsansvar (officialprinci-pen) tillsammans med den enskildes skyldighet att medverka till en korrekt beskattning räcker för att säkerställa en rättssäker process. Enskilda parter ska, till följd av officialprincipen, normalt få den hjälp de behöver i processen utan att det uppstår några kostnader för dem. 

På skatterättens område finns emellertid undantagsregler som under vissa för-utsättningar kan medge enskilda ersättning för ombud, biträde, utredning eller liknande kostnader. Bakgrunden till detta undantag är att skatterätten anses vara ett mycket komplext rättsområde som den gemene skattskyldige sällan har ingående kunskaper om. Det har framhållits att avsaknaden av möjlighet till kostnadsersättning innebär en rättssäkerhetsbrist i avseendet att enskilda inte ges tillräckliga möjligheter att tillvarata sin rätt i skattetvister. Lagstiftaren har betonat att det i ärenden och mål om skatt är av avgörande betydelse att den enskildes möjlighet att tillvarata sin rätt säkerställs; inte minst då beskatt-ningen utgör myndighetsutövning och ett tvångsingrepp i enskildas personliga och ekonomiska förhållanden. Att rättssäkerheten vid ett sådant ingrepp är av särskild vikt följer direkt av svensk grundlag. Det ligger följaktligen ett sär-skilt starkt samhällsintresse i en rättssäker och förutsebar skatteprocess. För skattskyldiga finns därför möjlighet till ersättning för kostnader som skäligen har behövts för att ta tillvara dennes rätt i en skattetvist. Möjligheten till ersätt-ning för kostnader i skattetvister regleras i 43 kap. SFL och ersättningsgrun-derna framgår enligt 43 kap. 1 § första stycket SFL. 

Kritik avseende ersättningsbestämmelserna har emellertid uttalats i såväl rätts-vetenskapliga som politiska diskussioner. Reglerna har bl.a. kritiserats för att vara för restriktiva och oförutsägbara. Kritik har framförts mot att Skatteverket och domstolarna inte i tillräcklig utsträckning motiverar sina ersättningsbeslut. Kritikerna menar att det råder en betydande diskrepans mellan yrkad och be-viljad ersättning samt att full ersättning endast utgår i undantagsfall. Den be-gränsade möjligheten till ersättning för processkostnader i 43 kap. SFL har enligt kritikerna lett till att skattskyldiga inte i tillfredsställande utsträckning kan tillvarata sin rätt vid beskattningen, vilket utgör en betydande brist ur rättssäkerhetssynpunkt. Kritiken och kraven på mer generösa ersättningsregler har dock ännu inte vunnit gehör hos lagstiftaren. 

Även Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna har uttryckt öns-kemål om tydligare riktlinjer om hur reglerna ska tillämpas, eftersom det sak-nas vägledande praxis för hur skälighetsbedömningen i 43 kap. 1 § första stycket SFL ska göras. Den 5 september 2018 beviljade HFD prövningstill-stånd i fråga om hur det ska bestämmas vad som utgör skälig ersättning för kostnader i skattetvister. Frågan har ännu inte avgjorts.

Utifrån en rättsdogmatisk och rättsanalytisk metod avser uppsatsen under-söka, systematisera och bringa klarhet i ett till synes oklart rättsläge. Inom ramen för syftet ryms även en analys av hur bedömningen ”skälig ersättning” jämlikt 43 kap. 1 § första stycket SFL ska göras. Framställningen syftar också till att, utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv, problematisera den rådande ord-ningen mot bakgrund av ersättningsbestämmelsernas syfte. 

Uppsatsen konkluderar att det på objektiva grunder inte går att avgöra hur reglerna ska tillämpas. Denna slutsats dras mot bakgrund av lagstiftningens tvetydiga motiv och att rättstillämparna inte motiverar grunderna för de ersätt-ningar som medges. Vidare dras slutsatsen att rättsläget är att betrakta som oklart och att grundläggande krav på rättssäkerhet eftersätts. Ersättningsbe-stämmelserna, så som de är utformade och tillämpas idag, uppfyller därmed inte sitt syfte.},
  author       = {Lugnegård, Otto},
  keyword      = {Skatterätt,Skatteprocessrätt,Förvaltningsprocessrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Skälig ersättning? - En kritisk granskning av möjligheten till ersättning för kostnader i skattetvister enligt 43 kap. 1 § första stycket SFL},
  year         = {2018},
}