Advanced

Sociala hänsyn - hjälp eller stjälp? - En utredning av de sociala hänsynens utrymme och ställning i den offentliga upphandlingen

Wändahl, Sofie LU (2019) LAGF03 20191
Department of Law
Faculty of Law
Abstract
There is, as we speak, an on-going debate within the area of public procurement, about whether the society has something to gain by setting social requirements on suppliers in the procurement process. The last years’ development has resulted in that the EU in a wider range encourage government bodies to take social concerns in public procurement, with the purpose to reach the common goals that the union jointly strives for. There is though an uncertainty on what kind of requirements are possible to set and are acceptable, since the process of public procurement must be in line with the principles that has been developed within the framework of the Union law. Social concerns are a very wide concept and includes the opportunity to set... (More)
There is, as we speak, an on-going debate within the area of public procurement, about whether the society has something to gain by setting social requirements on suppliers in the procurement process. The last years’ development has resulted in that the EU in a wider range encourage government bodies to take social concerns in public procurement, with the purpose to reach the common goals that the union jointly strives for. There is though an uncertainty on what kind of requirements are possible to set and are acceptable, since the process of public procurement must be in line with the principles that has been developed within the framework of the Union law. Social concerns are a very wide concept and includes the opportunity to set demands of a variety of terms, under some conditions. It is necessary that the demands have a connection to the procured goods or service and that it is possible to control the obedience of the demand.

There are several aspects to have in mind when regulating social concerns in public procurement. There are several arguments to sharpen the law and force public authorities to set social requirements:
• It should be encouraged to use common resources to reach common goals
• It is a reasonable measurement in the strive of global justice and fighting of unreasonable conditions
• A forcing regulation would probably increase the pace of innovation

There are however also reasons against, or at least reasons to think again, a sharpened regulation. For example, there is a risk that high set demands inhibit the competition at an already inhibited market, which leads to a danger of using tax resources in a non-effective and non-social promoting way. There is also a lack of information to support the thesis that the increased cost that comes with social concerns, actually has an effect and a social benefit that triumphs the alternative where the resources are used differently. Furthermore, the risk of closing small and middle-sized companies out of the market must be considered.

The importance of social concerns has risen in the area of public procurement and probably won’t go away anytime soon. It is therefore important to work with risks and issues there is and may come up. The state and involved authorities working with this need to take their responsibility and clarify and support parties involved, in order to reach a public procurement which is both economically effective and at the same time actively is working with aspects of social sustainability. (Less)
Abstract (Swedish)
Det finns i detta nu en pågående debatt inom den offentliga upphandlingen kring huruvida det är en för samhället positiv sak att i samband med upphandlingsprocessen ställa krav på att leverantören lever upp till vissa sociala åtaganden. De senaste årens utveckling har resulterat i att EU i allt större utsträckning uppmuntrar upphandlande myndigheter att använda sig av sociala hänsyn i sina upphandlingar, i syfte att uppnå de mål som unionen gemensamt eftersträvar. Det råder dock en del osäkerhet på hur kraven får ställas och vad som är godtagbart, eftersom upphandlingsförfarandet måste ske i enlighet med de principer som utvecklats inom unionsrätten. Sociala hänsyn är ett väldigt brett begrepp och innefattar möjligheten att ställa krav på... (More)
Det finns i detta nu en pågående debatt inom den offentliga upphandlingen kring huruvida det är en för samhället positiv sak att i samband med upphandlingsprocessen ställa krav på att leverantören lever upp till vissa sociala åtaganden. De senaste årens utveckling har resulterat i att EU i allt större utsträckning uppmuntrar upphandlande myndigheter att använda sig av sociala hänsyn i sina upphandlingar, i syfte att uppnå de mål som unionen gemensamt eftersträvar. Det råder dock en del osäkerhet på hur kraven får ställas och vad som är godtagbart, eftersom upphandlingsförfarandet måste ske i enlighet med de principer som utvecklats inom unionsrätten. Sociala hänsyn är ett väldigt brett begrepp och innefattar möjligheten att ställa krav på en hel del varierande villkor under vissa förutsättningar. Det krävs dock att kraven har en koppling till den tjänst eller vara som upphandlas och att det är möjligt att kontrollera efterlevnaden av kravet.

