Digitalisering av försörjningsstöd. En kvalitativ studie av försörjningsstöd inom socialtjänsten.
(2019) SOCK04 20182Department of Sociology
Sociology
- Abstract (Swedish)
- Digitalisering av försörjningsstöd har under en tid kommit att diskuteras flitigt till följd av nya och fler implementerade digitala arbetsmetoder. Ändamålet är bland annat att effektivisera ansökan om försörjningsstöd som tidigare handlades av socialarbetare. Även e-tjänster har implementerats på allt fler instanser inom försörjningsstöd och förflyttar därmed en stor del av kommunikationen mellan socialarbetare och klienter till att ske via internet. Effektivisering och service av den offentliga sektorn i Sverige kan härledas till New Public Management vars styrningsfilosofi sägs anamma inslag från den privata sektorn. Syftet med uppsatsen är att titta närmare på hur socialarbetare ser på utvecklingen av digitalisering inom... (More)
- Digitalisering av försörjningsstöd har under en tid kommit att diskuteras flitigt till följd av nya och fler implementerade digitala arbetsmetoder. Ändamålet är bland annat att effektivisera ansökan om försörjningsstöd som tidigare handlades av socialarbetare. Även e-tjänster har implementerats på allt fler instanser inom försörjningsstöd och förflyttar därmed en stor del av kommunikationen mellan socialarbetare och klienter till att ske via internet. Effektivisering och service av den offentliga sektorn i Sverige kan härledas till New Public Management vars styrningsfilosofi sägs anamma inslag från den privata sektorn. Syftet med uppsatsen är att titta närmare på hur socialarbetare ser på utvecklingen av digitalisering inom försörjningsstöd samt hur denna påverkar professionen och organiseringen av socialt arbete. Studien är kvalitativ där semistrukturerade intervjuer genomförts med sex yrkesverksamma inom försörjningsstöd i tre kommuner. Intervjuerna har analyserats med hjälp av tre teorier. Den första är Lipskys (2010) teori om gräsrotsbyråkraten, vars uppgift som offentligt anställd är att omvandla styrningar från politiker till praktiskt arbetet. Den andra teorin som använts är Bovens och Zouridis (2002) teori om den offentliga sektorns digitala utveckling från gräsrotsbyråkrati via skärmnivåbyråkrati till systemnivåbyråkrati. Den tredje teorin är Brantes (2009) professionsteori och specifikt semiprofessioner, vars kännetecken är de särskilda omständigheter som karaktäriserar socionomer. Studiens resultat visar på en upplevelse av effektivisering och avlastning genom digitaliseringen. Men den visar också på en oro för digitalt utanförskap för somliga klienter samt en avprofessionalisering av anställda socionomer. I studien framkommer det att kommunerna jag varit i kontakt med är i en fas där försörjningsstöd till stor del sköts som en skärmnivåbyråkrati. Somliga av dessa kommuner har utvecklat ansökning av försörjningsstöd till en systemnivåbyråkrati. Vidare ger studien ytterligare stöd för den forskning som tidigare bedrivits inom ämnet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8982989
- author
- Isla, Adam LU
- supervisor
- organization
- course
- SOCK04 20182
- year
- 2019
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Profession, Digitalisering, New Public Management (NPM), Försörjningsstöd, Effektivisering, Gräsrotsbyråkrati, Socionom
- language
- Swedish
- id
- 8982989
- date added to LUP
- 2019-07-16 08:57:54
- date last changed
- 2019-07-16 08:57:54
@misc{8982989,
abstract = {{Digitalisering av försörjningsstöd har under en tid kommit att diskuteras flitigt till följd av nya och fler implementerade digitala arbetsmetoder. Ändamålet är bland annat att effektivisera ansökan om försörjningsstöd som tidigare handlades av socialarbetare. Även e-tjänster har implementerats på allt fler instanser inom försörjningsstöd och förflyttar därmed en stor del av kommunikationen mellan socialarbetare och klienter till att ske via internet. Effektivisering och service av den offentliga sektorn i Sverige kan härledas till New Public Management vars styrningsfilosofi sägs anamma inslag från den privata sektorn. Syftet med uppsatsen är att titta närmare på hur socialarbetare ser på utvecklingen av digitalisering inom försörjningsstöd samt hur denna påverkar professionen och organiseringen av socialt arbete. Studien är kvalitativ där semistrukturerade intervjuer genomförts med sex yrkesverksamma inom försörjningsstöd i tre kommuner. Intervjuerna har analyserats med hjälp av tre teorier. Den första är Lipskys (2010) teori om gräsrotsbyråkraten, vars uppgift som offentligt anställd är att omvandla styrningar från politiker till praktiskt arbetet. Den andra teorin som använts är Bovens och Zouridis (2002) teori om den offentliga sektorns digitala utveckling från gräsrotsbyråkrati via skärmnivåbyråkrati till systemnivåbyråkrati. Den tredje teorin är Brantes (2009) professionsteori och specifikt semiprofessioner, vars kännetecken är de särskilda omständigheter som karaktäriserar socionomer. Studiens resultat visar på en upplevelse av effektivisering och avlastning genom digitaliseringen. Men den visar också på en oro för digitalt utanförskap för somliga klienter samt en avprofessionalisering av anställda socionomer. I studien framkommer det att kommunerna jag varit i kontakt med är i en fas där försörjningsstöd till stor del sköts som en skärmnivåbyråkrati. Somliga av dessa kommuner har utvecklat ansökning av försörjningsstöd till en systemnivåbyråkrati. Vidare ger studien ytterligare stöd för den forskning som tidigare bedrivits inom ämnet.}},
author = {{Isla, Adam}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Digitalisering av försörjningsstöd. En kvalitativ studie av försörjningsstöd inom socialtjänsten.}},
year = {{2019}},
}