Advanced

Erkännande av utländska barnäktenskap. En undersökning av regleringen och dess konsekvenser i olika familjerättsliga ekonomiska frågor.

Säleby, Josefine LU (2019) JURM02 20191
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
De senaste åren har problemen med barnäktenskap kommit att uppmärksammas allt mer i Sverige. Många människor från länder där barnäktenskap är lagligt har sökt sig hit, vilket ökat antalet barnäktenskap i landet. I den allmänna debatten har lagstiftningen på området kritiserats för att vara otillräcklig. Fram till år 2019 var utgångpunkten i svensk rätt att utländska barnäktenskap, där båda parter saknat anknytning till Sverige vid äktenskapets ingående, skulle erkännas här i landet. Den 1 januari 2019 skärptes dock regleringen. Numera är huvudregeln att inga utländska barnäktenskap ska erkännas i Sverige.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka konsekvenser regleringen om erkännande av utländska barnäktenskap kan få för den... (More)
De senaste åren har problemen med barnäktenskap kommit att uppmärksammas allt mer i Sverige. Många människor från länder där barnäktenskap är lagligt har sökt sig hit, vilket ökat antalet barnäktenskap i landet. I den allmänna debatten har lagstiftningen på området kritiserats för att vara otillräcklig. Fram till år 2019 var utgångpunkten i svensk rätt att utländska barnäktenskap, där båda parter saknat anknytning till Sverige vid äktenskapets ingående, skulle erkännas här i landet. Den 1 januari 2019 skärptes dock regleringen. Numera är huvudregeln att inga utländska barnäktenskap ska erkännas i Sverige.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka konsekvenser regleringen om erkännande av utländska barnäktenskap kan få för den enskilde i olika familjerättsliga ekonomiska frågor. Fokus ligger på frågor som rör bodelning, arv och testamente. Syftet med uppsatsen är också att utreda vilka argument som kan anföras för respektive emot de nuvarande reglerna om erkännande av utländska barnäktenskap. För att uppnå uppsatsens syften utgår utredningen från den rättsdogmatiska och den rättsanalytiska metoden.

De första två frågorna som uppsatsen behandlar är i vilken utsträckning utländska barnäktenskap erkänns i Sverige, samt vilka överväganden som ligger bakom dagens reglering. Utredningen visar att ett utländskt barnäktenskap aldrig kan erkännas om någon av parterna är under 18 år vid tidpunkten för erkännandeprövningen. Är båda parter över 18 år vid prövningen kan äktenskapet erkännas om det föreligger synnerliga skäl. Ventilen om synnerliga skäl innebär att möjligheten att göra undantag från erkännandeförbudet är mycket restriktiv. Enligt min mening ger förarbetsuttalandena samtidigt ett utrymme för att i flera fall tillämpa ventilen då ett nekat erkännande skulle leda till omfattande konsekvenser för den enskilde. Så kan fallet t.ex. vara om parterna levt ihop under många år och byggt upp ett familjeliv ihop, samt om det föreligger någon ytterligare omständighet som gör att ett nekat erkännande framstår som orimligt i det enskilda fallet. Vidare visar utredningen att de argument som lagstiftaren i huvudsak anfört för huvudregeln om erkännandeförbud är intresset av att motverka förekomsten av barnäktenskap i Sverige samt intresset av att skydda barnet. Det argument som i huvudsak har anförts emot en sådan reglering är att den kan leda till långtgående och betungande konsekvenser för den enskilde.

Den tredje frågeställningen som uppsatsen ämnar besvara är vilka rättsliga konsekvenser ett erkännande respektive icke-erkännande kan få för den enskilde i frågor som rör bodelning, arv och testamente. Uppsatsen visar att konsekvenserna varierar beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. Det mest ingripande resultatet som ett nekat erkännande kan leda till är att en part inte har någon rätt till bodelning eller arv överhuvudtaget. Effekterna blir som störst då makarna levt ihop under en längre tid.

Slutligen är den fjärde frågeställningen vilka argument som kan anföras för respektive emot dagens reglering om erkännande av utländska barnäktenskap. Argumentet om att barn behöver skyddas från problemen med barnäktenskap väger enligt min mening tungt för dagens reglering. Min slutsats är därför att huvudregeln om ett erkännandeförbud mot barnäktenskap är befogad. (Less)
Popular Abstract
During recent years, child marriage has become an increasingly debated matter in Sweden. A large number of people from countries where child marriage is legal have immigrated to Sweden, thus increasing the amount of child marriages in the country. In the public debate, legislation has been criticized for being inadequate. Until 2019, the starting point in Swedish law was that foreign child marriages, where both parties had no connection to Sweden at the time of the marriage, would be recognized in the country. On January 1, 2019, a stricter legislation was put into place, where the main rule is that no foreign child marriage shall be recognized in Sweden at all.

The purpose of this thesis is to investigate the consequences that the... (More)
During recent years, child marriage has become an increasingly debated matter in Sweden. A large number of people from countries where child marriage is legal have immigrated to Sweden, thus increasing the amount of child marriages in the country. In the public debate, legislation has been criticized for being inadequate. Until 2019, the starting point in Swedish law was that foreign child marriages, where both parties had no connection to Sweden at the time of the marriage, would be recognized in the country. On January 1, 2019, a stricter legislation was put into place, where the main rule is that no foreign child marriage shall be recognized in Sweden at all.

The purpose of this thesis is to investigate the consequences that the regulation of recognition could have on the individual in various economic matters within family law. Division of property, inheritance and wills are the primary focus areas. Furthermore, arguments for and against the current legislation will be investigated. The legal dogmatic and the legal analytical methods are used in order to properly fulfil the purposes of the thesis.

