Advanced

Otillbörligt ingripande i aktieägaravtal – ett rättsekonomiskt perspektiv

Berglund, Gustav LU (2019) JURM02 20191
Department of Law
Faculty of Law
Abstract
Shareholders’ agreements have a major impact on the practical business life. Here, shareholders can in a clandestine and flexible way make tailor-made restrictions on how and when the shares can be transferred to third parties. As for the minority, entering a shareholders’ agreement is often about strengthening its position towards shareholders holding stronger voting power. More often than not, Shareholders’ agreements comprise transfer restrictions to prevent the composition of shareholder from changing. The purpose of this paper is to investigate whether an acquirer of shares, pursuant to Swedish law and to the legal figure inducement of breach of contract, can incur liability as a third party for the breach of a transfer restriction in... (More)
Shareholders’ agreements have a major impact on the practical business life. Here, shareholders can in a clandestine and flexible way make tailor-made restrictions on how and when the shares can be transferred to third parties. As for the minority, entering a shareholders’ agreement is often about strengthening its position towards shareholders holding stronger voting power. More often than not, Shareholders’ agreements comprise transfer restrictions to prevent the composition of shareholder from changing. The purpose of this paper is to investigate whether an acquirer of shares, pursuant to Swedish law and to the legal figure inducement of breach of contract, can incur liability as a third party for the breach of a transfer restriction in an existing shareholders’ agreement against other shareholders in such agreement. Since the legal figure is unclear in terms of scope and requisites, this paper also aims to clarify the legal figure before applying it to the situation described above. In addition, this paper aims to analyse the current law from an economic perspective.
There is support that Swedish law set out the following requisites for inducement of breach of contract: (i) a cooperation with the co-contractor to the injured party, (ii) a qualified undue action, (iii) an intent to damage and (iv) an actual loss. As a conclusion, there is predominantly support that the third party's decision to carry out the acquisition, despite being aware of an existing transfer restriction, cannot in itself be said to meet the requirements of qualified undue action. However, note that such interpretation always entails uncertainty until HD specifically has commented and considered the relevant issue in question. Conceivably, it may under very special circumstances be closer to hold a third party accountable for such damage than otherwise, for example, if shareholders together run a joint venture but where one shareholder by a predetermined agreement decides to transfer the shares to its sister company mainly for the purpose of avoiding such contractual restrictions.
From an economic perspective, the unclear legal situation today forms uncertainty in the market, leading to a higher rate of return for a given investment. By requiring a higher rate of return, it will eventually decrease the number of investments that were originally economic efficient. However, the conclusion in this paper as regards to the substantive law can be said to be partly compatible with economic theories. Such order (internalisation of contract breach costs where the injured party may only turn to its co-contractor for the loss) lead to a significantly higher economic efficiency. To prevent high negotiation costs from occurring, the law should be designed on the basis of how the parties in a hypothetical contract would allocate resources. Specifically, it should be designed so that violations of transfer restrictions in shareholders’ agreements are sanctioned with an amount equal to market practice compensation (e.g. ten per cent of the shares’ fair market value). Provided that the other requisites for the legal figure are fulfilled, liability for third party should only incur when (i) the seller and the acquirer are included in the same group and (ii) fraudulent deception has taken place prior to the time for the shareholders’ agreement signing. However, liability should not depend on whether the injured party has been compensated by its contractor or not. Instead, it is more efficient to secure the payment by introducing a regulation where parts of the market practice compensation mentioned above are deposited annually on an escrow account (e.g. five per cent of the dividend distribution deposited each calendar year) until an amount equal to ten per cent of the share’s market value has been reached. (Less)
Abstract (Swedish)