Det finns ett flertal aspekter att ta hänsyn till vid regleringen av sociala hänsyn i offentlig upphandling. Argumenten för att skärpa lagen och tvinga upphandlare att ställa krav är flera:
• Det bör uppmuntras att använda gemensamma medel för att uppnå gemensamma mål
• Det är en rimlig åtgärd i strävan efter global rättvisa och bekämpning av oskäliga villkor
• En tvingande reglering skulle antagligen främja innovationstakten på området

Det finns dock även skäl som talar mot, eller i alla fall att man ska tänka till inför, en skärpt reglering. Till exempel finns det en risk att högt ställda krav hämmar konkurrensen på en redan hämmad marknad, vilket i sin tur äventyrar användningen av skattemedel på ett effektivt och samhällsfrämjande sätt. Det råder också brist på underlag som stöder att den ökade kostnaden som krav på sociala hänsyn innebär faktiskt har en effekt och samhällsnytta, som överstiger alternativet att använda de medlen på annat vis. Vidare behöver också risken att stänga ute små och medelstora företag från marknaden tas i beaktning.

Sociala hänsyn har fått ett allt större utrymme inom upphandlingsområdet och kommer troligtvis inte att försvinna. Det är därför viktigt att arbeta med de risker och utmaningar som finns och kan komma att uppstå. Staten och de myndigheter som arbetar med frågan behöver ta sitt ansvar och förtydliga processen samt stötta inblandade parter för att på så sätt nå en upphandling som både är ekonomiskt effektiv och samtidigt aktivt arbetar med hållbarhetsaspekter. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Wändahl, Sofie LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20191
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
EU-rätt, offentlig upphandling, sociala hänsyn
language
Swedish
id
8976919
date added to LUP
2019-09-16 10:38:40
date last changed
2019-09-16 10:38:40
@misc{8976919,
  abstract     = {There is, as we speak, an on-going debate within the area of public procurement, about whether the society has something to gain by setting social requirements on suppliers in the procurement process. The last years’ development has resulted in that the EU in a wider range encourage government bodies to take social concerns in public procurement, with the purpose to reach the common goals that the union jointly strives for. There is though an uncertainty on what kind of requirements are possible to set and are acceptable, since the process of public procurement must be in line with the principles that has been developed within the framework of the Union law. Social concerns are a very wide concept and includes the opportunity to set demands of a variety of terms, under some conditions. It is necessary that the demands have a connection to the procured goods or service and that it is possible to control the obedience of the demand.

There are several aspects to have in mind when regulating social concerns in public procurement. There are several arguments to sharpen the law and force public authorities to set social requirements:
• It should be encouraged to use common resources to reach common goals
• It is a reasonable measurement in the strive of global justice and fighting of unreasonable conditions
• A forcing regulation would probably increase the pace of innovation

There are however also reasons against, or at least reasons to think again, a sharpened regulation. For example, there is a risk that high set demands inhibit the competition at an already inhibited market, which leads to a danger of using tax resources in a non-effective and non-social promoting way. There is also a lack of information to support the thesis that the increased cost that comes with social concerns, actually has an effect and a social benefit that triumphs the alternative where the resources are used differently. Furthermore, the risk of closing small and middle-sized companies out of the market must be considered.

The importance of social concerns has risen in the area of public procurement and probably won’t go away anytime soon. It is therefore important to work with risks and issues there is and may come up. The state and involved authorities working with this need to take their responsibility and clarify and support parties involved, in order to reach a public procurement which is both economically effective and at the same time actively is working with aspects of social sustainability.},
  author       = {Wändahl, Sofie},
  keyword      = {EU-rätt,offentlig upphandling,sociala hänsyn},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Sociala hänsyn - hjälp eller stjälp? - En utredning av de sociala hänsynens utrymme och ställning i den offentliga upphandlingen},
  year         = {2019},
}