Advanced

Bög nog för att få stanna? - Trovärdighetsbedömningen avseende sexuell läggning i asylärenden ur ett rättssäkerhetsperspektiv

Öhrling, Ludvig LU (2019) LAGF03 20191
Department of Law
Faculty of Law
Abstract
In refugee claims, it is the applicant who has the burden of establishing the veracity of his or her allegations and the accuracy of the facts on which the refugee claim is based. To successfully establish a claim, the individual must show that he or she is at risk of facing persecution. As part of this process, the applicant must also successfully prove that this persecution is based on a convention ground. One such ground is sexual orientation. Hence, the applicant's sexuality is subject to assessment. In these claims, the applicant's own testimony is often the primary evidence. When the authorities and the courts decide whether the applicant has fulfilled the burden of proof, they must therefore evaluate the applicant's credibility. The... (More)
In refugee claims, it is the applicant who has the burden of establishing the veracity of his or her allegations and the accuracy of the facts on which the refugee claim is based. To successfully establish a claim, the individual must show that he or she is at risk of facing persecution. As part of this process, the applicant must also successfully prove that this persecution is based on a convention ground. One such ground is sexual orientation. Hence, the applicant's sexuality is subject to assessment. In these claims, the applicant's own testimony is often the primary evidence. When the authorities and the courts decide whether the applicant has fulfilled the burden of proof, they must therefore evaluate the applicant's credibility. The purpose of this essay has been to investigate how the credibility assessments in claims based on sexuality relate to the rule of law.

This essay employs a legal dogmatic method to initially present the basis for asylum. By using traditional sources of law as well as norm-critical and sociological literature, the criteria for the credibility assessment in claims based on sexuality have thereafter been outlined. This essay shows that these assessments can be subjective and thereby adversely affected by stereotypes and personal conceptions. Decision-makers are also proved to rely on questionable grounds for assessing the applicant's credibility. In conclusion, this could lead to deceptive evaluations of the applicant's statement as a source of evidence. Consequently, the outcome of these adjudications could be incorrect and thus lead to a wrongfully denied claim for asylum.

Finally, the findings are criticized with reference to the rule of law. By applying Peczenik's definition of the term, the essay questions whether the asylum process is satisfactory from a formal and a material point of view considering that these assessments could be biased and unpredictable. (Less)
Abstract (Swedish)
Vid den asylrättsliga prövningen har den sökande bevisbördan för att de faktiska omständigheter som krävs för att få uppehållstillstånd också föreligger. I fråga om flyktingstatus ska den enskilde härmed kunna bevisa att den vid ett återvändande riskerar förföljelse. Inom denna prövning faller även att den sökande ska göra sin tillhörighet till en viss flyktinggrund sannolik. En av dessa grunder är sexuell läggning varför dennes sexualitet i dessa fall blir föremål för bedömning. I sådana ärenden är ofta den sökandes egen utsaga det primära bevismedlet. När myndigheterna och domstolarna ska avgöra huruvida den sökande uppfyllt sin bevisbörda måste beslutsfattarna därför värdera dennes trovärdighet. Mot denna bakgrund har uppsatsens syfte... (More)
Vid den asylrättsliga prövningen har den sökande bevisbördan för att de faktiska omständigheter som krävs för att få uppehållstillstånd också föreligger. I fråga om flyktingstatus ska den enskilde härmed kunna bevisa att den vid ett återvändande riskerar förföljelse. Inom denna prövning faller även att den sökande ska göra sin tillhörighet till en viss flyktinggrund sannolik. En av dessa grunder är sexuell läggning varför dennes sexualitet i dessa fall blir föremål för bedömning. I sådana ärenden är ofta den sökandes egen utsaga det primära bevismedlet. När myndigheterna och domstolarna ska avgöra huruvida den sökande uppfyllt sin bevisbörda måste beslutsfattarna därför värdera dennes trovärdighet. Mot denna bakgrund har uppsatsens syfte varit att utreda hur trovärdighetsbedömningen förhåller sig till rättssäkerhet vid åberopande av sexuell läggning som grund för förföljelse.

För att utreda detta förhållande har en rättsdogmatisk metod tillämpats för att fastställa utgångspunkterna för den asylrättsliga prövningen. Med stöd av klassiska rättskällor såväl som annan normkritisk och sociologisk litteratur följer sedan en redogörelse för kriterierna vid trovärdighetsbedömningen avseende sexuell läggning. I denna del framgår att myndigheterna och domstolarna vid sitt beslutsfattande har visst utrymme att göra subjektiva överväganden och därmed beakta stereotyper och egna föreställningar. Rättstillämpningen kan också problematiseras då den kan anses utgå från tvivelaktiga bedömningsgrunder. Sammantaget kan detta öppna upp för att myndigheterna och domstolarna gör felslut vid sin värdering av den sökandes trovärdighet och därmed fattar oriktiga beslut om flyktingstatus i enskilda fall.

Slutligen har detta förhållande kritiserats ur ett rättssäkerhetsperspektiv eftersom en sådan rättstillämpning inte kan anses förutsebar eller rättvis. Mot bakgrund av Peczeniks definition av rättssäkerhet kan man därmed problematisera gällande rättsläge utifrån formell såväl som materiell rättssäkerhet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Öhrling, Ludvig LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20191
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
förvaltningsrätt, migrationsrätt
language
Swedish
id
8976894
date added to LUP
2019-09-16 10:41:04
date last changed
2019-09-16 10:41:04
@misc{8976894,
  abstract     = {In refugee claims, it is the applicant who has the burden of establishing the veracity of his or her allegations and the accuracy of the facts on which the refugee claim is based. To successfully establish a claim, the individual must show that he or she is at risk of facing persecution. As part of this process, the applicant must also successfully prove that this persecution is based on a convention ground. One such ground is sexual orientation. Hence, the applicant's sexuality is subject to assessment. In these claims, the applicant's own testimony is often the primary evidence. When the authorities and the courts decide whether the applicant has fulfilled the burden of proof, they must therefore evaluate the applicant's credibility. The purpose of this essay has been to investigate how the credibility assessments in claims based on sexuality relate to the rule of law. 

This essay employs a legal dogmatic method to initially present the basis for asylum. By using traditional sources of law as well as norm-critical and sociological literature, the criteria for the credibility assessment in claims based on sexuality have thereafter been outlined. This essay shows that these assessments can be subjective and thereby adversely affected by stereotypes and personal conceptions. Decision-makers are also proved to rely on questionable grounds for assessing the applicant's credibility. In conclusion, this could lead to deceptive evaluations of the applicant's statement as a source of evidence. Consequently, the outcome of these adjudications could be incorrect and thus lead to a wrongfully denied claim for asylum. 

Finally, the findings are criticized with reference to the rule of law. By applying Peczenik's definition of the term, the essay questions whether the asylum process is satisfactory from a formal and a material point of view considering that these assessments could be biased and unpredictable.},
  author       = {Öhrling, Ludvig},
  keyword      = {förvaltningsrätt,migrationsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Bög nog för att få stanna? - Trovärdighetsbedömningen avseende sexuell läggning i asylärenden ur ett rättssäkerhetsperspektiv},
  year         = {2019},
}