Markåtkomst för skidåkning

Abstract

In Sweden skiing has been very popular for a long time. Due to the popularity there is a need for land to practice the sport.

Cross- country skiing is one kind of skiing that is popular. If you want to go on a skiing tour you can either chose to make your own tracks or use tracks made by machines. When you make your own tracks the imprint that is left in nature is small. Tracks made by machines leave a much bigger imprint. The machines need more space to move around so the trees and vegetation needs to be cut down and removed.

The purpose of the study is to investigate the possibilities to make skiing tracks, especially if you want to use machines to make tracks at someone else’s land. The purpose is also to investigate which of the different possibilities that are most common.

There is a tradition in Sweden which translated to English is called “Right of public access”. The right grants everyone access to hike and do other activities in the nature without asking permission from the owner of the land. According to the right you are obliged to be careful and show consideration to the nature. You are not allowed to cut down any trees or other vegetation. It is possible to refer to this right if you want to go skiing and make your own tracks. If you want to use tracks made by machines the trees must be cut down to make space and you need another right to refer to.

In the law there are about ten different possibilities to gain access to land. The method used in this report is that the second chapter presents all of them. After the presentation there is a chapter with an inventory. The purpose of the inventory is to investigate which of all the alternatives that are actually used.

In turns out that there are about ten joint facilities, 85 easements settled in private and about 30 easements conducted by the cadastral authority. During the inventory a homepage were found. The homepage contains a list with 1730 registered facilities for skiing. If there are 1730 facilities but only 115 use easements it is clear that easements are not common. Neither are joint facilities.

The chapter after the inventory contains an analysis that investigates why some of the alternatives are not used. Legal cases are an important part of the analysis because they demonstrate some of the problems with the alternatives.

The conclusions are that neither easement nor joint facilities is used very often. The problem with easement is that there must be at least two different property units. It is usually some kind of club that wants to make the tracks and they might not own any property.

One kind of easements needs to be conducted by the cadastral authority. Joint facilities also must be conducted by the cadastral authority. The conduction takes time and it is not for free. Instead ground lease in general or usufruct is used more often because you can decide that in private and for free which makes the process a bit easier.

Abstract (Swedish)

Sverige har haft stora framgångar inom skidåkningen där längdlandslaget har tagit många medaljer i olika mästerskap. Det finns ett stort intresse för skidåkning inte bara på elitnivå utan även bland vanliga motionärer. Ett sådant intresse skapar efterfrågan och behov av anläggningar och områden som möjliggör utövande.

Skidåkning kan utövas på mer än ett sätt med varierande påverkan på det område man befinner sig. Den påverkan som uppkommer kan placeras längs en skala. Längst till vänster i skalan är påverkan som minst. Här placeras den typ av åkning som innebär att man banar sin egen väg utan färdiga spår. I sådana fall krävs det inte en omgivning som är öppen och fri från träd eller annan växtlighet. Längre åt höger finns det alternativ som innebär att det finns preparerade spår dragna med någon typ av maskin. Sådana spår dras i gator som är helt fria från vegetation.

I Sverige finns allemansrätten som ger tillgång till alla naturområden och man kan röra sig fritt. Denna rätt sammanfattar Naturvårdsverket med uttrycket ”inte störa-inte förstöra”. Den typ av skidåkning som ligger längst till vänster på skalan kan utövas med stöd av allemansrätten. I takt med att intrånget från skidåkningen ökar är det inte längre lika självklart att åberopa allemansrätten vilket väcker frågan med vilken rätt man kan göra intrång i någon annans mark.

Arbetet syftar därför till att presentera olika upplåtelseformer och alternativ lämpliga för skidåkning. I arbetet ingår också en undersökning av hur långtgående befogenheter allemansrätten innebär.

Metoden som använts är att presentera olika upplåtelseformer reglerade av lagtext. När olika möjligheter till markåtkomst presenterats görs en inventering över vilka upplåtelseformer som används i praktiken. När inventeringen är klar följer en analys. Analysen bygger till viss del på rättsfall som pekar ut problematiken för upplåtelseformerna och till viss del på lagtext.

Under inventeringen framkom att det finns ett trettiotal officialservitut med ändamål skid- eller motionsspår. Antalet avtalsservitut var 85 och antalet gemensamhetsanläggningar med koppling till skidåkning knappt tio. Det finns en hemsida med 1730 registrerade skidanläggningar. Med hänsyn till det antalet är servitut och gemensamhetsanläggningar högst ovanligt.

Efter inventering och analys kan slutsatserna dras att flera av de möjliga upplåtelseformerna sällan tillämpas. Avtals- och officialservitut faller bort på grund av kravet att de måste kopplas mellan fastigheter. Det är inte ovanligt att de som har intresse av att anlägga ett skidspår är en idrottsförening. Många gånger äger föreningarna inte en fastighet att koppla servitutet till. För att bilda officialservitut krävs också enligt lag att det ska finnas ett väsentligt behov för den härskande fastigheten att inrätta servitutet. Ett sådant villkor är svårt att motivera och hindrar då inrättandet.

