En rättssäker Kriminalvård? - Kriminalvårdens verksamhet i anstalt ur ett rättsstatligt perspektiv

Abstract

There are approximately 4 100 people incarcerated in Swedish prisons. They are in the custody of The Swedish Prison and Probation Service (SPPS). SPPS is the authority in charge of the correctional institutional treatment of offenders. The SPPS’ measures and decisions taken within the prisons can be sorted into three main categories: to maintain order and security within the prisons, to prepare inmates for a better life after release and to prevent prisoners from escaping the prisons.

In a state governed by law (rättsstat) there are certain aspects that needs to be satisfied. The rule of law (rättssäkerhet/rättsstatlighet) and the principle of legality (legalitetsprincipen) are the foundations of a state governed by law. The four basic principles of a state governed by law are: access to justice, protection from undue acts of the state, predictability of justice and equality before the law.

The decisions and measures of the SPPS in the correctional institutional treatment are supervised by the regulatory authority Parliamentary Ombudsmen (JO). JO ensures that the SPPS acts in compliance with the law through enquires and investigation. The result of these enquires and investigations are posted in annual reports. JO investigations illustrates numerous different incompliances with the law thought SPPS’ measures and decisions taken within the prisons. Incompliances with the law, pointed out by JO, constitutes the basis of my investigation of whether or not the SPPS acts in compliance with the principles of a state ruled by law and the rule of law.

The flaws vary in scope and extent. The most severe flaws are found in the decisions to place prisoners in isolation, which is one of SPPS’ most restraining measures. The conclusion is that there are several flaws with many of the SPPS’ measures and decisions in the correctional institutional treatment. These incompliances with the law illustrates that the SPPS in some aspects struggle to act according to the principles of a state governed by law.

Abstract (Swedish)

Enligt den senaste statistiken sitter cirka 4 100 personer i svenska fängelser. Kriminalvården är en förvaltningsmyndighet med förhållandevis omfattande utrymme att fatta egna beslut om hur övervakningen av intagna i fängelse ska utformas. Detta innebär att Kriminalvården får fatta och vidta flera olika beslut respektive åtgärder. Kraven på rättssäkerhet är dock olika högt ställda inom olika delar av rättssystemet. Tillgodoser Kriminalvårdens verksamhet i anstalt de krav som ställs enligt rättsstatliga principer?

Vad rättssäkerhet egentligen innebär har varit föremål för diskussion. Det finns ett antal teorier om vad rättssäkerhet innebär. Eftersom rättssäkerhet är ett begrepp som ges olika betydelse har jag i denna framställning istället utgått från Frändbergs uppställning av rättsstaten som bygger på fyra grundprinciper: rättslikhet, rättssäkerhet, rättstillgänglighet och rättstrygghet. Dessa principer utgör grunderna för en rättsstat. Rättslikhet innebär likhet inför lagen, rättssäkerhet innebär rättslig förutsebarhet, rättstillgänglighet innebär en reell möjlighet att få sin sak prövad i domstol och rättstrygghet innebär att enskilda inte ska utsättas för otillbörliga påtryckningar från staten. Grunden till en rättsstat är att statens makt utövas i enlighet med lagarna. Legalitetsprincipen är inte i sig en rättsstatlig princip, men utgör en grund för att de rättsstatliga kraven ska kunna tillgodoses.

Kriminalvårdens anstaltsverksamhet kan delas upp i tre huvudsakliga uppgifter. Kriminalvården ska i anstalterna upprätthålla ordning och säkerhet, minska de negativa effekterna av frihetsberövandet och underlätta för en återanpassning i samhället samt skydda övriga samhället mot de individer som frihetsberövats. Utifrån JO:s och HFD:s praxis kan utrönas rättsliga brister i flera olika åtgärder och beslut riktade mot enskilda inom Kriminalvårdens anstaltsverksamhet.

Praxis från JO och HFD visar att det finns rättsliga brister i Kriminalvårdens anstaltsverksamhet. Dessa rättsliga brister motsvarar kränkningar av rättsstatliga principer. Särskilt allvarliga är de återkommande bristerna i Kriminalvårdens avskildhetsbeslut, vilka innebär kränkningar av rättsstatliga principer. Slutsatsen är att Kriminalvårdens anstaltsverksamhet inte tillfullo tillgodoser de krav som ställs enligt rättsstatliga principer.

• author: Svensson, Gustav
• supervisor: Henrik Wenander
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: The Rule of Law and the Swedish Prison and Probation Service
• course: JURM02 20191
• year: 2019
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: förvaltningsrätt, administrative law, rättssäkerhet, kriminalvården, anstalt, rättsstatlighet
• language: Swedish
• id: 8977524
• date added to LUP: 2019-06-17 14:24:07
• date last changed: 2019-06-17 14:24:07