Tillstånd att bedriva miljöfarlig verksamhet - Förhållandet till den straffrättsliga legalitetsprincipen
(2019) JURM02 20191Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- För att få bedriva miljöfarlig verksamhet krävs enligt huvudregeln att verksamhetsutövaren ansöker om och beviljas ett särskilt tillstånd. Tillståndet syftar till att begränsa verksamhetens skadliga påverkan på människors hälsa och miljö, och förenas vid tillståndsprövningen med straffrättsligt sanktionerade villkor. Straffsanktioneringen av tillstånds- och villkorsöverträdelser framgår av blankettstraffbud i miljöbalkens kapitel 29. Tillståndsplikten utgör ett centralt redskap inom miljö- och miljöstraffrätten, och spelar en betydelsefull roll inom kampen för en hållbar utveckling.
Vid tillståndsprövningen beaktas främst miljöbalkens hänsynsregler, som utgör allmänt hållna avvägningar mellan miljö och ekonomi. Tillståndet anpassas... (More) - För att få bedriva miljöfarlig verksamhet krävs enligt huvudregeln att verksamhetsutövaren ansöker om och beviljas ett särskilt tillstånd. Tillståndet syftar till att begränsa verksamhetens skadliga påverkan på människors hälsa och miljö, och förenas vid tillståndsprövningen med straffrättsligt sanktionerade villkor. Straffsanktioneringen av tillstånds- och villkorsöverträdelser framgår av blankettstraffbud i miljöbalkens kapitel 29. Tillståndsplikten utgör ett centralt redskap inom miljö- och miljöstraffrätten, och spelar en betydelsefull roll inom kampen för en hållbar utveckling.
Vid tillståndsprövningen beaktas främst miljöbalkens hänsynsregler, som utgör allmänt hållna avvägningar mellan miljö och ekonomi. Tillståndet anpassas därvid utefter den enskilda verksamhetens unika förutsättningar. På grund av tillståndets status som straffbud, med hot om stränga påföljder vid överträdelser, ställs även krav på att utformningen måste uppfylla vissa straffrättsliga grundförutsättningar. Ett tillstånd får inte utformas enbart mot bakgrund av miljörättsliga avvägningar, utan måste också vara förenligt med den straffrättsliga legalitetsprincipen. Dessvärre är bristfällighet i detta avseende relativt vanligt förekommande.
Tillståndsvillkor som inte uppfyller grundläggande krav på legalitet riskerar att ge upphov till oroväckande följder för verksamhetsutövare såväl som för rättstillämpande myndigheter. Följderna tar sig uttryck i individuella och systematiska brister i s.k. rättssäkerhet och prognostiserbarhet, vilket i korthet innebär att verksamhetsutövare får svårare att förutse vilka verksamhetsåtgärder som är tillåtna samtidigt som rättstillämpande myndigheter får svårare att beivra tillståndsöverträdelser. I förlängningen riskerar en sådan trend att leda till en generell nedgång i effektivitet och legitimitet för hela systemet, eftersom rättssäkerhet och prognostiserbarhet även korresponderar med nivån av normkunskap och sanktionssannolikhet. Problematiken förstärks även av det faktum att miljöstraffrättsväsendet redan möter stora utmaningar vad gäller legalitet och effektivitet. (Less) - Popular Abstract
- Conducting environmentally hazardous business in Sweden generally requires the application and grant of a particular permit first. This permit aims to limit the harmful effects that the business may have on people’s health or the environment, and consists i.a. of criminally sanctioned conditions. Penal sanctions responding to violations of these conditions are provided in the 29th chapter of the Environmental Code. The permit for environmentally hazardous business constitutes a key tool in environmental law as well as environmental criminal law, and plays a crucial role in the struggle for a sustainable development.
When assessing the conditions that are to be incorporated into the permit, the Environmental Code’s rules of consideration... (More) - Conducting environmentally hazardous business in Sweden generally requires the application and grant of a particular permit first. This permit aims to limit the harmful effects that the business may have on people’s health or the environment, and consists i.a. of criminally sanctioned conditions. Penal sanctions responding to violations of these conditions are provided in the 29th chapter of the Environmental Code. The permit for environmentally hazardous business constitutes a key tool in environmental law as well as environmental criminal law, and plays a crucial role in the struggle for a sustainable development.
