GIS för att analysera risker och sårbarheter

Abstract (Swedish)

Samhället med dess invånare och infrastruktur är utsatt för ett flertal risker och sårbarheter. Enligt lag är kommunerna skyldiga att identifiera vilka risker och sårbarheter som existerar inom kommunens geografiska område. Hanteringen av risker och sårbarheter i samhället sker delvis genom att kommuner upprättar en risk- och sårbarhetsanalys (RSA). RSA-arbetet ska innefatta vilka risker, sårbarheter samt konsekvenser som kan uppkomma vid olika händelser och mer preciserat ska, enligt 4 § Föreskrift 2015:5 MSBFS, sju punkter bearbetas. Det är dessa sju punkterna som examensarbetet kommer att behandla och mer bestämt i vilken utsträckning utvalda kommuner i Västra Götalands län tillämpar eller skulle kunna använda geografiska informationssystem (GIS) för att analysera punkterna.

Studien i detta examensarbete baseras på semistrukturerade intervjuer med säkerhets- och GIS-samordnare från fyra kommuner. Dessutom innefattar studien granskningar av tio RSA-rapporter från olika kommuner. Kommunerna i studien använder överlag GIS för att visualisera risker och sårbarheter med kartor i RSA-arbetet. Specifikt med dessa karteringar är att de är gjorda utanför arbetet med RSA. Karteringar som illustrerar översvämnings- och skredrisker plockas in i RSA-arbetet. Vilket innebär att fåtalet nya analyser eller bearbetning av data med tillämpning av GIS sker i själva RSA-processen.

Kommunerna i studien använder GIS i låg utsträckning för att analysera de sju punkterna i RSA-arbete, istället används kvalitativa beskrivningar i form av text och tabeller. Det som ändå gör studien intressant är att kommunerna har en positiv inställning till GIS och beskriver att användningen av verktyget har ökat under de senaste åren. Kommunerna uppger exempelvis att samhällsviktiga verksamheter och kritiska beroenden vore värdefulla att analyser med tillämpning av GIS. Det är exempelvis bra att snabbt kunna identifiera vart verksamheter är lokaliserade i en kartering om en olycka inträffar. Det finns alltså fördelar med att analysera de sju punkterna med GIS och studien visar att kommunerna är medvetna om detta.

GIS-system kräver tillgång till data och studien visar att det under de senaste åren i Sverige har skett en förbättring i bland annat tillgängligheten på data. Detta medför att det blir enklare för kommunerna att komma åt och använda information. Kommuner ingående i studien har använt data tillhandahållen av myndigheter för att ta fram översvämnings- och skredkarteringar i RSA-arbetet. Det finns problematik gällande hur känslig information ska hanteras och hur det ska säkerställas att skyddad data inte hamnar hos obehöriga. Kommunerna i studien uppger att det blir mer komplicerat att hantera data, mängden ökar och de digitala systemen blir alltmer komplicerade. Problematiken kring datahantering är en faktor som hämmar tillämpningen av GIS i kommunernas RSA-arbeten, men det finns ett par barriärer till. Brist på GIS-resurser, kommunikation av behov och efterfrågan av GIS-tjänster är exempel.

Studien har visat att kommunerna är intresserade av att använda GIS i arbetet med risker och sårbarheter. Kommunerna är medvetna om fördelarna som existerar med att använda GIS-system på olika områden, men det som kvarstår är att anpassa hur GIS-verktyg ska implementeras i organisationerna. Den pågående utvecklingen av GIS-system och tillämpningsområden kommer helt klart att bli intressant att följa i framtiden.

Popular Abstract (Swedish)

Samhället ska enligt lag vara tryggt och säkert för dess invånare, vilket i praktiken medför att risker och sårbarheter måste hanteras på ett lämpligt vis. Då är frågan om geografiska informationssystem (GIS) skulle kunna vara en lämplig metod att använda?

