Existerar det ett samband mellan datorisering och polarisering på den svenska arbetsmarknaden?
(2019) NEKH02 20191Department of Economics
- Abstract (Swedish)
- Den teknologiska utvecklingen går idag fortare än någonsin och allt fler funktioner och arbetsuppgifter i vår vardag datoriseras. Att teknologi både kan agera som ett substitut och komplement till arbetskraft gör det intressant att undersöka dess konsekvenser på arbetsmarknaden. Flertalet tidigare studier, publicerade av bland andra Frey och Osborne (2013) samt Autor och Dorn (2013), hävdar att nutida datorisering har lett till en polarisering på den amerikanska arbetsmarknaden. Datorisering mäts i denna uppsats som varje svensk näringsgrens investeringar i informations- och kommunikationsteknik vilket definieras som mjukvaru-, data- och telekommunikationsutrustning. Polarisering innebär i sin tur att sysselsättning som kräver... (More)
- Den teknologiska utvecklingen går idag fortare än någonsin och allt fler funktioner och arbetsuppgifter i vår vardag datoriseras. Att teknologi både kan agera som ett substitut och komplement till arbetskraft gör det intressant att undersöka dess konsekvenser på arbetsmarknaden. Flertalet tidigare studier, publicerade av bland andra Frey och Osborne (2013) samt Autor och Dorn (2013), hävdar att nutida datorisering har lett till en polarisering på den amerikanska arbetsmarknaden. Datorisering mäts i denna uppsats som varje svensk näringsgrens investeringar i informations- och kommunikationsteknik vilket definieras som mjukvaru-, data- och telekommunikationsutrustning. Polarisering innebär i sin tur att sysselsättning som kräver medelkompetens minskar parallellt med att sysselsättning som kräver hög och låg kompetens ökar. Denna uppsats ämnar till att studera sambandet mellan dessa begrepp på den svenska arbetsmarknaden under tidsperioden 2001-2014. Polarisering undersöks i uppsatsen genom att deskriptivt och statistiskt studera förändringar i andel låg-, medel- och högutbildad arbetskraft. Uppsatsens resultat visar att investeringar i datorisering ökat med hela 56 %, samtidigt som arbetslösheten i Sverige har ökat med 2 %. Dock uppvisas inga orsakssamband mellan företeelserna vilket innebär att datorisering varken skapar teknologisk arbetslöshet eller polarisering. Istället för ett polariserande mönster illustrerar resultaten en minskning i både andel medel- och lågutbildade parallellt med att andelen högutbildade ökat. Datorisering uppvisar även en positiv effekt på sysselsättningsgraden. Den variabel som till störst del driver upp arbetslösheten är lönekostnader, vilka har ökat med andelen högutbildade. Att högutbildad arbetskraft kräver högre ersättning, samtidigt som de har en ökad närvaro på arbetsmarknaden, kan vara en förklaring till uppsatsens resultat. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8984311
- author
- Pauli, Johanna LU and Johansson, Sarah
- supervisor
-
- Therese Nilsson LU
- Andreas Bergh LU
- organization
- course
- NEKH02 20191
- year
- 2019
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Arbetsmarknadsekonomi, Datorisering, Polarisering, Teknologisk Arbetslöshet
- language
- Swedish
- id
- 8984311
- date added to LUP
- 2019-08-08 11:30:53
- date last changed
- 2019-08-08 11:30:53
@misc{8984311,
abstract = {{Den teknologiska utvecklingen går idag fortare än någonsin och allt fler funktioner och arbetsuppgifter i vår vardag datoriseras. Att teknologi både kan agera som ett substitut och komplement till arbetskraft gör det intressant att undersöka dess konsekvenser på arbetsmarknaden. Flertalet tidigare studier, publicerade av bland andra Frey och Osborne (2013) samt Autor och Dorn (2013), hävdar att nutida datorisering har lett till en polarisering på den amerikanska arbetsmarknaden. Datorisering mäts i denna uppsats som varje svensk näringsgrens investeringar i informations- och kommunikationsteknik vilket definieras som mjukvaru-, data- och telekommunikationsutrustning. Polarisering innebär i sin tur att sysselsättning som kräver medelkompetens minskar parallellt med att sysselsättning som kräver hög och låg kompetens ökar. Denna uppsats ämnar till att studera sambandet mellan dessa begrepp på den svenska arbetsmarknaden under tidsperioden 2001-2014. Polarisering undersöks i uppsatsen genom att deskriptivt och statistiskt studera förändringar i andel låg-, medel- och högutbildad arbetskraft. Uppsatsens resultat visar att investeringar i datorisering ökat med hela 56 %, samtidigt som arbetslösheten i Sverige har ökat med 2 %. Dock uppvisas inga orsakssamband mellan företeelserna vilket innebär att datorisering varken skapar teknologisk arbetslöshet eller polarisering. Istället för ett polariserande mönster illustrerar resultaten en minskning i både andel medel- och lågutbildade parallellt med att andelen högutbildade ökat. Datorisering uppvisar även en positiv effekt på sysselsättningsgraden. Den variabel som till störst del driver upp arbetslösheten är lönekostnader, vilka har ökat med andelen högutbildade. Att högutbildad arbetskraft kräver högre ersättning, samtidigt som de har en ökad närvaro på arbetsmarknaden, kan vara en förklaring till uppsatsens resultat.}},
author = {{Pauli, Johanna and Johansson, Sarah}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Existerar det ett samband mellan datorisering och polarisering på den svenska arbetsmarknaden?}},
year = {{2019}},
}