Drama som verktyg vid behandling av psykisk ohälsa - patienters upplevelser.
(2019) SPSM21 20182Department of Health Sciences
- Abstract (Swedish)
- Abstrakt
Introduktion: Psykisk ohälsa är ett växande problem i dagens samhälle. Personer som är drabbade hamnar inte sällan i social isolering, svårigheter att bibehålla arbete och/eller relationer med andra människor. Sedvanlig behandling består till största delen av medicinsk behandling, ECT och samtal. Drama kan vara en kompletterande metod att behandla individer som upplever svårigheter i att uttrycka sig verbalt och därför känner att sedvanlig behandling inte är tillräcklig.
Bakgrund: Att kunna uttrycka sig både verbalt och ickeverbalt har stor betydelse i en individs återhämtningsprocess. De positiva effekterna av drama har beskrivits i litteratur under lång tid, främst inom skola och i andra utbildningssyften, främst med hjälp av... (More) - Abstrakt
Introduktion: Psykisk ohälsa är ett växande problem i dagens samhälle. Personer som är drabbade hamnar inte sällan i social isolering, svårigheter att bibehålla arbete och/eller relationer med andra människor. Sedvanlig behandling består till största delen av medicinsk behandling, ECT och samtal. Drama kan vara en kompletterande metod att behandla individer som upplever svårigheter i att uttrycka sig verbalt och därför känner att sedvanlig behandling inte är tillräcklig.
Bakgrund: Att kunna uttrycka sig både verbalt och ickeverbalt har stor betydelse i en individs återhämtningsprocess. De positiva effekterna av drama har beskrivits i litteratur under lång tid, främst inom skola och i andra utbildningssyften, främst med hjälp av så kallade forumspel och rollspel. Dock finns det inte i lika stor utsträckning forskning kring dramas betydelse i behandlingen av psykisk ohälsa. I den forskning som författarna har tagit del av har man sett att olika typer av drama främjar relationen mellan patient och vårdgivare, minskar destruktiva försvarsmekanismer och sjukdomssymtom samt gör sjukhusvistelse till en mer hanterbar situation. Drama handlar om individens upplevelse där hen får möjlighet att interagera med andra, öva på samarbete, fokus och koncentration samt öka medvetenheten om sig själv och sina känslor.
Syfte: Att undersöka om deltagare upplever pedagogiskt drama som ett hjälpsamt verktyg vid återhämtning från psykisk ohälsa.
Metod: Författarna har använt sig av kvalitativ induktiv metod. Materialet utgörs av intervjuer med 15 deltagare från Mellanvården och Rehabteamet vid kursens början och i anslutning till kursens avslut. Dessa intervjuer har sedan kodats, tolkats och delats in i subteman och teman.
Resultat: Deltagarna har varit mellan 20 och 59 år och har varierande diagnoser. De teman som framkommit är: Interaktion, där den främsta reflektionen är att deltagarna upplever det svårt att interagera med andra, men att det har varit nyttigt att träffa andra deltagare med liknande problematik; Utmaning, där de flesta deltagares första reaktion har varit att de inte vill delta, men blivit positivt överraskade; Känslor, deltagarna har fått skratta tillsammans och konfronterat och bearbetat sina känslor; Spegling/Perspektiv, där deltagarna berättar att de har haft stor nytta av att ta del av de andras perspektiv; och slutligen Utveckling, där många av deltagarna upplever att de mår bättre psykiskt, har vidgat sina vyer och i större utsträckning kan stå upp för sig själva.
Diskussion och konklusion: Studien har haft ett tillräckligt antal informanter för att ge ett varierande resultat. Vissa av deltagarna har upplevt det svårt och till och med överväldigande att delta i kursen på grund av deras psykiatriska problematik. Drama upplevs av de flesta deltagarna som ett hjälpsamt verktyg i behandlingen av psykisk ohälsa. Aktiviteterna har haft fokus på återhämtning och det friska hos deltagaren istället för det sjuka som är vanligt att fokusera på inom psykiatrisk behandling. Aktiviteterna har vidare ökat deltagarnas känsla av sammanhang, självförtroende, självkänsla och förmåga att uttrycka och bearbeta sina känslor. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8973459
- author
- Eriksson, Mio LU and Cronemyr, Lizah LU
- supervisor
- organization
- course
- SPSM21 20182
- year
- 2019
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- Dramaterapi, pedagogiskt drama, drama, psykisk ohälsa, alternativ behandling, dagvård, kommunikation, kreativ terapi, depression, ångest, social interaktion.
