Bevisprövning nu och då - samtyckeslagens betydelse för bevisprövningen i våldtäktsmål.
(2019) LAGF03 20191Department of Law
Faculty of Law
- Abstract
- On the 1st of July 2018 Sweden changed the law on sexual assault. The new law meant that the prerequisite that separate sexual assault and legal sexual intercourse was changed. In previous legislation coercion was needed for a perpetrator to be convicted of sexual assault. The new law instead places voluntariness at the center of the court’s assessment.
The amendment was preceded by much debate. There were concerns regarding the new laws impact on evidence evaluation and the victim’s role in court proceedings. Other countries such as England and Wales already had similar regulations on sexual assault. In both these countries the victim is at the center of the courts assessment with more intrusive questions as a result. A similar situation... (More) - On the 1st of July 2018 Sweden changed the law on sexual assault. The new law meant that the prerequisite that separate sexual assault and legal sexual intercourse was changed. In previous legislation coercion was needed for a perpetrator to be convicted of sexual assault. The new law instead places voluntariness at the center of the court’s assessment.
The amendment was preceded by much debate. There were concerns regarding the new laws impact on evidence evaluation and the victim’s role in court proceedings. Other countries such as England and Wales already had similar regulations on sexual assault. In both these countries the victim is at the center of the courts assessment with more intrusive questions as a result. A similar situation in Sweden would directly contravene the stated purpose of the new law, to create a more fair and equal rape legislation.
The purpose of this essay has been to examine if there is any change in the evaluation of evidence in Swedish courts as a result of the new rape legislation. In order to fulfil this purpose a qualitative court case study has been carried through. Furthermore, evidence evaluation in criminal law in general and rape law in specific has been studied. This has been done partly in order to research comparison data for the study but also to present the general legal framework for the reader.
When the result of the case study was compared to the way evidence evaluation was handled before 1 July 2018 it showed that the changes were few. The most noticeable one was the prosecutor’s way of formulating the charges. Before, the charges were focused on the fact that the accused is alleged to have coerced the victim into sexual intercourse. After the amendment the charges are instead formulated in a way where the accused is alleged to have had sexual intercourse with a person that did not participate voluntary. This change is not insignificant even though it is expected. If the requisites change you can expect the formulation of the charges to do the same. The court is in large bound by the prosecutor’s description of the crime. The formulation of this description therefore has a large impact on the court’s final verdict. Despite this change the presented evidence remains largely the same. The parties´ statements still play a central role in the evidence evaluation process and the supporting evidence is seemingly unchanged. (Less) - Abstract (Swedish)
- Den 1 juli 2018 fick Sverige en ny våldtäktslagstiftning. Den nya lagstiftningen innebar att rekvisitet som skiljer olagligt och lagligt sexuellt umgänge förändrades. I tidigare våldtäktslagstiftning har tvång varit en förutsättning för att en våldtäkt skulle anses förövad. Med den nya regleringen står nu frivillighet i centrum för denna bedömning.
Lagändringen föregicks av mycket debatt. Det diskuterades vad förändringen kunde komma att innebära för bevisprövningen och målsägandens roll i domstolsprocessen. Bland annat lyftes det faktum att England och Wales har liknande lagstiftning. I dessa rättsordningar har brottsoffret hamnat i centrum för utredningarna med fler och mer integritetskränkande frågor som följd. En liknande situation i... (More) - Den 1 juli 2018 fick Sverige en ny våldtäktslagstiftning. Den nya lagstiftningen innebar att rekvisitet som skiljer olagligt och lagligt sexuellt umgänge förändrades. I tidigare våldtäktslagstiftning har tvång varit en förutsättning för att en våldtäkt skulle anses förövad. Med den nya regleringen står nu frivillighet i centrum för denna bedömning.
Lagändringen föregicks av mycket debatt. Det diskuterades vad förändringen kunde komma att innebära för bevisprövningen och målsägandens roll i domstolsprocessen. Bland annat lyftes det faktum att England och Wales har liknande lagstiftning. I dessa rättsordningar har brottsoffret hamnat i centrum för utredningarna med fler och mer integritetskränkande frågor som följd. En liknande situation i Sveriges skulle kunna komma att direkt strida mot den nya lagstiftningens syfte, att skapa en mer rättvis och jämställd våldtäktslagstiftning.
