Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

”Hade jag inte haft dysfori hade jag inte börjat strunta i maten.” – En fördjupande studie om transpersoners upplevelser av ätstörningar

Bohman, Jakob LU (2019) SOCM04 20191
Department of Sociology
Sociology
Abstract (Swedish)
Författare: Jakob Bohman
Titel: Titel – En fördjupande studie om transpersoners upplevelser av ätstörningar.
Masteruppsats: SOCM04
30 hp
Handledare: Mikael Klintman
Sociologiska institutionen, vårterminen 2019

Transpersoner är starkt överrepresenterade inom ätstörningsstatistiken. Det är närmare sex gånger så vanligt bland transpersoner att lida av ätstörningsproblematik än cispersoner, men forskningen kring varför transpersoner utvecklar ätstörningar i så hög grad är knapp. Denna masteruppsats strävar efter att utifrån ett sociologiskt perspektiv studera transpersoners erfarenheter av ätstörningar, och i förlängningen orsaker till denna överrepresentation. Det är en fördjupning såväl som breddning av den kandidatuppsats jag skrev... (More)
Författare: Jakob Bohman
Titel: Titel – En fördjupande studie om transpersoners upplevelser av ätstörningar.
Masteruppsats: SOCM04
30 hp
Handledare: Mikael Klintman
Sociologiska institutionen, vårterminen 2019

Transpersoner är starkt överrepresenterade inom ätstörningsstatistiken. Det är närmare sex gånger så vanligt bland transpersoner att lida av ätstörningsproblematik än cispersoner, men forskningen kring varför transpersoner utvecklar ätstörningar i så hög grad är knapp. Denna masteruppsats strävar efter att utifrån ett sociologiskt perspektiv studera transpersoners erfarenheter av ätstörningar, och i förlängningen orsaker till denna överrepresentation. Det är en fördjupning såväl som breddning av den kandidatuppsats jag skrev 2016 och utgår ifrån djupgående intervjuer med transpersoner med såväl som utan ätstörningar. I det nuvarande arbetet används ett brett teoretiskt ramverk rörande performativitet, minoritetsstress, social kontroll, alienation och kunskapssociologi. Informanterna vittnade om ett flertal faktorer i transpersoners sociala situation som la grunden för mental ohälsa generellt, och en predisposition för ätstörningar specifikt. Att denna mentala ohälsa tog sig uttryck i just ätstörningar diskuteras utifrån de funktioner som ätstörningarna ansågs fylla för informanterna, där kontroll, straff och ångesthantering var centralt. Gemensamt i allt detta var att transpersoners performativa beteende kopplat till kön uppfattades som subversivt och det stora kroppsfokus som tvingades på informanterna från samhället. Överrepresentationen av transpersoner inom ätstörningsstatistiken kan, och bör, ses ur ett socialt perspektiv, vilket varit nedprioriterat inom ätstörningsforskningen. Samhälleliga strukturer kopplade till det binära könssystemet har stor betydelse i skapandet av transpersoners predisposition för ätstörningar.

