Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Ökad plaståtervinning vs giftfria materialflöden - En analys av ändringen av POPs-förordningen

Sevelius, Emilia LU (2019) MVEM30 20191
Studies in Environmental Science
Abstract
To realize the transition from a linear to a circular economy within the EU, the union has developed environmental-political goals and implemented them through policies that take a product’s whole life cycle into account. Two important objectives that are expressed through these policies are increased recycling and the phasing out of hazardous chemicals such as persistent organic pollutants which have negative effects on human health and sensitive ecosystems. These objectives have also been integrated into the union’s environmental legislation through various legal acts.

Since the importance of studying the correlation between chemicals and recycling was not highlighted by the EU until 2015, there has not been much scientific research... (More)
To realize the transition from a linear to a circular economy within the EU, the union has developed environmental-political goals and implemented them through policies that take a product’s whole life cycle into account. Two important objectives that are expressed through these policies are increased recycling and the phasing out of hazardous chemicals such as persistent organic pollutants which have negative effects on human health and sensitive ecosystems. These objectives have also been integrated into the union’s environmental legislation through various legal acts.

Since the importance of studying the correlation between chemicals and recycling was not highlighted by the EU until 2015, there has not been much scientific research done yet. Therefore, the aim of this study is to show the complexity with the contradictions that exist between recycling and chemicals regulation and thus between different environmental-political goals.

This study points out that one of the many prioritized areas in the transition towards a circular economy within the EU is the increased recycling of plastics deriving from waste from electrical and electronic equipment. This study focuses particularly on recycling of plastics from electrical and electric equipment (WEEE) containing the brominated flame retardant named dekaBDE. Furthermore, this study shows, through an analyse of the argumentation from recycling industries and NGO:s regarding the recast of the regulation on persistent organic pollutants, the regulatory overlap that exist between recycling and chemicals legislation and how they, despite the regulations non-conflicting objectives, create conflicting rules. The study also shows how the conflicting rules generate issues for producers regarding the achievement of the goals of increased plastic recycling and the phasing out of hazardous chemicals. Finally, the study gives examples of other relevant legislative and goal-setting contradictions between resource efficiency and chemicals, used as a base for this study’s final discussion on how the EU can coordinate the contradictions between increased recycling of plastics and decreased dissemination of hazardous chemicals. (Less)
Popular Abstract (Swedish)
För att realisera övergången från en linjär till en cirkulär ekonomi, har EU utvecklat ett antal miljöpolitiska målsättningar som kommer till uttryck genom ett ökat fokus på produkters hela livscykel. Två viktiga principer som kommer till uttryck genom policyer är ökad återvinning och minskad användning av farliga kemikalier med särskilt fokus på utfasning av långlivade organiska föroreningar, som exempelvis flamskyddsmedel, som är skadliga för människors hälsa och känsliga ekosystem. Principerna har även realiserats genom EU:s miljölagstiftning.

Eftersom relevansen av att se till sambandet mellan bestämmelser om återvinning och kemikalier först belyses på allvar i EU:s plan för en cirkulär ekonomi från 2015, har det inte hunnit... (More)
För att realisera övergången från en linjär till en cirkulär ekonomi, har EU utvecklat ett antal miljöpolitiska målsättningar som kommer till uttryck genom ett ökat fokus på produkters hela livscykel. Två viktiga principer som kommer till uttryck genom policyer är ökad återvinning och minskad användning av farliga kemikalier med särskilt fokus på utfasning av långlivade organiska föroreningar, som exempelvis flamskyddsmedel, som är skadliga för människors hälsa och känsliga ekosystem. Principerna har även realiserats genom EU:s miljölagstiftning.

Eftersom relevansen av att se till sambandet mellan bestämmelser om återvinning och kemikalier först belyses på allvar i EU:s plan för en cirkulär ekonomi från 2015, har det inte hunnit genomföras så mycket forskning på området än. Därför syftar uppsatsen till att belysa och diskutera komplexiteten med de existerande motsättningarna mellan återvinnings- och kemikalielagstiftning, och motsvarande miljöpolitiska målsättningar. Studien är relevant för tillverkare av produkter inom EU som innehåller kemikalier med restriktioner, plaståtervinningsföretag samt för att stimulera en bredare diskussion om problematiken med plast och kemikalier på EU-nivå. För att besvara uppsatsens tvärvetenskapliga frågeställningar och uppfylla syftet har tre olika metoder använts; en rättsvetenskaplig metod, en dokumentstudie samt en litteraturstudie.

