Advanced

En kritisk granskning av syftet med nämndemän

Nordström, Ellinor LU (2019) LAGF03 20191
Department of Law
Faculty of Law
Abstract
The aim of this essay is to critically examine the values of laymen in court to find out if these are justified. Furthermore, the purpose is to see if any desirable changes could be made to achieve a system more conform with the intentions of laymen. The essay has been written through a method that allows legally accepted sources to be used to clarify the Swedish system with laymen and whether the system should change. In particular, governmental researches have been used to answer the questions. But also, legal doctrine and empirical investigations have been used to support certain arguments.

According to Swedish law, laymen with no legal schooling takes part as judges, side by side with jurists in both criminal cases and some civil... (More)
The aim of this essay is to critically examine the values of laymen in court to find out if these are justified. Furthermore, the purpose is to see if any desirable changes could be made to achieve a system more conform with the intentions of laymen. The essay has been written through a method that allows legally accepted sources to be used to clarify the Swedish system with laymen and whether the system should change. In particular, governmental researches have been used to answer the questions. But also, legal doctrine and empirical investigations have been used to support certain arguments.

According to Swedish law, laymen with no legal schooling takes part as judges, side by side with jurists in both criminal cases and some civil cases concerning family law. The most common structure in the district court contains of three laymen and one jurist as judges and they all have one vote each. This means that the laymen are equal to the schooled judge and creates a majority.

The laymen are chosen by the local council and the politic parties are to nominate candidates for the judging assignment. Most parties have stipulated that the candidate must be a member of the particular party to be nominated. As a result, mainly the politically engaged can be chosen for the assignment which represent a very small amount of the Swedish population. This occurs in spite a law which states that the population should be represented by the laymen regarding age, gender, ethnical background and profession.

The most important reason for laymen is that they are expected to provide a reliance for the Swedish courts amongst the public. This reliance is believed to be achieved by the laymen through the influence and insight in the court. In addition, the laymen can provide to a control which assures that the court stays objective and free from outside pressure. However, these purposes are motivated through reasons in the governmental researches which are abstract and general and does not always have a practical support. Therefore, there is usually no way to know if the reasons have or will be fulfilled. By comparing the purposes with laymen which were presented in the government researches to the counterarguments in government researches, empirical studies and legal doctrine, all purposes do not seem well supported or justified. However, laymen do contribute to a few democratic values to some extent, such as controlling the court and the confidence and insight in the court. Therefore, some alternatives to today’s system are discussed in the essay. (Less)
Abstract (Swedish)
Syftet med denna uppsats är att kritiskt granska ändamålen med nämndemän för att ta reda på om dessa är välgrundade. Syftet är vidare att undersöka om några önskvärda förändringar kan göras för att uppnå ett mer ändamålsenligt system. Den rättsdogmatiska metoden har tillämpats för att klargöra för det nuvarande systemet med nämndemän samt om regleringen kring systemet borde förändras. Framförallt statliga undersökningar har använts för att svara på frågeställningarna, men även rättslig doktrin och empiriska undersökningar har använts för att stötta vissa argument.

I svensk rätt har nämndemän tilldelats rollen som lekmannadomare, som utan juridisk skolning dömer tillsammans med juristdomare i brottmål och i vissa familjerättsliga... (More)
Syftet med denna uppsats är att kritiskt granska ändamålen med nämndemän för att ta reda på om dessa är välgrundade. Syftet är vidare att undersöka om några önskvärda förändringar kan göras för att uppnå ett mer ändamålsenligt system. Den rättsdogmatiska metoden har tillämpats för att klargöra för det nuvarande systemet med nämndemän samt om regleringen kring systemet borde förändras. Framförallt statliga undersökningar har använts för att svara på frågeställningarna, men även rättslig doktrin och empiriska undersökningar har använts för att stötta vissa argument.

I svensk rätt har nämndemän tilldelats rollen som lekmannadomare, som utan juridisk skolning dömer tillsammans med juristdomare i brottmål och i vissa familjerättsliga tvistemål. Den vanligaste sammansättningen i tingsrätt består av tre nämndemän och en juristdomare, där alla innehar en röst var. Lekmännen är alltså likställda juristen och utgör majoritet vid beslutsfattandet i denna instans.