Aktieägaravtal har stor inverkan på det praktiska företagslivet. Aktieägare kan här på ett hemligt och flexibelt sätt skräddarsy begränsningar för hur aktierna ska kunna överlåtas. För minoritetens del handlar det ofta om att stärka sin ställning gentemot röststarka aktieägare. Ofta föreskrivs det överlåtelsebindningar i aktieägaravtal som begränsar aktiernas överlåtbarhet i syfte att förhindra oönskade förändringar av delägarkretsen. Detta arbete syftar till att undersöka om tredje man såsom förvärvare av aktier enligt rättsfiguren otillbörligt ingripande i avtalsförhållande kan ådra sig skadeståndsansvar när denne samverkar med säljaren och genom förvärvet bryter mot en överlåtelsebindning i ett aktieägaravtal gentemot övriga befintliga... (More)
Aktieägaravtal har stor inverkan på det praktiska företagslivet. Aktieägare kan här på ett hemligt och flexibelt sätt skräddarsy begränsningar för hur aktierna ska kunna överlåtas. För minoritetens del handlar det ofta om att stärka sin ställning gentemot röststarka aktieägare. Ofta föreskrivs det överlåtelsebindningar i aktieägaravtal som begränsar aktiernas överlåtbarhet i syfte att förhindra oönskade förändringar av delägarkretsen. Detta arbete syftar till att undersöka om tredje man såsom förvärvare av aktier enligt rättsfiguren otillbörligt ingripande i avtalsförhållande kan ådra sig skadeståndsansvar när denne samverkar med säljaren och genom förvärvet bryter mot en överlåtelsebindning i ett aktieägaravtal gentemot övriga befintliga aktieägare. Eftersom rättsfiguren är oklar sett till omfattning, rekvisit och utsträckning syftar arbetet även till att klarlägga denna rättsfigur innan den appliceras på förevarande situation. Arbetet syftar slutligen till att analysera gällande rätt utifrån ett rättsekonomiskt perspektiv.
Det finns stöd för att rättsregeln otillbörligt ingripande i avtalsförhållande ställer upp följande rekvisit: (i) samförstånd eller samverkan med en avtalspart till skadelidande, (ii) kvalificerat otillbörligt handlande, (iii) avsikt att skada och (iv) faktisk skada. Slutsatsen i arbetet är att övervägande skäl talar för att tredje mans beslut om att fullfölja förvärvet (trots vetskap om en befintlig överlåtelsebindning i aktieägaravtal) inte i sig kan sägas uppfylla kravet på kvalificerad otillbörlighet (och den särskilda allvarlighet som rekvisitet inbegriper). Märk dock fortfarande att en sådan tolkning alltid medför viss osäkerhet fram tills att HD specifikt tagit ställning till frågan. Möjligen kan det finnas speciella omständigheter som ligger närmare ett ansvar än andra (e.g. om aktieägarna tillsammans äger ett joint venture men där ena aktieägaravtalsparten, efter att ett förutbestämt villkor har uppfyllts, avyttrar aktierna till sitt systerbolag).
Utifrån ett rättsekonomiskt perspektiv skapar det oklara rättsläget osäkerhet på marknaden vilket medför ett högre avkastningskrav för investeringar. Högre avkastningskrav gör i sin tur att antalet genomförda effektiva investeringar minskar. Slutsatsen som arbetet kommer fram till avseende den materiella rätten kan dock i sig antas vara delvis förenlig med rättsekonomiska teorier. En sådan ordning (i.e. internalisering av kostnader för kontraktsbrott) leder till en klart högre ekonomisk effektivitet än en externalisering. För att inte leda till alltför höga förhandlingskostnader bör rätten här formuleras utifrån hur parterna i ett hypotetiskt kontrakt hade allokerat dessa. Rent konkret bör den dispositiva rätten utformas så att överträdelser av överlåtelsebindningar i aktieägaravtal sanktioneras med ett skäligt schablonbelopp som motsvarar marknadspraxis (e.g. tio procent av aktiernas marknadsvärde) för att minska förhandlingskostnader. Förutsatt att övriga rekvisit för rättsfiguren är uppfyllda, bör ansvar för tredje man enbart inträda när (i) aktieägaravtalspart och förvärvare ingår i samma koncern och (ii) svek eller liknande beteende föreligger vid tiden för aktieägaravtalets ingående. Även om det går att diskutera utifrån en tillitsbedömning huruvida en externalisering även bör ske när skadelidande inte erhållit inomobligatoriskt skadestånd från sin avtalspart, är sannolikt ett rättsekonomiskt bättre alternativ att internalisera kostnaden mellan parterna och i stället införa rättsregler där delar av schablonbeloppet ovan sätts in på ett escrow-konto i syfte att säkerställa parters betalningsförmåga. Här kan tänkas att fem procent av vinstutdelningen varje år ska tillföras detta konto för aktieägarnas räkning tills en summa motsvarande schablonbeloppet uppnåtts. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Berglund, Gustav LU
supervisor
organization
alternative title
Inducement of breach of Shareholders' Agreements - an economic analysis of law
course
JURM02 20191
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