The extent to which child marriages are accepted in Sweden, and the considerations that are taken into account, are the two first questions which are treated in this thesis. The investigation shows that a foreign child marriage can never be recognized if any of the parties are below 18 years of age at the time of recognition. In case of both parties being above 18 years of age, the marriage has a potential of being accepted under extraordinary circumstances. The prerequisite of extraordinary circumstances implies that the possibility of making exceptions to the prohibition of recognition is very restrictive. In my opinion, however, the Government bill provides a scope for applying the prerequisite of extraordinary circumstances in several cases, as denied recognition would lead to extensive consequences for the individual. This could be the case if, say, the parties lived together for many years, having potentially built a family together, and if there is any additional circumstance that makes a denied recognition appear to be unreasonable in the individual case. Furthermore, the investigation shows that the arguments put forward by the legislature for the main rule of prohibition of recognition are the interest in countering the existence of child marriages and the interest in protecting the child. The argument that has mainly been raised against such regulation is that it can lead to far-reaching and onerous consequences for the individual.

The third question that the thesis aims to answer is what legal consequences a recognition or non-recognition will have for the individual in matters relating to division of property, inheritance and wills. In this part, the investigation shows that the consequences vary depending on the circumstances of the individual case. The most intrusive result that a denial of recognition can lead to is that a party has no right to division of property or inheritance at all. The effects are being disturbed when the spouses lived together for a long time.

Finally, the fourth question is which arguments can be raised for and against today’s regulation on the recognition of foreign child marriages. In my opinion, the argument that children need to be protected from the problems of child marriage weighs heavily on today’s regulation. My conclusion is therefore that the main rule of a ban on recognition for child marriages is justified. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Säleby, Josefine LU
supervisor
organization
alternative title
Recognition of foreign child marriages. An investigation of the regulation and its consequences in various economic matters within family law.
course
JURM02 20191
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Internationell privaträtt, Familjerätt
language
Swedish
id
8977378
date added to LUP
2019-06-17 14:24:46
date last changed
2019-06-17 14:24:46
@misc{8977378,
  abstract     = {De senaste åren har problemen med barnäktenskap kommit att uppmärksammas allt mer i Sverige. Många människor från länder där barnäktenskap är lagligt har sökt sig hit, vilket ökat antalet barnäktenskap i landet. I den allmänna debatten har lagstiftningen på området kritiserats för att vara otillräcklig. Fram till år 2019 var utgångpunkten i svensk rätt att utländska barnäktenskap, där båda parter saknat anknytning till Sverige vid äktenskapets ingående, skulle erkännas här i landet. Den 1 januari 2019 skärptes dock regleringen. Numera är huvudregeln att inga utländska barnäktenskap ska erkännas i Sverige. 

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka konsekvenser regleringen om erkännande av utländska barnäktenskap kan få för den enskilde i olika familjerättsliga ekonomiska frågor. Fokus ligger på frågor som rör bodelning, arv och testamente. Syftet med uppsatsen är också att utreda vilka argument som kan anföras för respektive emot de nuvarande reglerna om erkännande av utländska barnäktenskap. För att uppnå uppsatsens syften utgår utredningen från den rättsdogmatiska och den rättsanalytiska metoden. 

De första två frågorna som uppsatsen behandlar är i vilken utsträckning utländska barnäktenskap erkänns i Sverige, samt vilka överväganden som ligger bakom dagens reglering. Utredningen visar att ett utländskt barnäktenskap aldrig kan erkännas om någon av parterna är under 18 år vid tidpunkten för erkännandeprövningen. Är båda parter över 18 år vid prövningen kan äktenskapet erkännas om det föreligger synnerliga skäl. Ventilen om synnerliga skäl innebär att möjligheten att göra undantag från erkännandeförbudet är mycket restriktiv. Enligt min mening ger förarbetsuttalandena samtidigt ett utrymme för att i flera fall tillämpa ventilen då ett nekat erkännande skulle leda till omfattande konsekvenser för den enskilde. Så kan fallet t.ex. vara om parterna levt ihop under många år och byggt upp ett familjeliv ihop, samt om det föreligger någon ytterligare omständighet som gör att ett nekat erkännande framstår som orimligt i det enskilda fallet. Vidare visar utredningen att de argument som lagstiftaren i huvudsak anfört för huvudregeln om erkännandeförbud är intresset av att motverka förekomsten av barnäktenskap i Sverige samt intresset av att skydda barnet. Det argument som i huvudsak har anförts emot en sådan reglering är att den kan leda till långtgående och betungande konsekvenser för den enskilde. 

Den tredje frågeställningen som uppsatsen ämnar besvara är vilka rättsliga konsekvenser ett erkännande respektive icke-erkännande kan få för den enskilde i frågor som rör bodelning, arv och testamente. Uppsatsen visar att konsekvenserna varierar beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. Det mest ingripande resultatet som ett nekat erkännande kan leda till är att en part inte har någon rätt till bodelning eller arv överhuvudtaget. Effekterna blir som störst då makarna levt ihop under en längre tid. 

Slutligen är den fjärde frågeställningen vilka argument som kan anföras för respektive emot dagens reglering om erkännande av utländska barnäktenskap. Argumentet om att barn behöver skyddas från problemen med barnäktenskap väger enligt min mening tungt för dagens reglering. Min slutsats är därför att huvudregeln om ett erkännandeförbud mot barnäktenskap är befogad.},
  author       = {Säleby, Josefine},
  keyword      = {Internationell privaträtt,Familjerätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Erkännande av utländska barnäktenskap. En undersökning av regleringen och dess konsekvenser i olika familjerättsliga ekonomiska frågor.},
  year         = {2019},
}