Advanced

Har miljörätten kört av vägen? - En analys av förhållandet mellan formell rättssäkerhet och miljörätten genom exemplet rimlighetsavvägningen i miljöbalken 2 kap. 7 §

Carlsson, Viktor LU (2019) JURM02 20191
Department of Law
Faculty of Law
Abstract
For humankind, an elementary level of quality in the environment is a necessary precondition for life and life quality. Therefore, it is also desirable since we want to live. For humankind, foreseeability is also an important precondition since it makes it possible to plan one’s life and feel secure. In order to get foreseeability, law is an important means. However, there can be a tension between law and the environment if the law accepts behavior that is not in coherence with a sustainable environment.

This thesis examines the relationship between Rule of Law (“Formell rättssäkerhet”) and Swedish environmental law. In order to investigate and analyze the relationship, a deep analysis of two legal scholars’ theoretical concepts of... (More)
For humankind, an elementary level of quality in the environment is a necessary precondition for life and life quality. Therefore, it is also desirable since we want to live. For humankind, foreseeability is also an important precondition since it makes it possible to plan one’s life and feel secure. In order to get foreseeability, law is an important means. However, there can be a tension between law and the environment if the law accepts behavior that is not in coherence with a sustainable environment.

This thesis examines the relationship between Rule of Law (“Formell rättssäkerhet”) and Swedish environmental law. In order to investigate and analyze the relationship, a deep analysis of two legal scholars’ theoretical concepts of Rule of Law is performed. Through analysis of their concepts, a core can be seen of what Rule of Law implicates. From this core, a measuring device is created that, in practice, can measure the proportion of Rule of Law in a provision. The criteria of the measuring device are based on the reasoning by the scholars, but one certain aspect of their concepts is developed into an independent and important criterion that is named “Rättsnivåkriteriet”, or in English, “Criterion of legal level”. The Rättsnivåkriteriet demonstrates that different kinds of legal materials, such as different sources of law, have different abilities to contribute to the proportion of Rule of Law.

The measuring device is then applied to a particularly important rule of consideration in Swedish environmental law, the “Rimlighetsavvägningen” in the Swedish Environmental Code (2nd Chapter 7th §), in order to analyze its proportion of Rule of Law. The result from the analysis of the Rimlighetsavvägningen shows not only the proportion of Rule of Law in the Rimlighetsavvägningen, it also indicates the proportions of Rule of Law in Swedish environmental law as a whole, since the Rimlighetsavvägningen has significant application in environmental legal proceedings.

The analysis shows that the Rimlighetsavvägningen has a very low proportion of Rule of Law, which consequently means that the Swedish environmental law has a serious deficiency of Rule of Law. This result is mainly discussed from an environmental perspective.

Finally, the relationship between Rule of Law and environmental law is also discussed on a deeper level and some notions on what that relation means for the relation between law and reality are presented. A conclusion is that law tends to simplify reality – for better or worse. (Less)
Abstract (Swedish)
För människan är en grundläggande miljökvalitet en nödvändig förutsättning för liv och livskvalitet. Eftersom vi vill leva är miljökvalitet eftersträvansvärt. För människan är även förutsebarhet en viktig förutsättning då den gör det möjligt att planera sin tillvaro och känna trygghet. För att få förutsebarhet är juridik ett viktigt medel. Det kan dock finnas ett spänningsförhållande mellan juridik och miljön om juridiken tillåter beteenden som inte är förenliga med en hållbar miljö.

Denna uppsats undersöker förhållandet mellan formell rättssäkerhet och svensk miljörätt. För att undersöka och analysera förhållandet utförs en djup analys av två rättsteoretiskers formella rättssäkerhetsbegrepp. Genom analys av deras resonemang framkommer... (More)
För människan är en grundläggande miljökvalitet en nödvändig förutsättning för liv och livskvalitet. Eftersom vi vill leva är miljökvalitet eftersträvansvärt. För människan är även förutsebarhet en viktig förutsättning då den gör det möjligt att planera sin tillvaro och känna trygghet. För att få förutsebarhet är juridik ett viktigt medel. Det kan dock finnas ett spänningsförhållande mellan juridik och miljön om juridiken tillåter beteenden som inte är förenliga med en hållbar miljö.

