Religionsfrihet i arbetslivet - En rättsvetenskaplig analys av arbetsgivarens möjligheter att begränsa religiösa kläder och symboler på arbetsplatsen

Abstract (Swedish)

I takt med att den europeiska arbetsmarknaden blir alltmer mångkulturell och mångreligiös interagerar fler människor med olika religioner och kulturer interagerar på arbetsplatserna. Detta har i flertal fall orsakat intressemotsättningar mellan arbetsmarknadens olika aktörer. Religionsfrihet och förbudet mot diskriminering är två grundläggande mänskliga rättigheter vilka skyddas av Europarätt, EU-rätt och svensk rätt. Rätten att manifestera sin religion på arbetsplatsen kan dock begränsas under vissa förutsättningar. Denna uppsats syftar till att undersöka och bidra till en ökad kunskap om det rättsliga utrymmet som finns för arbetstagare att utöva sin religion på arbetsplatsen genom att bära religiösa kläder och symboler, samt arbetsgiva- rens möjligheter att begränsa detta.

Den rättsanalytiska metoden används för att undersöka i vilken mån arbetstagaren kan utöva sin religion genom bärande av religiösa kläder och symboler på arbetsplatsen samt arbetsgivarens möjligheter att begränsa detta. Diskrimineringsförbudet i Europarätt, EU-rätt och svensk rätt står i fokus för studien. Efter redogörelsen för regleringen på svensk och europeisk nivå tar den komparativa metoden vid. Relevanta delar redovisas av den franska rätten vad gäller religionsfrihet och diskrimineringsförbud. En jämförelse görs sedan för att undersöka likheter och skillnader mellan svensk och fransk rätt avseende arbetsgivarens möjligheter att begränsa bärandet av religiösa kläder och symboler på arbetsplatsen.

Uppsatsen utmynnar i ett konstaterande om att det råder vissa oklarheter gällande arbetsgivarens möjligheter att begränsa religiösa kläder och symboler på arbetsplatsen och att bedömningarna varierar i det enskilda fallet. Av praxis från Europadomstolen, EU-domstolen och Arbetsdomstolen framgår att arbetstagarens rätt att utöva sin religion på arbetsplatsen kan inskränkas med hänsyn till andra intressen. Sådana intressen kan vara andra personers fri- och rättigheter att inte utsättas för religiösa uttryck, patientsäkerhet och arbetsgivarens intresse av att upprätthålla en neutral bild gentemot kunder genom en neutralitetspolicy.

Slutligen konstateras att fransk rätt till viss del innehåller en motsvarighet till det svenska diskrimineringsförbudet. En väsentlig skillnad är att den svenska diskrimineringslagen tar sikte på alla arbetsgivare medan det franska diskrimineringsförbudet endast får betydelse för arbetsgivare inom den privata sektorn. Arbetsgivare inom den offentliga sektorn kan enligt fransk rätt förbjuda arbetstagare att bära kläder och symboler av religiös karaktär med stöd av en neutralitetsplikt som åläggs alla offentligt anställda. Resultatet av komparationen kan bland annat konstatera att den franska rätten är mer fördelaktig för arbetsgivare inom den offentliga sektorn som vill begränsa bärandet av religiösa kläder och symboler. Det är dock osäkert huruvida den franska hanteringen av frågan är att föredra i svensk rätt. Den franska neutralitetsplikten riskerar att strida mot grundläggande mänskliga rättigheter om religionsfrihet och skydd mot diskriminering samtidigt som den tillgodoser andra personers fri- och rättigheter att inte utsättas för religiösa uttryck.

Popular Abstract

As the European labor market becomes increasingly multicultural and multi- religious, an increasing amount people with different religions and cultures interact in the workplace. This has proven to often cause conflicts of interest between the various parties in the labor market. Freedom of religion and the prohibition of discrimination are two fundamental human rights which are protected by European law, EU law and Swedish law. However, the right to manifest one’s religion in the workplace can be limited under certain condi- tions. The scope of this thesis is to examine and contribute to an increased knowledge of the legal grounds available to workers for exercising their religion in the workplace by wearing religious clothing and symbols, as well as the employer's ability to limit such.

The legal-analytical method is used to examine to what extent the employee can exercise their religion through religious clothing and symbols in the workplace as well as the employer's ability to limit such. The prohibition of discrimination in European law, EU law and Swedish law is the focus of the study. After the brief on the regulation at Swedish and European level, the comparative method applies. Additionally, relevant parts regarding freedom of religion and prohibition of discrimination from the French court are re- ported. A comparison is then made to examine similarities and differences between Swedish and French law regarding the employer's ability to limit the wear of religious clothing and symbols in the workplace.

The thesis concludes that there are various uncertainties regarding the employer's ability to limit religious clothing and symbols in the workplace and that the assessments vary in individual cases. It is clear from the case law from the European Court of Justice, the Court of Justice of the European Union and the Swedish employment tribunal that the employee's right to exercise religion at the workplace can be restricted with regard to other interests. Such interests may be the freedom and rights of others to not be sub- jected to religious expressions, patient safety and the interest of the employer to maintain a neutral image towards customers through a policy of religious neutrality.

Finally, it is concluded that French law to some extent contains a counter- part to the Swedish prohibition of discrimination. However, a significant difference is that the Swedish Discrimination Act is aimed at all employers, while the French prohibition of discrimination is only important for employers in the private sector. Public sector employers may, according to French law, prohibit workers from wearing clothing and symbols of a religious nature by virtue of a duty of neutrality imposed on all public employees. The result of the comparison can, among other things, conclude that the French law is more beneficial for employers in the public sector who want to limit the carrying of religious clothing and symbols. However, it is uncertain whether the French approach to the issue would be preferable in Swedish law. The French duty of neutrality risks violating fundamental human rights of religious freedom and protection against discrimination. However, it also satisfies the freedom and rights of other people not to be subjected to religious expression.

• author: Andersson, Julia
• supervisor: Jenny Julén Votinius
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Religion in the workplace
• course: JURM02 20191
• year: 2019
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Arbetsrätt, EU-rätt, religionsfrihet, diskrimineringsförbud
• language: Swedish
• id: 8977625
• date added to LUP: 2019-06-10 15:30:30
• date last changed: 2019-06-10 15:30:30