Advanced

Misstrodda målsägande i diskursiv belysning - Om synen på våldtäktsoffer i brottmålsprocessen

Omstedt, Ragnhild LU (2019) JURM02 20191
Department of Law
Faculty of Law
Abstract
In public opinion, as well as in the legal system, there is a general disbelief of those who report rape. This distrust is partially founded on a reoccurring perception that women often lie when reporting crimes of sexual violence. The Swedish legal process has recently been subject to critique for holding negative perceptions about women in rape related court cases. In this study I examine if and how these ideas about women are being constructed and produced in criminal proceedings.

The first half of the essay examines evidence law in criminal proceedings utilizing a legal judicial method in order to answer the essay’s first research question: if, and how, the criminal proceedings help construct a disbelief against plaintiffs? The... (More)
In public opinion, as well as in the legal system, there is a general disbelief of those who report rape. This distrust is partially founded on a reoccurring perception that women often lie when reporting crimes of sexual violence. The Swedish legal process has recently been subject to critique for holding negative perceptions about women in rape related court cases. In this study I examine if and how these ideas about women are being constructed and produced in criminal proceedings.

The first half of the essay examines evidence law in criminal proceedings utilizing a legal judicial method in order to answer the essay’s first research question: if, and how, the criminal proceedings help construct a disbelief against plaintiffs? The second half of the essay examines appeal court rape verdicts, in order to see how the appeal courts construct and reproduce discourses about distrust against plaintiffs while evaluating evidence. To examine the legal system’s discursive effects, the study applies a critical discourse analysis and a gender perspective within a social constructivist approach. The theoretical approach, mainly developed by McKenzie-Mohr, examines the range of narratives available for women speaking out about their experiences of rape. In turn, these narratives affect how society perceive stories about rape as credible and legitimate. This study aims to identify what remains of these narratives in a Swedish legal context and how they affect the current view on women’s character and their ability to be truthful.

The first part of the study examines legal rules and governing principles in the criminal proceedings in a chronological order, from report to the court’s verdict. Here, some problematic aspects of the proceedings are examined. The most significant of these occur during the initial stage of the process, including distrust against rape victims when reporting to the police, the hearing of character evidence during the main hearings, and the influence of judges’ subjectivity during the evaluation of evidence.

In the discursive study, I analyse how procedural and evidence law enables a distrustful attitude towards the plaintiff in order to uphold the rule of law. Whether the plaintiff appears truthful is the central question in the evaluation of evidence. This legitimizes an evaluation of the plaintiffs’ statements which construct the plaintiff as a suspicious and inadequate subject. In this manner the legal construction in evaluation of evidence appears to construct a harmful and one-sided image of the plaintiff, which further produces a distrust against rape victims. (Less)
Abstract (Swedish)
Generellt i samhället, såväl bland allmänheten som i rättssystemet, har det konstaterats att det finns en misstro mot kvinnor som anmäler våldtäktsbrott. En återkommande föreställning är att kvinnor ljuger om vad som inträffat när de anmäler dessa brott. Vidare har den svenska våldtäktsprocessen nyligen kritiserats för att innehålla negativa föreställningar om kvinnor. I denna uppsats undersöker jag därför i vilken mån dessa föreställningar konstrueras och produceras i domstolarna.

I uppsatsens första skede undersöks bevishanteringen i brottmålsprocessen utifrån en rättsdogmatisk metod för att besvara frågeställningen om, och hur brottmålsprocessen tillåter att målsägandes utsaga i våldtäktsmål ifrågasätts och i viss mån... (More)
Generellt i samhället, såväl bland allmänheten som i rättssystemet, har det konstaterats att det finns en misstro mot kvinnor som anmäler våldtäktsbrott. En återkommande föreställning är att kvinnor ljuger om vad som inträffat när de anmäler dessa brott. Vidare har den svenska våldtäktsprocessen nyligen kritiserats för att innehålla negativa föreställningar om kvinnor. I denna uppsats undersöker jag därför i vilken mån dessa föreställningar konstrueras och produceras i domstolarna.

I uppsatsens första skede undersöks bevishanteringen i brottmålsprocessen utifrån en rättsdogmatisk metod för att besvara frågeställningen om, och hur brottmålsprocessen tillåter att målsägandes utsaga i våldtäktsmål ifrågasätts och i viss mån misstänkliggörs. I uppsatsens andra skede undersöks domskäl i hovrättsdomar för att studera hur hovrätterna konstruerar, och reproducerar diskurser om misstänkliggörande av målsägande i våldtäktsdomar. För att undersöka rättens konstruerande och producerande verkan tillämpas en kritisk diskursanalys samt genusvetenskaplig teori, inom ramarna för ett socialkonstruktivistiskt angreppssätt. Det teoretiska angreppssättet har i huvudsak utvecklats av McKenzie-Mohr som undersöker vilka narrativ som erbjuds kvinnor som berättar om erfarenheter av våldtäkt. De identifierade narrativen inverkar på vilka berättelser om våldtäkt som av samhället betraktas som trovärdiga och legitima. I denna uppsats söker jag efter vad som återstår av dessa narrativ i en svensk rättslig kontext och studerar hur sådana narrativ påverkar den rådande synen på kvinnans karaktär och förmåga att vara sanningsenlig.