Denna uppsats undersöker förhållandet mellan formell rättssäkerhet och svensk miljörätt. För att undersöka och analysera förhållandet utförs en djup analys av två rättsteoretiskers formella rättssäkerhetsbegrepp. Genom analys av deras resonemang framkommer en kärna av vad formell rättssäkerhet innebär. Utifrån den konstrueras ett mätinstrument som i praktiken kan användas för att mäta rättssäkerheten i en rättsregel. Instrumentets kriterier bygger på författarnas resonemang, men en del i deras resonemang utvecklas betydligt till ett självständigt och centralt kriterium som kallas för ”rättsnivåkriteriet”. Rättsnivåkriteriet handlar om att olika typer av rättsligt material, såsom olika rättskällor, har olika potential att ge formell rättssäkerhet.

Mätinstrumentet appliceras sedan på den i svensk miljörätt mycket centrala rimlighetsavvägningen i miljöbalken 1998:808 (2 kap. 7 § 1 st.) för att analysera dess nivå av formell rättssäkerhet. Resultatet av analysen av rimlighetsavvägningen visar inte bara bestämmelsens nivå av formell rättssäkerhet, utan indikerar även nivån av formell rättssäkerhet i svensk miljörätt i stort, då bestämmelsen tillämpas i en mycket stor del av alla miljörättsprövningar.

Analysens resultat visar att rimlighetsavvägningen har en mycket låg grad av formell rättssäkerhet, vilket alltså även betyder att den svenska miljörätten har en betydande brist i den formella rättssäkerheten. Resultatet diskuteras sedan bland annat i ljuset av materiell rättssäkerhet där miljöskydd ingår.

Slutligen diskuteras förhållandet mellan formell rättssäkerhet och miljörätt på ett djupare plan och några tankar om vad förhållandet säger om förhållandet mellan juridik och verklighet presenteras. En slutsats är att juridiken tenderar att förenkla verkligheten – på gott och ont. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Carlsson, Viktor LU
supervisor
organization
alternative title
Has the Environmental Law Crashed? - An analysis about the relationship between Rule of Law and Environmental Law -Through the example of the rule of consideration in the Swedish Environmental Code 2 chapter 7th §
course
JURM02 20191
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Allmän rättslära, miljörätt, rimlighetsavvägningen, formell rättssäkerhet, materiell rättssäkerhet, rättsnivåkriteriet
language
Swedish
id
8977585
date added to LUP
2019-06-18 13:48:26
date last changed
2019-06-18 13:48:26
@misc{8977585,
  abstract     = {For humankind, an elementary level of quality in the environment is a necessary precondition for life and life quality. Therefore, it is also desirable since we want to live. For humankind, foreseeability is also an important precondition since it makes it possible to plan one’s life and feel secure. In order to get foreseeability, law is an important means. However, there can be a tension between law and the environment if the law accepts behavior that is not in coherence with a sustainable environment. 

This thesis examines the relationship between Rule of Law (“Formell rättssäkerhet”) and Swedish environmental law. In order to investigate and analyze the relationship, a deep analysis of two legal scholars’ theoretical concepts of Rule of Law is performed. Through analysis of their concepts, a core can be seen of what Rule of Law implicates. From this core, a measuring device is created that, in practice, can measure the proportion of Rule of Law in a provision. The criteria of the measuring device are based on the reasoning by the scholars, but one certain aspect of their concepts is developed into an independent and important criterion that is named “Rättsnivåkriteriet”, or in English, “Criterion of legal level”. The Rättsnivåkriteriet demonstrates that different kinds of legal materials, such as different sources of law, have different abilities to contribute to the proportion of Rule of Law.

The measuring device is then applied to a particularly important rule of consideration in Swedish environmental law, the “Rimlighetsavvägningen” in the Swedish Environmental Code (2nd Chapter 7th §), in order to analyze its proportion of Rule of Law. The result from the analysis of the Rimlighetsavvägningen shows not only the proportion of Rule of Law in the Rimlighetsavvägningen, it also indicates the proportions of Rule of Law in Swedish environmental law as a whole, since the Rimlighetsavvägningen has significant application in environmental legal proceedings.

The analysis shows that the Rimlighetsavvägningen has a very low proportion of Rule of Law, which consequently means that the Swedish environmental law has a serious deficiency of Rule of Law. This result is mainly discussed from an environmental perspective.

Finally, the relationship between Rule of Law and environmental law is also discussed on a deeper level and some notions on what that relation means for the relation between law and reality are presented. A conclusion is that law tends to simplify reality – for better or worse.},
  author       = {Carlsson, Viktor},
  keyword      = {Allmän rättslära,miljörätt,rimlighetsavvägningen,formell rättssäkerhet,materiell rättssäkerhet,rättsnivåkriteriet},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Har miljörätten kört av vägen? - En analys av förhållandet mellan formell rättssäkerhet och miljörätten genom exemplet rimlighetsavvägningen i miljöbalken 2 kap. 7 §},
  year         = {2019},
}