Nyckelord: Ätstörningar, transpersoner, binära könssystemet, minoritetsstress, social kontroll, alienation, performativitet, kunskapssociologi (Less)
Popular Abstract (Swedish)
Ätstörningar är mycket vanligare bland transpersoner än hos resten av befolkningen. Detta är någonting som organisationer som jobbar med HBTQ-personers rättigheter har uppmärksammat i flera årtionden, men det finns fortfarande lite forskning om det. Den forskning som finns har inte fokuserat på de sociala delarna som spelar roll, vilket har en stor betydelse för transpersoners erfarenheter av ätstörningar. Den här uppsatsen försöker därför att fylla den luckan, och undersöka varför det är så vanligt med ätstörningar bland transpersoner utifrån ett sociologiskt perspektiv, och därför ett stort fokus på det sociala. Jag skrev under våren 2016 en kandidatuppsats om samma ämne, och det här arbetet är en fördjupning och breddning av den... (More)
Ätstörningar är mycket vanligare bland transpersoner än hos resten av befolkningen. Detta är någonting som organisationer som jobbar med HBTQ-personers rättigheter har uppmärksammat i flera årtionden, men det finns fortfarande lite forskning om det. Den forskning som finns har inte fokuserat på de sociala delarna som spelar roll, vilket har en stor betydelse för transpersoners erfarenheter av ätstörningar. Den här uppsatsen försöker därför att fylla den luckan, och undersöka varför det är så vanligt med ätstörningar bland transpersoner utifrån ett sociologiskt perspektiv, och därför ett stort fokus på det sociala. Jag skrev under våren 2016 en kandidatuppsats om samma ämne, och det här arbetet är en fördjupning och breddning av den uppsatsen.
Jag har för den här masteruppsatsen intervjuat sex transpersoner med erfarenhet av ätstörningar och tre transpersoner utan ätstörningar. Dessa intervjuer jämfördes sedan med varandra, med tidigare forskning och med sociologisk teori. I intervjupersonernas livsberättelser fanns flera mönster som kunde hjälpa till att svara på min forskningsfråga, och som sociologisk teori kunde hjälpa till att förklara. Vad de jag intervjuade berättade om visade att transpersoner på många sätt är utsatta i samhället. Det fanns många faktorer i informanternas sociala situation som skapande en konstant stress och oro, alltså en minoritetstress, samtidigt som omvärlden tydligt markerade att den tyckte det var fel att vara trans och att transpersoner var oönskade. Samhället omkring intervjupersonerna försökte även ta makten över deras kroppar, vilket skapade en känsla av att de inte ägde sina egna kroppar.
Att denna mentala ohälsa tar sig uttryck i just ätstörningar har mycket att göra med att kroppen och deras utseende ständigt hamnade i fokus för omvärlden. Det gjorde att ätstörningarna blev ett sätt att försöka kontrollera kroppen, i hopp om att slippa hat, kränkningar och våld. Kroppen uppfattades som ett hinder, vilket även skapade en vilja att straffa kroppen. Ätstörningarna var i mycket ett försök att hantera att omvärlden försöker, på ofta aggressiva sätt, tillrättavisa transpersonernas görande av kön. För att kunna må bra var det viktigt för intervjupersonerna att hitta sammanhang där andra normer kring kön existerade, där de och deras könsidentitet blev bekräftad och erkänd. Det är alltså viktigt att förstå det sociala och samhället för att kunna svara på varför ätstörningar är så vanligt bland transpersoner, och för att kunna motverka det. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Bohman, Jakob LU
supervisor
organization
course
SOCM04 20191
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
keywords
ätstörningar, transpersoner, binära könssystemet, minoritetsstress, social kontroll, alienation, performativitet, kunskapssociologi
language
Swedish
id
8982556
date added to LUP
2019-06-12 15:39:50
date last changed
2019-09-09 06:55:41
@misc{8982556,
  abstract     = {{Författare: Jakob Bohman
Titel: Titel – En fördjupande studie om transpersoners upplevelser av ätstörningar.
Masteruppsats: SOCM04
30 hp
Handledare: Mikael Klintman
Sociologiska institutionen, vårterminen 2019

Transpersoner är starkt överrepresenterade inom ätstörningsstatistiken. Det är närmare sex gånger så vanligt bland transpersoner att lida av ätstörningsproblematik än cispersoner, men forskningen kring varför transpersoner utvecklar ätstörningar i så hög grad är knapp. Denna masteruppsats strävar efter att utifrån ett sociologiskt perspektiv studera transpersoners erfarenheter av ätstörningar, och i förlängningen orsaker till denna överrepresentation. Det är en fördjupning såväl som breddning av den kandidatuppsats jag skrev 2016 och utgår ifrån djupgående intervjuer med transpersoner med såväl som utan ätstörningar. I det nuvarande arbetet används ett brett teoretiskt ramverk rörande performativitet, minoritetsstress, social kontroll, alienation och kunskapssociologi. Informanterna vittnade om ett flertal faktorer i transpersoners sociala situation som la grunden för mental ohälsa generellt, och en predisposition för ätstörningar specifikt. Att denna mentala ohälsa tog sig uttryck i just ätstörningar diskuteras utifrån de funktioner som ätstörningarna ansågs fylla för informanterna, där kontroll, straff och ångesthantering var centralt. Gemensamt i allt detta var att transpersoners performativa beteende kopplat till kön uppfattades som subversivt och det stora kroppsfokus som tvingades på informanterna från samhället. Överrepresentationen av transpersoner inom ätstörningsstatistiken kan, och bör, ses ur ett socialt perspektiv, vilket varit nedprioriterat inom ätstörningsforskningen. Samhälleliga strukturer kopplade till det binära könssystemet har stor betydelse i skapandet av transpersoners predisposition för ätstörningar.

Nyckelord: Ätstörningar, transpersoner, binära könssystemet, minoritetsstress, social kontroll, alienation, performativitet, kunskapssociologi}},
  author       = {{Bohman, Jakob}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{”Hade jag inte haft dysfori hade jag inte börjat strunta i maten.” – En fördjupande studie om transpersoners upplevelser av ätstörningar}},
  year         = {{2019}},
}