Uppsatsen pekar ut återvinning av plastkomponenter i elektriska och elektroniska produkter som ett av många särskilt prioriterade områden för övergången till en cirkulär ekonomi. Studien visar, genom en analys av de framförda argumenten från återvinningsindustrier och NGO:s gällande ändringen av förordningen om långlivade organiska föroreningar (POPs-förordningen), på de motsättningar som finns mellan återvinnings- och kemikalielagstiftning med fokus på WEEE-direktivet och ramdirektivet om avfall respektive POPs-förordningen, REACH-förordningen och RoHS-direktivet. Uppsatsen visar hur EU:s kemikalielagstiftning, genom att ha olika tillåtna gränsvärden för flamskyddsmedlet dekaBDE, är överlappande och motverkande. Dessutom visar uppsatsen hur framväxten av kemikalie- och återvinningslagstiftning från olika politiska riktningar skapar ineffektiv och motsägande lagstiftning i praktiken då striktare kemikalielagstiftning leder till minskad plaståtervinning och mindre strikt kemikalielagstiftning leder till fortsatt kontaminerade plastflöden.

Uppsatsen visar även hur motsättningarna i lagstiftningen och mellan de miljöpolitiska målen i praktiken skapar förutsebarhetsproblem för tillverkare då de inte vet vilka kemikalier som kan komma att försättas med restriktioner. Därför undviker många tillverkare att använda återvunnet material för att inte riskera att bryta mot kemikalielagstiftningen och med dagens lagstiftning blir det därför svårt för tillverkare att både nå återvinningsmålen i b.la WEEE-direktivet och följa restriktionerna i kemikalielagstiftningen samtidigt.

Slutligen ger uppsatsen exempel på andra relevanta motsättningar mellan resurseffektivitet och kemikaliehantering som ligger till grund för diskussionen om hur EU kan koordinera återvinnings- och kemikalielagstiftningen samt motsvarande miljöpolitiska mål. De tre förslag på lösningar som presenteras i uppsatsen är (1) att skapa undantag från kemikalielagstiftningen för specifika avfallsflöden, (2) prioritering av utfasning av farliga kemikalier som i ett längre tidsperspektiv skapar giftfria materialflöden samt (3) en kompromiss mellan att antingen fokusera på ökad återvinning eller utfasning av farliga kemikalier. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Sevelius, Emilia LU
supervisor
organization
course
MVEM30 20191
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
keywords
Circular economy, recycling, chemicals, WEEE, environmental-political goals, POPs recast, contradictions
language
Swedish
id
8984246
date added to LUP
2019-07-02 09:39:17
date last changed
2019-07-02 09:39:17
@misc{8984246,
  abstract     = {{To realize the transition from a linear to a circular economy within the EU, the union has developed environmental-political goals and implemented them through policies that take a product’s whole life cycle into account. Two important objectives that are expressed through these policies are increased recycling and the phasing out of hazardous chemicals such as persistent organic pollutants which have negative effects on human health and sensitive ecosystems. These objectives have also been integrated into the union’s environmental legislation through various legal acts. 
 
Since the importance of studying the correlation between chemicals and recycling was not highlighted by the EU until 2015, there has not been much scientific research done yet. Therefore, the aim of this study is to show the complexity with the contradictions that exist between recycling and chemicals regulation and thus between different environmental-political goals.

This study points out that one of the many prioritized areas in the transition towards a circular economy within the EU is the increased recycling of plastics deriving from waste from electrical and electronic equipment. This study focuses particularly on recycling of plastics from electrical and electric equipment (WEEE) containing the brominated flame retardant named dekaBDE. 	Furthermore, this study shows, through an analyse of the argumentation from recycling industries and NGO:s regarding the recast of the regulation on persistent organic pollutants, the regulatory overlap that exist between recycling and chemicals legislation and how they, despite the regulations non-conflicting objectives, create conflicting rules. The study also shows how the conflicting rules generate issues for producers regarding the achievement of the goals of increased plastic recycling and the phasing out of hazardous chemicals. Finally, the study gives examples of other relevant legislative and goal-setting contradictions between resource efficiency and chemicals, used as a base for this study’s final discussion on how the EU can coordinate the contradictions between increased recycling of plastics and decreased dissemination of hazardous chemicals.}},
  author       = {{Sevelius, Emilia}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Ökad plaståtervinning vs giftfria materialflöden - En analys av ändringen av POPs-förordningen}},
  year         = {{2019}},
}