På marginalen En typfallsstudie av förslaget om bidragstak
(2019) NEKH03 20191Department of Economics
- Abstract (Swedish)
- Moderaternas förslag om bidragstak syftar till att öka de ekonomiska incitamenten för hel- och deltidsarbete i gruppen av bidragstagare med arbetsmarknadsrelaterade försörjningshinder och högt ekonomiskt bistånd. Detta arbete är en typfallsstudie vilken behandlar förändringen i ekonomiska incitament vid införande av bidragstak. Förslagets potentiella påverkan studeras utifrån hur många hushåll som kan förväntas beröras av förslaget, hur många av dessa som kan förväntas att förändra sitt beteende, samt vad som utmärker de hushåll där bidragstagaren ändrar sitt beteende. De mått som används för att estimera förändringar av ekonomiska incitament och som uttryck för dessa är tröskeleffekt, ersättningsgrad, den intensiva marginalen, samt den... (More)
- Moderaternas förslag om bidragstak syftar till att öka de ekonomiska incitamenten för hel- och deltidsarbete i gruppen av bidragstagare med arbetsmarknadsrelaterade försörjningshinder och högt ekonomiskt bistånd. Detta arbete är en typfallsstudie vilken behandlar förändringen i ekonomiska incitament vid införande av bidragstak. Förslagets potentiella påverkan studeras utifrån hur många hushåll som kan förväntas beröras av förslaget, hur många av dessa som kan förväntas att förändra sitt beteende, samt vad som utmärker de hushåll där bidragstagaren ändrar sitt beteende. De mått som används för att estimera förändringar av ekonomiska incitament och som uttryck för dessa är tröskeleffekt, ersättningsgrad, den intensiva marginalen, samt den extensiva marginalen. Utifrån dessa mått studeras skillnader mellan och inom fem regioner i Sverige. Resultaten visar att en betydande andel av gruppen bidragstagare med högt ekonomiskt bistånd förväntas omfattats av förslaget om bidragstak. Majoriteten av berörda hushåll förväntas vara barnfamiljer. Barnfamiljer med äldre barn estimeras beröras i högre utsträckning än familjer med yngre barn. Hushåll med utrikes födda bidragstagare estimeras i högre grad vara berörda än hushåll med inrikes födda bidragstagare. I de flesta hushåll som berörs är bidragstagaren arbetslös. Hushåll i storstadsregioner förvänta påverkas mest, men flest berörda hushåll befinner sig utanför storstadsregionerna i kommuner med färre än 75 000 invånare. Tröskeleffekten förväntas i snitt minska för heltidsarbete i samtliga regioner. Tröskeleffekten för deltidsarbete förväntas förbli oförändrad. Ersättningsgraden minskar i snitt för både hel- och deltidsarbete i samtliga regioner, dock mindre än tröskeleffekterna. Ersättningsgraden är fortsatt mycket hög för deltidsarbete då den motsvarar ca 90 procent i samtliga regioner. Antalet arbetade timmar förväntas öka marginellt i storstadsregioner utifrån förändringar av den intensiva marginalen. Önskan hos hushåll att kompensera för förlorad inkomst estimeras vara utbredd i samtliga regioner utifrån förändringar av den extensiva marginalen. Resultaten bedöms, sett till sin helhet och i förhållande till varandra, inte visa entydigt på att utformningen av förslaget är ändamålsenlig med hänsyn till förslagets syften. Vidare befaras oönskade följdeffekter, däribland ökade sjukskrivningar som resultat av relativt högre ersättning vid sjukdom än vid arbetsmarknadsrelaterade försörjningshinder. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8974964
- author
- Anzén Ekman, Christina LU
- supervisor
- organization
- course
- NEKH03 20191
- year
- 2019
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Bidragstak Typfallsstudie Ekonomiska incitament
- language
- Swedish
- id
- 8974964
- date added to LUP
- 2019-08-08 11:30:17
- date last changed
- 2019-08-08 11:30:17
@misc{8974964,
abstract = {{Moderaternas förslag om bidragstak syftar till att öka de ekonomiska incitamenten för hel- och deltidsarbete i gruppen av bidragstagare med arbetsmarknadsrelaterade försörjningshinder och högt ekonomiskt bistånd. Detta arbete är en typfallsstudie vilken behandlar förändringen i ekonomiska incitament vid införande av bidragstak. Förslagets potentiella påverkan studeras utifrån hur många hushåll som kan förväntas beröras av förslaget, hur många av dessa som kan förväntas att förändra sitt beteende, samt vad som utmärker de hushåll där bidragstagaren ändrar sitt beteende. De mått som används för att estimera förändringar av ekonomiska incitament och som uttryck för dessa är tröskeleffekt, ersättningsgrad, den intensiva marginalen, samt den extensiva marginalen. Utifrån dessa mått studeras skillnader mellan och inom fem regioner i Sverige. Resultaten visar att en betydande andel av gruppen bidragstagare med högt ekonomiskt bistånd förväntas omfattats av förslaget om bidragstak. Majoriteten av berörda hushåll förväntas vara barnfamiljer. Barnfamiljer med äldre barn estimeras beröras i högre utsträckning än familjer med yngre barn. Hushåll med utrikes födda bidragstagare estimeras i högre grad vara berörda än hushåll med inrikes födda bidragstagare. I de flesta hushåll som berörs är bidragstagaren arbetslös. Hushåll i storstadsregioner förvänta påverkas mest, men flest berörda hushåll befinner sig utanför storstadsregionerna i kommuner med färre än 75 000 invånare. Tröskeleffekten förväntas i snitt minska för heltidsarbete i samtliga regioner. Tröskeleffekten för deltidsarbete förväntas förbli oförändrad. Ersättningsgraden minskar i snitt för både hel- och deltidsarbete i samtliga regioner, dock mindre än tröskeleffekterna. Ersättningsgraden är fortsatt mycket hög för deltidsarbete då den motsvarar ca 90 procent i samtliga regioner. Antalet arbetade timmar förväntas öka marginellt i storstadsregioner utifrån förändringar av den intensiva marginalen. Önskan hos hushåll att kompensera för förlorad inkomst estimeras vara utbredd i samtliga regioner utifrån förändringar av den extensiva marginalen. Resultaten bedöms, sett till sin helhet och i förhållande till varandra, inte visa entydigt på att utformningen av förslaget är ändamålsenlig med hänsyn till förslagets syften. Vidare befaras oönskade följdeffekter, däribland ökade sjukskrivningar som resultat av relativt högre ersättning vid sjukdom än vid arbetsmarknadsrelaterade försörjningshinder.}},
author = {{Anzén Ekman, Christina}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{På marginalen En typfallsstudie av förslaget om bidragstak}},
year = {{2019}},
}