Gemensamhetsanläggningar inrättas nästan aldrig. Det finns ingen praxis som förklarar varför. För att inrätta en gemensamhetsanläggning krävs ansökan hos Lantmäteriet som fattar beslut. Processen innan anläggningen kan bli klar kräver då både tid för handläggning och förrättningskostnader. Det är troligt att parterna som vill upprätta avtal för skidspår väljer en annan upplåtelseform med enklare process.

Alternativ som kvarstår när övriga på grund av stränga villkor eller långa beslutsprocesser fallit bort är allmän nyttjanderätt och lägenhetsarrende. Upplåtelseformerna kräver inte en förrättning hos Lantmäteriet. Parterna ges istället större möjligheter att anpassa avtalet efter sina behov och önskemål. Det finns aspekter som skiljer dem åt men fokus i detta arbete har inte varit att utreda vilket avtal som är vad. Av arbetet framkommer att det är de här två typerna som verkar vara mest tillämpade.

Popular Abstract (Swedish)

Längdskidåkning är ett populärt intresse och det finns många som gärna tar en tur i spåret. Hur ska man då gå till väga för att få tillgång till den mark som behövs. Krävs det någon rättighet och tillstånd från markägaren eller är det fritt fram att åka var man vill?

En gren av skidåkningen innebär att en motionär väljer att på egen hand bana sin väg i naturen och spåra själv. För den typen av åkning går det utmärkt att utnyttja allemansrätten och då behöver man inget tillstånd eller godkännande från markägaren. Allemansrätten innebär att man får röra sig fritt i naturen men man måste visa hänsyn och man får inte förstöra växtligheten.
Skidåkning kan också ske i preparerade spår som dras med maskin, ofta en snöskoter. För den som vill anlägga sådana spår krävs en annan typ av rättighet. Allemansrätten räcker inte till.
Flera alternativ finns
Lagtexten innehåller flera alternativ som ger rätt att anlägga spår med maskin. Alternativen regleras av olika lagar och antalet villkor som måste uppfyllas varierar.
Det finns alternativ som innebär att markägaren frivilligt ingår ett avtal med den som vill anlägga skidspåret. Villkoren för de typerna av avtal är inte så stränga, parterna kan till stor del utforma dem efter sina egna önskningar. Chansen att båda sidor blir nöjda är alltså större. Negativt för den som får rätten är att markägaren kan ändra sig och säga upp avtalet.
De alternativ som kräver beslut från Lantmäteriet eller annan myndighet innebär strängare villkor som måste prövas. Processen innan avtalet är färdigt blir då längre och båda sidorna måste vänta. Fördelen med alternativen för den som får rätten är att när beslutet har fattats så kan rättigheten att anlägga spåret inte förloras eller sägas upp hur som helst.
Bland de alternativ som inte kan sägas upp av markägaren finns några som ställer krav på att avtalet ska ingås mellan fastigheter, inte de personer som äger fastigheterna. Ett krav på att rättigheten måste kopplas till en fastighet kan bli ett problem. Många av de som anlägger skidspår är idrottsföreningar som inte äger någon fastighet.
Kommunerna är också part i flera upplåtelser med ändamål skid- eller motionsspår. Även kommunerna kan ha problem att hitta fastigheter att knyta rättigheten till.
Ultimata avtalet och de mest tillämpade alternativen
Efter att de olika alternativen jämförts med varandra står det klart att avtalsservitut är det ultimata alternativet. Avtalet går att inrätta på frivillig väg utan en lång och krånglig beslutsprocess hos myndighet. Dessutom får rättighetshavaren hög säkerhet och långtgående befogenheter.
Alternativen som är näst mest ultimata är allmän nyttjanderätt och lägenhetsarrende. Det är också alternativ som är frivilliga att ingå.
I examensarbetet genomfördes en undersökning som kom fram till att många skidspår är anlagda genom just frivilliga avtal.
De avtal som kan inrättas tvångsvis faller bort som ultimata alternativ. Av inventeringen framgår att sådana alternativ nyttjas mer sällan.
Framtida alternativ för markåtkomst
För drygt femton år sedan skrev Lantmäteriet en rapport med förslag på ändringar av anläggningslagen.
Den paragraf i anläggningslagen som ger rätt att anlägga en väg över någon annans fastighet ska enligt förslaget ändras så att en kommun även får rätt att anlägga skidspår och liknande leder. I dagsläget räknas skidspår inte som väg enligt rättsfall.
En annan ändring som förslås är att en kommun ska jämställas med en fastighet. Det innebär att de anläggningar som enligt lagen kan byggas och vara gemensamma för fastigheter också ska kunna ha en kommun som deltagare.
Ändringarna genomfördes aldrig men om de blivit verklighet hade kommunernas problem kanske undanröjts. Fler anläggningar med kommunen som deltagare hade kanske funnits och fler markupplåtelser med ändamålet led kunde ha bildats utan krav på att kopplas till en fastighet.

• author: Karlsson, Emilia
• supervisor: Fredrik Warnquist
• organization: Real Estate Science
• alternative title: Land access for skiing
• course: VFTM01 20191
• year: 2019
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Markåtkomst, skidåkning, upplåtelseformer, motionsspår, idrottsförening
• other publication id: ISRN/LUTVDG/TVLM/19/5432 SE
• language: Swedish
• id: 8989595
• date added to LUP: 2019-07-03 12:16:05
• date last changed: 2019-07-03 12:16:05