aktieägaravtal, medverkan till kontraktsbrott, NJA 2005 s. 608, Karlgren, otillbörligt ingripande i avtal, private equity, fond, skadeståndsrätt, utomobligatoriskt skadestånd, spärregeln, Kleineman, rättsekonomi, Coase, Posner, escrow-konto, skadeståndslag, NJA 2016 s. 51, NJA 2015 s. 1040, RH 2008:46
language
Swedish
id
8976557
date added to LUP
2019-06-10 15:29:46
date last changed
2019-06-10 15:29:46
@misc{8976557,
  abstract     = {Shareholders’ agreements have a major impact on the practical business life. Here, shareholders can in a clandestine and flexible way make tailor-made restrictions on how and when the shares can be transferred to third parties. As for the minority, entering a shareholders’ agreement is often about strengthening its position towards shareholders holding stronger voting power. More often than not, Shareholders’ agreements comprise transfer restrictions to prevent the composition of shareholder from changing. The purpose of this paper is to investigate whether an acquirer of shares, pursuant to Swedish law and to the legal figure inducement of breach of contract, can incur liability as a third party for the breach of a transfer restriction in an existing shareholders’ agreement against other shareholders in such agreement. Since the legal figure is unclear in terms of scope and requisites, this paper also aims to clarify the legal figure before applying it to the situation described above. In addition, this paper aims to analyse the current law from an economic perspective.
There is support that Swedish law set out the following requisites for inducement of breach of contract: (i) a cooperation with the co-contractor to the injured party, (ii) a qualified undue action, (iii) an intent to damage and (iv) an actual loss. As a conclusion, there is predominantly support that the third party's decision to carry out the acquisition, despite being aware of an existing transfer restriction, cannot in itself be said to meet the requirements of qualified undue action. However, note that such interpretation always entails uncertainty until HD specifically has commented and considered the relevant issue in question. Conceivably, it may under very special circumstances be closer to hold a third party accountable for such damage than otherwise, for example, if shareholders together run a joint venture but where one shareholder by a predetermined agreement decides to transfer the shares to its sister company mainly for the purpose of avoiding such contractual restrictions.
From an economic perspective, the unclear legal situation today forms uncertainty in the market, leading to a higher rate of return for a given investment. By requiring a higher rate of return, it will eventually decrease the number of investments that were originally economic efficient. However, the conclusion in this paper as regards to the substantive law can be said to be partly compatible with economic theories. Such order (internalisation of contract breach costs where the injured party may only turn to its co-contractor for the loss) lead to a significantly higher economic efficiency. To prevent high negotiation costs from occurring, the law should be designed on the basis of how the parties in a hypothetical contract would allocate resources. Specifically, it should be designed so that violations of transfer restrictions in shareholders’ agreements are sanctioned with an amount equal to market practice compensation (e.g. ten per cent of the shares’ fair market value). Provided that the other requisites for the legal figure are fulfilled, liability for third party should only incur when (i) the seller and the acquirer are included in the same group and (ii) fraudulent deception has taken place prior to the time for the shareholders’ agreement signing. However, liability should not depend on whether the injured party has been compensated by its contractor or not. Instead, it is more efficient to secure the payment by introducing a regulation where parts of the market practice compensation mentioned above are deposited annually on an escrow account (e.g. five per cent of the dividend distribution deposited each calendar year) until an amount equal to ten per cent of the share’s market value has been reached.},
  author       = {Berglund, Gustav},
  keyword      = {aktieägaravtal,medverkan till kontraktsbrott,NJA 2005 s. 608,Karlgren,otillbörligt ingripande i avtal,private equity,fond,skadeståndsrätt,utomobligatoriskt skadestånd,spärregeln,Kleineman,rättsekonomi,Coase,Posner,escrow-konto,skadeståndslag,NJA 2016 s. 51,NJA 2015 s. 1040,RH 2008:46},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Otillbörligt ingripande i aktieägaravtal – ett rättsekonomiskt perspektiv},
  year         = {2019},
}