Kommuner i Sverige ska upprätta risk- och sårbarhetsanalys (RSA) rapporter i syfte att redovisa de risker och sårbarheter som existerar. RSA-rapporten styrs av lagstiftning och föreskrifter, vilket innebär att sju specifika punkter ska behandlas i rapporten. Redovisningen av RSA-arbetet utifrån de sju punkterna är styrd, men det är upptill varje kommun att bestämma vilka arbetsmetoder som ska tillämpas. Det är utifrån denna aspekt det blir intressant att studera hur och om GIS används i kommuners RSA-arbeten. GIS är nämligen ett kartverktyg som kan användas för att kombinera olika typer av information med geografiska platser. Detta innebär i praktiken att information om vilka punkter som är känsliga för översvämning i kombination med höga flöden kan kombineras med vart känsliga objekt såsom sjukhus är placerade. I kommuners arbete med risker och sårbarheter kan denna information svara på hur stor risken är för att bygdens enda sjukhus svämmas över vid nästa skyfall.

Studien fokuserar på i vilken utsträckning GIS används för att analysera de sju punkterna som ska ingå i RSA-rapporteringen. Kommuner i Västra Götalands län har intervjuats och RSA-rapporter från kommuner i samma län har granskats. Kortfattat visar studien att kommunerna i RSA-arbetet inte gör några nya analyser med GIS, men använder redan utförda GIS-analyser över existerande risker och sårbarheter såsom översvämningskarteringar och skredrisker. Flertalet kommuner uppger även att de i högre utsträckning skulle vilja tillämpa GIS för att arbete med samhällsrisker. Många nämner fördelen att förutse vilka områden som kommer att drabbas av översvämningar vid skyfall, för att således kunna utreda vilka känsliga objekt som kan drabbas.

Så varför använder kommunerna inte GIS i större utsträckning i sina RSA-arbeten? En slutsats är att studien fokuserar på redovisningen av RSA-arbetet. De största fördelarna med GIS är att kunna placera olika risker och händelseförlopp i kartor som snabbt kan användas när informationen behövs. I RSA-rapporter ska kommunerna förklara identifierade risker och inte använda denna information operativt i nödlägen. Studien visar även att resursfrågor och kommunikation är avgörande faktorer. GIS-kompetensen finns långt ifrån RSA-arbetet och de som arbetar med att sammanställa RSA-rapporter arbetar långt ifrån kommunens GIS-enhet. GIS-system kräver dessutom tillgång till stora mängder data och detta medför problematik gällande hur hantering av känslig information ska hanteras och hur det ska säkerställas att skyddad data inte hamnar hos obehöriga. Kommunerna i studien uppger att det blir mer komplicerat att hantera data, mängden ökar och de digitala systemen blir alltmer komplicerade. Problematiken kring datahantering är således ytterligare en faktor som hämmar tillämpningen av GIS i kommunernas RSA-arbeten.

Kommunernas positiva inställning till att använda GIS och de nyttor som framhålls av kommunerna själva medför att det finns en potential för ökad användning av GIS för hantering av risker och sårbarheter. Speciellt med åtanke att ingen av de ingående kommunerna i studien tillämpade RSA-arbetsmetoder baserat på GIS. Framförallt hoppas examensarbetets författare att studien tillfört inspiration till de kommuner som ingått i intervjustudien genom att ett av landets universitet intresserar sig för möjligheten att använda GIS för att analysera risker och sårbarheter.

// Moa Sjöholm

• author: Sjöholm, Moa
• supervisor: Peter Månsson; Björn Arvidsson
• organization: Risk Management and Safety Engineering (M.Sc.Eng.); Division of Risk Management and Societal Safety
• alternative title: En studie hur kommuner tillämpar GIS i RSA-arbetet utifrån 4 § Föreskrift 2015:5 MSBFS
• course: VRSM01 20181
• year: 2019
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Technology and Engineering
• keywords: GIS, GIS-analyser, Karteringar, Risk- och sårbarhetsanalys, Kommuner, Föreskrift 2015:5 MSBFS
• language: Swedish
• id: 8989198
• date added to LUP: 2019-07-04 14:38:43
• date last changed: 2020-12-03 14:26:14