The gift of giving - En studie av koncernbidrag och lagen mot skatteflykt

Abstract

Swedish corporate taxation is based on the fact that each individual company is an independently taxable subject. On the other hand, in some circumstances it is possible to take into account several companies' income of economic activities, when these are part of a corporate group. One option available is the group contribution. If the rules concerning group contributions are applicable and a distribution has been made, the rewarding company must make a deduction of the value of the distribution at the same time as the recipient must submit corresponding amount for taxation. As a result, the rewarding company's taxable income is lowered while the recipient's taxable income is raised. Even though the group contribution is a concept within tax law, it has some cooperation with private law, especially the law concerning limited companies. It was on the basis of this legal area that the group contribution rules were formed.

A number of conditions have been set up as requirements for companies wanting to use the benefits of the group contribution. In addition, there are further limitations on the set-off possibilities when a company operating at a loss has been involved in a change of ownership. However, this is not all. There is also a general tax evasion clause in the Swedish anti-tax avoidance act, lagen mot skatteflykt, with which tax evasion procedures can be addressed effectively. However, how this legislation should be interpreted is not easy to ascertain and the existing case law seldom contains clear references to the reasoning behind why it is deemed to be a tax evasion procedure.

However, the existing case law has made some clarifications and some guidance can be obtained. For example, even if a group contribution is technically allowed to create a deficit in the rewarding company, problems arise if an external sale is subsequently carried out. In a case like this, lagen mot skatteflykt is applicable. However, if the sale in the same situation is done within the corporate group, application of the tax evasion clause can be avoided.

Abstract (Swedish)

Den svenska företagsbeskattningen baseras på att varje enskilt företag är ett självständigt skattskyldigt subjekt. Däremot finns vissa möjligheter att beakta flera företags resultat av näringsverksamhet när dessa ingår i en koncern. Ett alternativ som har ställts upp är de skatterättsliga koncernbidragen. Då koncernbidragsreglerna aktualiseras och en värdeöverföring har skett mellan två företag inom samma koncern ska givaren göra avdrag för värdet samtidigt som mottagaren ska ta upp motsvarande belopp till beskattning. Detta får som resultat att det givande företagets beskattningsbara inkomst sänks medan det mottagande företagets beskattningsbara inkomst höjs. Följden av denna konstruktion är att en sådan resultatutjämning har som störst värde då det mottagande företaget går med förlust och företagen därigenom minskar koncernens totala skatt. Även om koncernbidraget är ett skatterättsligt begrepp har det viss samverkan med civilrätten, framförallt aktiebolagsrätten. Det var med utgångspunkt i detta rättsområde som koncernbidragsreglerna formades.

På grund av att det endast ska vara möjligt att åstadkomma denna resultatutjämning inom en koncern har ett antal förutsättningar ställts upp som krav för att koncernbidragsrätt ska föreligga. Dessutom finns ytterligare begränsningar avseende kvittningsmöjligheterna då ett underskottsföretag varit involverad i en ägarförändring. Detta är dock inte allt. För att otillbörliga skatteförmåner inte ska kunna utnyttjas finns en generell skatteflyktsbestämmelse i lagen mot skatteflykt med vilken otillbörliga förfaranden kan angripas på ett effektivt sätt, utan att ytterligare lagstiftning ska krävas för att omfatta varje tänkbar situation som uppfattas som ett skatteflyktsförfarande. Hur denna lagstiftning ska tillämpas är dock inte helt enkelt att utröna och den praxis som finns innehåller sällan tydliga hänvisningar till motiveringen bakom en tillämpning.

Genom praxis har dock vissa omständigheter klarlagts och viss vägledning kan hämtas. Även om ett koncernbidrag rent tekniskt får tillskapa ett underskott hos den som ger det uppstår problem om det därefter genomförs en extern avyttring, som innebär att antingen givaren eller mottagaren av koncernbidraget byter koncerntillhörighet. I ett sådant fall blir lagen mot skatteflykt tillämplig. Om avyttringen i samma situation istället görs inom koncernen finns dock utrymme för att medge avdrag för koncernbidrag. Om flera delägare genom en överenskommelse åsidosätter syftet bakom det kvalificerade ägandet som måste vara uppnått för att ett koncernförhållande ska anses föreligga nekas avdragsrätt. Det är dock inte endast en rättshandling eller ett rättsförhållande som kan komma att bli aktuell i en bedömning enligt lagen mot skatteflykt. Då en kedja av transaktioner leder till att obeskattade medel överförs till ett företag som inte omfattas av koncernbidragsreglerna blir lagen mot skatteflykt än en gång tillämplig. Däremot kan detta undvikas då den slutliga mottagaren hade kunnat åstadkomma samma skattemässiga situation genom att själv bedriva den verksamhet som värdet hänför sig till.

• author: Samuelsson, Emelie
• supervisor: Mats Tjernberg
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: The gift of giving - A study of group contributions and the Swedish anti-tax avoidance act
• course: JURM02 20191
• year: 2019
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Associationsrätt, civilrätt, skatterätt, koncernbidrag, skatteflykt
• language: Swedish
• id: 8977550
• date added to LUP: 2019-06-17 14:25:51
• date last changed: 2019-06-17 14:25:51