When assessing the conditions that are to be incorporated into the permit, the Environmental Code’s rules of consideration – which consist of generally held trade-offs between the environment and the economy – are paid primary interest. The permit is then adapted to the individuality of the business. Due to the status of the permit as a criminal statute (associated with severe penal sanctions in case of violation) additional requirements, originating from criminal law, are also imposed upon the configuration. A permit may not solely consider environmental law, but must also be consistent with the criminal law’s principle of legality. Unfortunately, shortcomings in this regard are relatively common.
Conditions that do not meet the requirements that the principle of legality imposes upon them risk giving rise to unsettling consequences for businesses as well as for authorities. These consequences concretize in individual and systematic deficiencies in legal certainty and forecastability, which in short means that businesses will find it harder to predict what conduct is permitted under the permit while authorities will find it harder to prosecute permit violations. In the long run, such a development may lead to a general decline in efficiency and legitimacy for the entire system, since legal certainty and forecastability corresponds with legal knowledge and the probability of prosecution. The problem is amplified by the fact that the entire environmental justice system already faces major challenges in terms of legality and efficiency. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8977617
- author
- Grange, Karl LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- Conducting environmentally hazardous business - The relation to the principle of legality
- course
- JURM02 20191
- year
- 2019
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Tillstånd till miljöfarlig verksamhet, legalitetsprincipen
- language
- Swedish
- id
- 8977617
- date added to LUP
- 2019-06-17 14:48:24
- date last changed
- 2019-06-17 14:48:24
@misc{8977617,
abstract = {{För att få bedriva miljöfarlig verksamhet krävs enligt huvudregeln att verksamhetsutövaren ansöker om och beviljas ett särskilt tillstånd. Tillståndet syftar till att begränsa verksamhetens skadliga påverkan på människors hälsa och miljö, och förenas vid tillståndsprövningen med straffrättsligt sanktionerade villkor. Straffsanktioneringen av tillstånds- och villkorsöverträdelser framgår av blankettstraffbud i miljöbalkens kapitel 29. Tillståndsplikten utgör ett centralt redskap inom miljö- och miljöstraffrätten, och spelar en betydelsefull roll inom kampen för en hållbar utveckling.
Vid tillståndsprövningen beaktas främst miljöbalkens hänsynsregler, som utgör allmänt hållna avvägningar mellan miljö och ekonomi. Tillståndet anpassas därvid utefter den enskilda verksamhetens unika förutsättningar. På grund av tillståndets status som straffbud, med hot om stränga påföljder vid överträdelser, ställs även krav på att utformningen måste uppfylla vissa straffrättsliga grundförutsättningar. Ett tillstånd får inte utformas enbart mot bakgrund av miljörättsliga avvägningar, utan måste också vara förenligt med den straffrättsliga legalitetsprincipen. Dessvärre är bristfällighet i detta avseende relativt vanligt förekommande.
Tillståndsvillkor som inte uppfyller grundläggande krav på legalitet riskerar att ge upphov till oroväckande följder för verksamhetsutövare såväl som för rättstillämpande myndigheter. Följderna tar sig uttryck i individuella och systematiska brister i s.k. rättssäkerhet och prognostiserbarhet, vilket i korthet innebär att verksamhetsutövare får svårare att förutse vilka verksamhetsåtgärder som är tillåtna samtidigt som rättstillämpande myndigheter får svårare att beivra tillståndsöverträdelser. I förlängningen riskerar en sådan trend att leda till en generell nedgång i effektivitet och legitimitet för hela systemet, eftersom rättssäkerhet och prognostiserbarhet även korresponderar med nivån av normkunskap och sanktionssannolikhet. Problematiken förstärks även av det faktum att miljöstraffrättsväsendet redan möter stora utmaningar vad gäller legalitet och effektivitet.}},
author = {{Grange, Karl}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Tillstånd att bedriva miljöfarlig verksamhet - Förhållandet till den straffrättsliga legalitetsprincipen}},
year = {{2019}},
}