Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Vägen till en rätt normaliserad byggnad - En studie av två normaliseringsmetoder för fastställande av en byggnads energianvändning

Smisovska, Veronika LU (2019) MVKM01 20191
Department of Energy Sciences
Abstract (Swedish)
Normalisering av en byggnads energianvändning med avseende på verksamhetstypen
(brukarnas energibruk) och klimat genomförs för att byggnadens energiprestanda ska
vara jämförbar med andra byggnader samt för att verifiera att ställda energikrav
uppfylls. Metoder för normalisering utarbetades som följd av införandet av
Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders
energiprestanda. De nya föreskrifterna publicerades av Boverket år 2016 i Föreskrifter och allmänna råd för fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår vilket förkortas BEN. I föreskrifterna definieras normalt brukade av energianvändning för olika byggnader och dess verksamhet samt två stycken metoder... (More)
Normalisering av en byggnads energianvändning med avseende på verksamhetstypen
(brukarnas energibruk) och klimat genomförs för att byggnadens energiprestanda ska
vara jämförbar med andra byggnader samt för att verifiera att ställda energikrav
uppfylls. Metoder för normalisering utarbetades som följd av införandet av
Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders
energiprestanda. De nya föreskrifterna publicerades av Boverket år 2016 i Föreskrifter och allmänna råd för fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår vilket förkortas BEN. I föreskrifterna definieras normalt brukade av energianvändning för olika byggnader och dess verksamhet samt två stycken metoder för att normalisera uppmätt energianvändning med avseende på normalt brukande och normalår. Normaliseringen kan göras antingen stegvis eller genom en
dynamisk energiberäkning. Normaliseringsmetoderna är relativt nya och har skapat en del utmaningar för branschen
med att anpassa sitt verifieringsarbete. Enligt tidigare utförda förstudier har båda
metoder behov av att förtydligas och utvecklas för att uppnå sitt syfte. Med dessa två
utgångspunkter var syftet för detta examensarbete att studera normaliseringsmetodernas
för- och nackdelar, parametrarna som bör anges för normalisering med den dynamiska
metoden samt hur metoderna kan förtydligas och utvecklas.
Huvudmetoden för att besvara frågeställningarna var att genomföra en fallstudie där
normaliseringsmetoderna tillämpades på en skolas energianvändning.
Resultaten av studien var att några av BENs schabloner för indata i energiberäkningar
höjde den specifika energianvändningen eftersom de inte speglade verksamhetstypens
verkliga energianvändning. För den stegvisa metoden var den största fördelen gentemot
den dynamiska att den var snabbare att genomföra och som verktyg behövdes endast ett
beräkningsprogram för sammanställande av data.
Den dynamiska metoden var tidskrävande pga momentet där en väderfil för mätåret
behövdes sammanställas. Dess fördel gentemot den stegvisa metoden var att den var
mera träffsäker vid beräkning av den specifika energianvändningen.
De viktigaste förbättringspunkterna som identifierades för den stegvisa metoden var att
schablon som avspeglar verksamheternas energianvändning bättre med avseende på
avvikande innetemperatur och varmvattenanvändning bör utvecklas samt att
energianvändningen för uppvärmning bör korrigeras med hänsyn till värmesystemets
verkningsgrad.
Den dynamiska metoden anses bör utvecklas med avseende på förtydligande av
arbetsgången genom att hänvisa till ekvation 2. i BEN. Vidare bör det konkretiseras
vilka parametrar som bör undersökas för den andra energiberäkningen som simuleras
utifrån verkliga förhållanden. I fallstudien har parametrarna med störst påverkan på
energianvändningen visats vara innetemperatur, verksamhetsenergi, driftsscheman för
luftbehandlingsaggregat och VV/VVC. Således föreslås att dessa bör anges i
föreskrifterna. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Smisovska, Veronika LU
supervisor
organization
course
MVKM01 20191
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
keywords
normalisering, energianvändning, energiberäkning, byggnad
report number
LUTMDN/TMHP-19/5431-SE
ISSN
0282-1990
language
Swedish
id
8973507
date added to LUP
2019-03-27 08:15:09
date last changed
2019-03-27 08:15:09
@misc{8973507,
  abstract     = {{Normalisering av en byggnads energianvändning med avseende på verksamhetstypen
(brukarnas energibruk) och klimat genomförs för att byggnadens energiprestanda ska
vara jämförbar med andra byggnader samt för att verifiera att ställda energikrav
uppfylls. Metoder för normalisering utarbetades som följd av införandet av
Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders
energiprestanda. De nya föreskrifterna publicerades av Boverket år 2016 i Föreskrifter och allmänna råd för fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår vilket förkortas BEN. I föreskrifterna definieras normalt brukade av energianvändning för olika byggnader och dess verksamhet samt två stycken metoder för att normalisera uppmätt energianvändning med avseende på normalt brukande och normalår. Normaliseringen kan göras antingen stegvis eller genom en
dynamisk energiberäkning. Normaliseringsmetoderna är relativt nya och har skapat en del utmaningar för branschen
med att anpassa sitt verifieringsarbete. Enligt tidigare utförda förstudier har båda
metoder behov av att förtydligas och utvecklas för att uppnå sitt syfte. Med dessa två
utgångspunkter var syftet för detta examensarbete att studera normaliseringsmetodernas
för- och nackdelar, parametrarna som bör anges för normalisering med den dynamiska
metoden samt hur metoderna kan förtydligas och utvecklas.
Huvudmetoden för att besvara frågeställningarna var att genomföra en fallstudie där
normaliseringsmetoderna tillämpades på en skolas energianvändning.
Resultaten av studien var att några av BENs schabloner för indata i energiberäkningar
höjde den specifika energianvändningen eftersom de inte speglade verksamhetstypens
verkliga energianvändning. För den stegvisa metoden var den största fördelen gentemot
den dynamiska att den var snabbare att genomföra och som verktyg behövdes endast ett
beräkningsprogram för sammanställande av data.
Den dynamiska metoden var tidskrävande pga momentet där en väderfil för mätåret
behövdes sammanställas. Dess fördel gentemot den stegvisa metoden var att den var
mera träffsäker vid beräkning av den specifika energianvändningen.
De viktigaste förbättringspunkterna som identifierades för den stegvisa metoden var att
schablon som avspeglar verksamheternas energianvändning bättre med avseende på
avvikande innetemperatur och varmvattenanvändning bör utvecklas samt att
energianvändningen för uppvärmning bör korrigeras med hänsyn till värmesystemets
verkningsgrad.
Den dynamiska metoden anses bör utvecklas med avseende på förtydligande av
arbetsgången genom att hänvisa till ekvation 2. i BEN. Vidare bör det konkretiseras
vilka parametrar som bör undersökas för den andra energiberäkningen som simuleras
utifrån verkliga förhållanden. I fallstudien har parametrarna med störst påverkan på
energianvändningen visats vara innetemperatur, verksamhetsenergi, driftsscheman för
luftbehandlingsaggregat och VV/VVC. Således föreslås att dessa bör anges i
föreskrifterna.}},
  author       = {{Smisovska, Veronika}},
  issn         = {{0282-1990}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Vägen till en rätt normaliserad byggnad - En studie av två normaliseringsmetoder för fastställande av en byggnads energianvändning}},
  year         = {{2019}},
}