I uppsatsens rättsdogmatiska framställning undersöks rättsregler och styrande principer i brottmålsprocessen i kronologisk ordning, från anmälan till dom. I framställningen synliggörs en rad rättsliga svårigheter. De mest allvarliga rör hur målsägande bemöts av Polisen vid anmälan, möjligheterna att under huvudförhandlingens bevisupptagning tillåta bevis som framställer målsägande som en lögnare och i vilken mån bevisvärderingen ger uttryck för domarnas subjektivitet.

Genom det diskursiva angreppssättet i uppsatsen analyserar jag hur process- och bevisrättsliga regler skapar ett utrymme för rättssystemet att misstänkliggöra målsägandes utsaga till fördel för en rättssäker prövning av den misstänkte. I diskursanalysen framträder domstolarnas uppfattning av målsägandes förmåga att vara sanningsenlig som en central fråga för trovärdighetsbedömningen. Detta legitimerar prövningar av målsägandes utsaga som framställer målsäganden både som ett misstänkliggjort och ett otillräckligt subjekt. Således framträder bevisvärderingen som en prövning i vilken skadliga och ensidiga bilder av målsägande skapas, vilket i förlängningen producerar ett misstänkliggörande mot våldtäktsoffer. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Omstedt, Ragnhild LU
supervisor
organization
alternative title
Distrust against plaintiffs in a discursive light - On the view of rape victims in criminal proceedings
course
JURM02 20191
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Straffrätt, straffprocessrätt, bevisrätt, bevisupptagning, bevisvärdering, trovärdighet, tillförlitlighet, stödbevisning, våldtäkt, våldtäktsoffer, brottsoffer, kritisk diskursanalys, genusvetenskap, genusrättsvetenskap, socialkonstruktivism, criminal proceedings, rape victim, critical discourse analysis, gender studies, social constructivism
language
Swedish
id
8976796
date added to LUP
2019-06-17 14:43:44
date last changed
2019-06-17 14:43:44
@misc{8976796,
  abstract     = {In public opinion, as well as in the legal system, there is a general disbelief of those who report rape. This distrust is partially founded on a reoccurring perception that women often lie when reporting crimes of sexual violence. The Swedish legal process has recently been subject to critique for holding negative perceptions about women in rape related court cases. In this study I examine if and how these ideas about women are being constructed and produced in criminal proceedings.

The first half of the essay examines evidence law in criminal proceedings utilizing a legal judicial method in order to answer the essay’s first research question: if, and how, the criminal proceedings help construct a disbelief against plaintiffs? The second half of the essay examines appeal court rape verdicts, in order to see how the appeal courts construct and reproduce discourses about distrust against plaintiffs while evaluating evidence. To examine the legal system’s discursive effects, the study applies a critical discourse analysis and a gender perspective within a social constructivist approach. The theoretical approach, mainly developed by McKenzie-Mohr, examines the range of narratives available for women speaking out about their experiences of rape. In turn, these narratives affect how society perceive stories about rape as credible and legitimate. This study aims to identify what remains of these narratives in a Swedish legal context and how they affect the current view on women’s character and their ability to be truthful.

The first part of the study examines legal rules and governing principles in the criminal proceedings in a chronological order, from report to the court’s verdict. Here, some problematic aspects of the proceedings are examined. The most significant of these occur during the initial stage of the process, including distrust against rape victims when reporting to the police, the hearing of character evidence during the main hearings, and the influence of judges’ subjectivity during the evaluation of evidence.

In the discursive study, I analyse how procedural and evidence law enables a distrustful attitude towards the plaintiff in order to uphold the rule of law. Whether the plaintiff appears truthful is the central question in the evaluation of evidence. This legitimizes an evaluation of the plaintiffs’ statements which construct the plaintiff as a suspicious and inadequate subject. In this manner the legal construction in evaluation of evidence appears to construct a harmful and one-sided image of the plaintiff, which further produces a distrust against rape victims.},
  author       = {Omstedt, Ragnhild},
  keyword      = {Straffrätt,straffprocessrätt,bevisrätt,bevisupptagning,bevisvärdering,trovärdighet,tillförlitlighet,stödbevisning,våldtäkt,våldtäktsoffer,brottsoffer,kritisk diskursanalys,genusvetenskap,genusrättsvetenskap,socialkonstruktivism,criminal proceedings,rape victim,critical discourse analysis,gender studies,social constructivism},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Misstrodda målsägande i diskursiv belysning - Om synen på våldtäktsoffer i brottmålsprocessen},
  year         = {2019},
}