Nämndemännen väljs av kommun- respektive landstingsfullmäktige och kandidaterna nomineras av de invalda partierna. De flesta partier har som villkor att kandidaten ska vara medlem i partiet för att nomineras. Samtidigt är det en mycket begränsad del av den svenska befolkningen som är politiskt engagerade och har möjlighet att bli nominerade till uppdraget. Detta trots att det finns ett lagstadgat krav på en bred rekrytering i syfte att representera befolkningen med hänsyn till ålder, kön, etnisk bakgrund och yrke.

Det mest centrala syftet med nämndemän är att de ska bidra till allmänhetens förtroende för domstolarna. Detta anses bland annat ske genom att nämndemän har ett inflytande i rättskipningen, bidrar till insyn samt utgör en kontrollfunktion. De ska därmed bidra till att säkerställa att domstolen förhåller sig objektiv och fri från yttre påtryckningar. Dessa ändamål motiveras emellertid mestadels på ett abstrakt och allmänt hållet sätt i de statliga utredningarna, utan att något praktiskt stöd alltid redovisas. I dessa utredningar kan följaktligen vanligen inte utläsas om syftena har eller kommer att förverkligas. Genom att ställa argumenten för nämndemän som presenteras i de statliga utredningarna mot de motargument som framgår i utredningar, empiriska undersökningar och doktrin framstår inte alla ändamål som välmotiverade. Vissa demokratiska värden som förtroendet för domstolen, insynen i dennes verksamhet samt kontrollen av deras opartiskhet anses nämndemannasystemet i någon form kunna bidra till. I uppsatsen diskuteras därför några möjliga förändringar av systemet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Nordström, Ellinor LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20191
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Processrätt, nämndemän, lekmän
language
Swedish
id
8977282
date added to LUP
2019-09-16 13:54:40
date last changed
2019-09-16 13:54:40
@misc{8977282,
  abstract     = {The aim of this essay is to critically examine the values of laymen in court to find out if these are justified. Furthermore, the purpose is to see if any desirable changes could be made to achieve a system more conform with the intentions of laymen. The essay has been written through a method that allows legally accepted sources to be used to clarify the Swedish system with laymen and whether the system should change. In particular, governmental researches have been used to answer the questions. But also, legal doctrine and empirical investigations have been used to support certain arguments.

According to Swedish law, laymen with no legal schooling takes part as judges, side by side with jurists in both criminal cases and some civil cases concerning family law. The most common structure in the district court contains of three laymen and one jurist as judges and they all have one vote each. This means that the laymen are equal to the schooled judge and creates a majority. 

The laymen are chosen by the local council and the politic parties are to nominate candidates for the judging assignment. Most parties have stipulated that the candidate must be a member of the particular party to be nominated. As a result, mainly the politically engaged can be chosen for the assignment which represent a very small amount of the Swedish population. This occurs in spite a law which states that the population should be represented by the laymen regarding age, gender, ethnical background and profession. 

The most important reason for laymen is that they are expected to provide a reliance for the Swedish courts amongst the public. This reliance is believed to be achieved by the laymen through the influence and insight in the court. In addition, the laymen can provide to a control which assures that the court stays objective and free from outside pressure. However, these purposes are motivated through reasons in the governmental researches which are abstract and general and does not always have a practical support. Therefore, there is usually no way to know if the reasons have or will be fulfilled. By comparing the purposes with laymen which were presented in the government researches to the counterarguments in government researches, empirical studies and legal doctrine, all purposes do not seem well supported or justified. However, laymen do contribute to a few democratic values to some extent, such as controlling the court and the confidence and insight in the court. Therefore, some alternatives to today’s system are discussed in the essay.},
  author       = {Nordström, Ellinor},
  keyword      = {Processrätt,nämndemän,lekmän},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {En kritisk granskning av syftet med nämndemän},
  year         = {2019},
}