Uppsatsens syfte har varit att undersöka om det har skett någon förändring i bevisprövningen i domstolarna efter samtyckeslagen trädde i kraft. För att uppfylla detta syfte har en kvalitativ rättsfallsstudie genomförts. För att förstå bevisprövningens generella ramar och efterforska jämförelsedata till rättsfallsstudien har rättsdogmatisk metod använts. Inledningsvis har bevisprövning i brottmål generellt kartlagts. Sedan har de specifika problemkomplex som våldtäktsbrottet innebär presenterats.
När rättsfallsstudiens resultat jämförts med det sätt bevisprövning gick till på före lagändringen har det visat sig att bevisprövningen i mångt och mycket fortfarande vilar på samma grundstenar. Några förändringar har dock kunnat utrönas. Den tydligaste förändringen är utformningen av bevistemat i gärningsbeskrivningen. Tidigare var åtalet ofta utformat kring det faktum att tvång hade använts för att på något sätt tilltvinga sig sexuellt umgänge. Efter lagändringen är åtalet istället ofta utformat på så sätt att den tilltalade har genomfört en sexuell handling med en person som inte deltagit frivilligt. Denna förändring är inte obetydlig i sammanhanget då domstolen i stor utsträckning är bunden av åklagarens gärningsbeskrivning. Det som framställs där kan alltså få stor inverkan på domslutet. Trots denna förändring i bevistema är den faktiska bevisningen och värderingen därav oförändrad. Utsagorna står fortfarande i centrum för domstolens bevisprövning och stödbevisningens roll är till synes den samma. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8977252
- author
- Fabri, Filip LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20191
- year
- 2019
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- processrätt, straffrätt, samtyckeslagen, bevisprövning i våldtäktsmål, våldtäkt
- language
- Swedish
- id
- 8977252
- date added to LUP
- 2019-09-16 13:56:23
- date last changed
- 2019-09-16 13:56:23
@misc{8977252,
abstract = {{On the 1st of July 2018 Sweden changed the law on sexual assault. The new law meant that the prerequisite that separate sexual assault and legal sexual intercourse was changed. In previous legislation coercion was needed for a perpetrator to be convicted of sexual assault. The new law instead places voluntariness at the center of the court’s assessment.
The amendment was preceded by much debate. There were concerns regarding the new laws impact on evidence evaluation and the victim’s role in court proceedings. Other countries such as England and Wales already had similar regulations on sexual assault. In both these countries the victim is at the center of the courts assessment with more intrusive questions as a result. A similar situation in Sweden would directly contravene the stated purpose of the new law, to create a more fair and equal rape legislation.
The purpose of this essay has been to examine if there is any change in the evaluation of evidence in Swedish courts as a result of the new rape legislation. In order to fulfil this purpose a qualitative court case study has been carried through. Furthermore, evidence evaluation in criminal law in general and rape law in specific has been studied. This has been done partly in order to research comparison data for the study but also to present the general legal framework for the reader.
When the result of the case study was compared to the way evidence evaluation was handled before 1 July 2018 it showed that the changes were few. The most noticeable one was the prosecutor’s way of formulating the charges. Before, the charges were focused on the fact that the accused is alleged to have coerced the victim into sexual intercourse. After the amendment the charges are instead formulated in a way where the accused is alleged to have had sexual intercourse with a person that did not participate voluntary. This change is not insignificant even though it is expected. If the requisites change you can expect the formulation of the charges to do the same. The court is in large bound by the prosecutor’s description of the crime. The formulation of this description therefore has a large impact on the court’s final verdict. Despite this change the presented evidence remains largely the same. The parties´ statements still play a central role in the evidence evaluation process and the supporting evidence is seemingly unchanged.}},
author = {{Fabri, Filip}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Bevisprövning nu och då - samtyckeslagens betydelse för bevisprövningen i våldtäktsmål.}},
year = {{2019}},
}