Dubbel straffbarhet som ett krav för svensk jurisdiktion
(2019) LAGF03 20191Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Kravet på dubbel straffbarhet är en regel av straffprocessrättslig karaktär som utgör ett villkor för svensk jurisdiktion och domstolsbehörighet. Kravet infördes först år 1957, men berörde då endast utlänningar. Först 1972 utvidgades principen och ett generellt krav på dubbel straffbarhet fördes in i den nya brottsbalken.
Enligt BrB 2 kap. 2 § 2 stycke får inte svensk domstol döma över en gärning som har begåtts utomlands, om gärningen är fri från ansvar enligt lagen på gärningsorten eller om den begåtts inom område som inte tillhör någon stat och enligt svensk lag svårare straff än böter inte kan följa på gärningen. Tredje stycket, samma paragraf, fastställer att svensk domstol inte får döma ut en påföljd som är att anses som... (More) - Kravet på dubbel straffbarhet är en regel av straffprocessrättslig karaktär som utgör ett villkor för svensk jurisdiktion och domstolsbehörighet. Kravet infördes först år 1957, men berörde då endast utlänningar. Först 1972 utvidgades principen och ett generellt krav på dubbel straffbarhet fördes in i den nya brottsbalken.
Enligt BrB 2 kap. 2 § 2 stycke får inte svensk domstol döma över en gärning som har begåtts utomlands, om gärningen är fri från ansvar enligt lagen på gärningsorten eller om den begåtts inom område som inte tillhör någon stat och enligt svensk lag svårare straff än böter inte kan följa på gärningen. Tredje stycket, samma paragraf, fastställer att svensk domstol inte får döma ut en påföljd som är att anses som strängare än det svåraste straff som är föreskrivet för brottet enligt lagen på gärningsorten. Kravet på dubbel straffbarhet innebär därmed att svensk domstol endast har behörighet att döma över gärningar förövade utomlands om de är kriminaliserade i såväl Sverige som på gärningsorten.
Från denna huvudregel görs dock ett flertal undantag. Det gäller dels särskilt grova brott, för vilka det skulle framstå som stötande att en gärningsman frångår lagföring, dels brott som svensk domstol har en ovillkorad jurisdiktion över.
Kravet motiveras främst med hänvisning till legalitetsprincipen, statssuveräniteten och som ett skydd för individuella rättigheter. De skäl som har anförts emot ett krav på dubbel straffbarhet har huvudsakligen att göra med effektiviteten i brottsbekämpningen, samt vissa praktiska problem med att inskaffa uppgifter om gällande utländsk rätt. (Less) - Popular Abstract
- Double criminality is a requirement to jurisdiction in Swedish criminal law. The general provision was introduced into the Swedish Criminal Code in 1972. Since then, numerous exceptions to the rule have been added.
The provision states that a Swedish court does not have jurisdiction over an act committed abroad if that same act has not been criminalised in the state in which it was committed, as well as in Sweden. Furthermore, the court may not pass down a harsher sentence, for a crime committed abroad, than the strictest punishment applicable to the crime according to the law of the state in which the crime took place.
From this general rule, several exceptions are made for certain criminal acts. Foremost the exceptions concern... (More) - Double criminality is a requirement to jurisdiction in Swedish criminal law. The general provision was introduced into the Swedish Criminal Code in 1972. Since then, numerous exceptions to the rule have been added.
The provision states that a Swedish court does not have jurisdiction over an act committed abroad if that same act has not been criminalised in the state in which it was committed, as well as in Sweden. Furthermore, the court may not pass down a harsher sentence, for a crime committed abroad, than the strictest punishment applicable to the crime according to the law of the state in which the crime took place.
From this general rule, several exceptions are made for certain criminal acts. Foremost the exceptions concern crimes that are considered so severe that it would be unreasonable to allow a perpetrator of the crime to escape justice. For certain crimes, Swedish courts are even granted unconditional jurisdiction. These situations mostly concern state safety.
The condition of double criminality is motivated by the principles of legality and state sovereignty as well as a mean to protect individual rights. However, it has been argued that an abolishment of double criminality as a requirement to jurisdiction would allow more effective means to fight crime. Concerns have also been raised about the difficulty in accessing information on foreign legislation. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8977405
- author
- Nygren, Gösta LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20191
- year
- 2019
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- straffrätt, folkrätt, dubbel straffbarhet
- language
- Swedish
- id
- 8977405
- date added to LUP
- 2019-09-16 14:29:47
- date last changed
- 2019-09-16 14:29:47
@misc{8977405,
abstract = {{Kravet på dubbel straffbarhet är en regel av straffprocessrättslig karaktär som utgör ett villkor för svensk jurisdiktion och domstolsbehörighet. Kravet infördes först år 1957, men berörde då endast utlänningar. Först 1972 utvidgades principen och ett generellt krav på dubbel straffbarhet fördes in i den nya brottsbalken.
Enligt BrB 2 kap. 2 § 2 stycke får inte svensk domstol döma över en gärning som har begåtts utomlands, om gärningen är fri från ansvar enligt lagen på gärningsorten eller om den begåtts inom område som inte tillhör någon stat och enligt svensk lag svårare straff än böter inte kan följa på gärningen. Tredje stycket, samma paragraf, fastställer att svensk domstol inte får döma ut en påföljd som är att anses som strängare än det svåraste straff som är föreskrivet för brottet enligt lagen på gärningsorten. Kravet på dubbel straffbarhet innebär därmed att svensk domstol endast har behörighet att döma över gärningar förövade utomlands om de är kriminaliserade i såväl Sverige som på gärningsorten.
Från denna huvudregel görs dock ett flertal undantag. Det gäller dels särskilt grova brott, för vilka det skulle framstå som stötande att en gärningsman frångår lagföring, dels brott som svensk domstol har en ovillkorad jurisdiktion över.
Kravet motiveras främst med hänvisning till legalitetsprincipen, statssuveräniteten och som ett skydd för individuella rättigheter. De skäl som har anförts emot ett krav på dubbel straffbarhet har huvudsakligen att göra med effektiviteten i brottsbekämpningen, samt vissa praktiska problem med att inskaffa uppgifter om gällande utländsk rätt.}},
author = {{Nygren, Gösta}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Dubbel straffbarhet som ett krav för svensk jurisdiktion}},
year = {{2019}},
}