- language
- Swedish
- id
- 8973459
- date added to LUP
- 2019-03-27 13:31:04
- date last changed
- 2019-03-27 13:31:04
@misc{8973459,
abstract = {{Abstrakt
Introduktion: Psykisk ohälsa är ett växande problem i dagens samhälle. Personer som är drabbade hamnar inte sällan i social isolering, svårigheter att bibehålla arbete och/eller relationer med andra människor. Sedvanlig behandling består till största delen av medicinsk behandling, ECT och samtal. Drama kan vara en kompletterande metod att behandla individer som upplever svårigheter i att uttrycka sig verbalt och därför känner att sedvanlig behandling inte är tillräcklig.
Bakgrund: Att kunna uttrycka sig både verbalt och ickeverbalt har stor betydelse i en individs återhämtningsprocess. De positiva effekterna av drama har beskrivits i litteratur under lång tid, främst inom skola och i andra utbildningssyften, främst med hjälp av så kallade forumspel och rollspel. Dock finns det inte i lika stor utsträckning forskning kring dramas betydelse i behandlingen av psykisk ohälsa. I den forskning som författarna har tagit del av har man sett att olika typer av drama främjar relationen mellan patient och vårdgivare, minskar destruktiva försvarsmekanismer och sjukdomssymtom samt gör sjukhusvistelse till en mer hanterbar situation. Drama handlar om individens upplevelse där hen får möjlighet att interagera med andra, öva på samarbete, fokus och koncentration samt öka medvetenheten om sig själv och sina känslor.
Syfte: Att undersöka om deltagare upplever pedagogiskt drama som ett hjälpsamt verktyg vid återhämtning från psykisk ohälsa.
Metod: Författarna har använt sig av kvalitativ induktiv metod. Materialet utgörs av intervjuer med 15 deltagare från Mellanvården och Rehabteamet vid kursens början och i anslutning till kursens avslut. Dessa intervjuer har sedan kodats, tolkats och delats in i subteman och teman.
Resultat: Deltagarna har varit mellan 20 och 59 år och har varierande diagnoser. De teman som framkommit är: Interaktion, där den främsta reflektionen är att deltagarna upplever det svårt att interagera med andra, men att det har varit nyttigt att träffa andra deltagare med liknande problematik; Utmaning, där de flesta deltagares första reaktion har varit att de inte vill delta, men blivit positivt överraskade; Känslor, deltagarna har fått skratta tillsammans och konfronterat och bearbetat sina känslor; Spegling/Perspektiv, där deltagarna berättar att de har haft stor nytta av att ta del av de andras perspektiv; och slutligen Utveckling, där många av deltagarna upplever att de mår bättre psykiskt, har vidgat sina vyer och i större utsträckning kan stå upp för sig själva.
Diskussion och konklusion: Studien har haft ett tillräckligt antal informanter för att ge ett varierande resultat. Vissa av deltagarna har upplevt det svårt och till och med överväldigande att delta i kursen på grund av deras psykiatriska problematik. Drama upplevs av de flesta deltagarna som ett hjälpsamt verktyg i behandlingen av psykisk ohälsa. Aktiviteterna har haft fokus på återhämtning och det friska hos deltagaren istället för det sjuka som är vanligt att fokusera på inom psykiatrisk behandling. Aktiviteterna har vidare ökat deltagarnas känsla av sammanhang, självförtroende, självkänsla och förmåga att uttrycka och bearbeta sina känslor.}},
author = {{Eriksson, Mio and Cronemyr, Lizah}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Drama som verktyg vid behandling av psykisk ohälsa - patienters upplevelser.}},
year = {{2019}},
}