Zero rating vid fortsatt användning av sociala medier
(2019) SYSK16 20191Department of Informatics
- Abstract (Swedish)
- Nätneutralitet är ett relativt nytt begrepp som vuxit i media på senare år. Det som skildras är oftast fenomenet med zero rating där specifika sociala medier och applikationstjänster zero rate:as och surf på dessa plattformar ej räknas mot datataket. Innebörden av detta är en diskriminerande miljö med olika villkor, vilket främjar monopolist-bolag och hämmar möjligheterna för nya företag att ta sig in på marknaden. Tidigare har det varit en avsaknad av regleringar för hur man tolkar och arbetar för ett nätneutralt klimat. I Europa kom detta först 2016, vilket medför att arbetet fortfarande är förhållandevis outforskat territorium. Denna uppsats reflekterar kring hur slutanvändare resonerar vid förekomsten av zero rate:ade sociala medier... (More)
- Nätneutralitet är ett relativt nytt begrepp som vuxit i media på senare år. Det som skildras är oftast fenomenet med zero rating där specifika sociala medier och applikationstjänster zero rate:as och surf på dessa plattformar ej räknas mot datataket. Innebörden av detta är en diskriminerande miljö med olika villkor, vilket främjar monopolist-bolag och hämmar möjligheterna för nya företag att ta sig in på marknaden. Tidigare har det varit en avsaknad av regleringar för hur man tolkar och arbetar för ett nätneutralt klimat. I Europa kom detta först 2016, vilket medför att arbetet fortfarande är förhållandevis outforskat territorium. Denna uppsats reflekterar kring hur slutanvändare resonerar vid förekomsten av zero rate:ade sociala medier och betydelsen detta har för fortsatt användning av sociala medie-plattformar. Vi finner att beaktningen till zero rating vid användning av sociala medier är låg, till följd av alternativa lösningar från internetleverantörer och en okunskap om vad nätneutralitet innebär. Internetleverantörer minskar, genom lock-in, nätverkseffekter och alternativa lösningar, den påverkan zero rating har på slutanvändare. Även om konceptet med nätneutralitet ter sig fel i slutanvändarnas öron så påverkar det inte tillräckligt mycket för att de ska bryta sina sociala medievanor. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8983408
- author
- Luong, Isabella LU and Partridge Paleso'o, Robyn LU
- supervisor
- organization
- course
- SYSK16 20191
- year
- 2019
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- report number
- INF19-024
- language
- Swedish
- id
- 8983408
- date added to LUP
- 2019-06-19 10:29:37
- date last changed
- 2019-06-19 10:29:37
@misc{8983408, abstract = {{Nätneutralitet är ett relativt nytt begrepp som vuxit i media på senare år. Det som skildras är oftast fenomenet med zero rating där specifika sociala medier och applikationstjänster zero rate:as och surf på dessa plattformar ej räknas mot datataket. Innebörden av detta är en diskriminerande miljö med olika villkor, vilket främjar monopolist-bolag och hämmar möjligheterna för nya företag att ta sig in på marknaden. Tidigare har det varit en avsaknad av regleringar för hur man tolkar och arbetar för ett nätneutralt klimat. I Europa kom detta först 2016, vilket medför att arbetet fortfarande är förhållandevis outforskat territorium. Denna uppsats reflekterar kring hur slutanvändare resonerar vid förekomsten av zero rate:ade sociala medier och betydelsen detta har för fortsatt användning av sociala medie-plattformar. Vi finner att beaktningen till zero rating vid användning av sociala medier är låg, till följd av alternativa lösningar från internetleverantörer och en okunskap om vad nätneutralitet innebär. Internetleverantörer minskar, genom lock-in, nätverkseffekter och alternativa lösningar, den påverkan zero rating har på slutanvändare. Även om konceptet med nätneutralitet ter sig fel i slutanvändarnas öron så påverkar det inte tillräckligt mycket för att de ska bryta sina sociala medievanor.}}, author = {{Luong, Isabella and Partridge Paleso'o, Robyn}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Zero rating vid fortsatt användning av sociala medier}}, year = {{2019}}, }