EU:s utlämningsrätt: Hur stor påverkan har den eftersöktas hemvist i utlänningsärenden där tredje land är ansökande stat?
(2019) JURM02 20191Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Straffrätten har traditionellt sett varit en del av den nationella rättsordningen. Men i och med att brottsligheten har fått en alltmer gränsöverskridande karaktär måste även brottsbekämpandet internationaliseras i en större utsträckning än tidigare. EU:s straffrättsliga område illustrerar detta på ett utmärkt sätt, eftersom att EU till en början inte ansågs ha någon kompetens på området. Vilket dock har utökats mer allt eftersom.
Utlämningsförfarandet är ett bra exempel på hur länder kan samarbeta över nationsgränserna för att förebygga brott. Sådant samarbete tar sig uttryck i nationella regler, bilaterala avtal och internationella konventioner. Inom EU finns det ett eget internt förfarande, den s.k. europeiska arresteringsorder, som... (More) - Straffrätten har traditionellt sett varit en del av den nationella rättsordningen. Men i och med att brottsligheten har fått en alltmer gränsöverskridande karaktär måste även brottsbekämpandet internationaliseras i en större utsträckning än tidigare. EU:s straffrättsliga område illustrerar detta på ett utmärkt sätt, eftersom att EU till en början inte ansågs ha någon kompetens på området. Vilket dock har utökats mer allt eftersom.
Utlämningsförfarandet är ett bra exempel på hur länder kan samarbeta över nationsgränserna för att förebygga brott. Sådant samarbete tar sig uttryck i nationella regler, bilaterala avtal och internationella konventioner. Inom EU finns det ett eget internt förfarande, den s.k. europeiska arresteringsorder, som reglerar hur överlämning ska ske mellan medlemsstaterna.
En utlämningssituation kan bli oerhört komplicerad när flera olika rättsregler är inblandade och dessa föreskriver olika tillvägagångssätt. År 2016 hamnade C-182/15 Petruhhin på EU-domstolens bord. Rättsfallet kan kort sammanfattas på följande vis: Ett tredje land skickar en begäran om utlämning till en EU-stat (anmodad stat). Den individ som tredje land vill ha utlämnad är dock inte medborgare i den EU-medlemsstat som har fått begäran, utan är medborgare i en annan EU-stat. Personen har använt sig av rätten till fri rörlighet för att ta sig till den anmodade staten. Den anmodade staten har nationella regler som innebär att den inte utlämnar sina egna medborgare. Några hinder att utlämna andra unionsmedborgare finns dock inte. EU-domstolen ska därmed ta ställning till om denna skillnad strider mot det grundläggande icke-diskrimineringsförbud som finns i EU-rätten. Sedan Petruhhin har det kommit fler rättsfall som berör samma frågeställningar men med andra aspekter.
Arbetet behandlar vad en utlämning är, varför den finns och bakomliggande intressen. Fokus är hela tiden på EU och särskilt på hur rättsläget ser ut i situationer när en utlämningsbegäran har inkommit från tredje land till en EU-medlemsstat och gäller en unionsmedborgare som är medborgare i annan EU-stat, men som har använt sig av den fria rörligheten. Arbetet problematiserar genom att vrida och vända hur olika omständigheter kan påverka utgången i ett utlämningsförfarande. Främst genom att besvara frågan om en individ kortare respektive längre vistelse i den anmodade staten på något sätt påverkar om en utlämningsbegäran ska beviljas eller inte. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8977540
- author
- Sigmundsdottir, Ólöf LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- EU's Extradition Law: How much of an impact has the resident of the individual in extradition cases, when the requesting state is a third country
- course
- JURM02 20191
- year
- 2019
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Utlämningsrätt, EU
- language
- Swedish
- id
- 8977540
- date added to LUP
- 2019-06-18 13:49:02
- date last changed
- 2019-06-18 13:49:02
@misc{8977540,
abstract = {{Straffrätten har traditionellt sett varit en del av den nationella rättsordningen. Men i och med att brottsligheten har fått en alltmer gränsöverskridande karaktär måste även brottsbekämpandet internationaliseras i en större utsträckning än tidigare. EU:s straffrättsliga område illustrerar detta på ett utmärkt sätt, eftersom att EU till en början inte ansågs ha någon kompetens på området. Vilket dock har utökats mer allt eftersom.
Utlämningsförfarandet är ett bra exempel på hur länder kan samarbeta över nationsgränserna för att förebygga brott. Sådant samarbete tar sig uttryck i nationella regler, bilaterala avtal och internationella konventioner. Inom EU finns det ett eget internt förfarande, den s.k. europeiska arresteringsorder, som reglerar hur överlämning ska ske mellan medlemsstaterna.
En utlämningssituation kan bli oerhört komplicerad när flera olika rättsregler är inblandade och dessa föreskriver olika tillvägagångssätt. År 2016 hamnade C-182/15 Petruhhin på EU-domstolens bord. Rättsfallet kan kort sammanfattas på följande vis: Ett tredje land skickar en begäran om utlämning till en EU-stat (anmodad stat). Den individ som tredje land vill ha utlämnad är dock inte medborgare i den EU-medlemsstat som har fått begäran, utan är medborgare i en annan EU-stat. Personen har använt sig av rätten till fri rörlighet för att ta sig till den anmodade staten. Den anmodade staten har nationella regler som innebär att den inte utlämnar sina egna medborgare. Några hinder att utlämna andra unionsmedborgare finns dock inte. EU-domstolen ska därmed ta ställning till om denna skillnad strider mot det grundläggande icke-diskrimineringsförbud som finns i EU-rätten. Sedan Petruhhin har det kommit fler rättsfall som berör samma frågeställningar men med andra aspekter.
Arbetet behandlar vad en utlämning är, varför den finns och bakomliggande intressen. Fokus är hela tiden på EU och särskilt på hur rättsläget ser ut i situationer när en utlämningsbegäran har inkommit från tredje land till en EU-medlemsstat och gäller en unionsmedborgare som är medborgare i annan EU-stat, men som har använt sig av den fria rörligheten. Arbetet problematiserar genom att vrida och vända hur olika omständigheter kan påverka utgången i ett utlämningsförfarande. Främst genom att besvara frågan om en individ kortare respektive längre vistelse i den anmodade staten på något sätt påverkar om en utlämningsbegäran ska beviljas eller inte.}},
author = {{Sigmundsdottir, Ólöf}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{EU:s utlämningsrätt: Hur stor påverkan har den eftersöktas hemvist i utlänningsärenden där tredje land är ansökande stat?}},
year = {{2019}},
}