Localization of Sphingosine-1-phosphate receptors in glutamatergic and GABAergic synaptosomes
(2019) MOBK01 20191Degree Projects in Molecular Biology
- Popular Abstract (Swedish)
- HUR MAN FÄRGAR IN OCH RÄKNAR NERVCELLER
I det här projektet försökte vi färga in olika beståndsdelar av nervceller för att se ifall de överlappar eller inte. En av dessa beståndsdelar är en receptor vid namnet Sphingosin-1-fosfat receptor och den har 5 olika typer som förekommer lite här och där i människokroppen men framförallt så förekommer den i det centrala nervsystemet, vilket vi är intresserade av. Dessa receptorer är involverade i flera olika processer i kroppen som t.ex. Cellmigrering, kemotaxis m.m. Ifall vi kan förstå dessa receptorer bättre hade det underlättat för att tillverka nya läkemedel för sjukdomar som receptorerna är inblandade i.
Dessa receptorer kan vi finna i nervceller men speciellt i synapser vilket är en... (More) - HUR MAN FÄRGAR IN OCH RÄKNAR NERVCELLER
I det här projektet försökte vi färga in olika beståndsdelar av nervceller för att se ifall de överlappar eller inte. En av dessa beståndsdelar är en receptor vid namnet Sphingosin-1-fosfat receptor och den har 5 olika typer som förekommer lite här och där i människokroppen men framförallt så förekommer den i det centrala nervsystemet, vilket vi är intresserade av. Dessa receptorer är involverade i flera olika processer i kroppen som t.ex. Cellmigrering, kemotaxis m.m. Ifall vi kan förstå dessa receptorer bättre hade det underlättat för att tillverka nya läkemedel för sjukdomar som receptorerna är inblandade i.
Dessa receptorer kan vi finna i nervceller men speciellt i synapser vilket är en koppling mellan två nervceller, men synapser är inte det lättaste att jobba med. Så vi extraherade cerebral cortex från en mushjärna, vi använde just cerebral cortex för det finns hög halt av receptorerna i cerebral cortex, sedan processade vi den. Vi klippte synapserna från nervcellerna och klistrade ihop dem för att skapa en “synaptosome, detta är lite som en frankenstein-synaps som fortfarande lever samt att den har kvar alla beståndsdelar som vi är intresserade av, men den har blivit isolerad från nervcellen och är enklare att studera.
Vi tog sedan dessa synaptosomer och försökte markera dem med fluorescent givande antikroppar. Vi färgade in Sphingosine-1-fosfat receptorerna i rött och vi färgade in de andra delarna i grönt. De andra delarna var två olika vesiklar som förekommer i synapser, den ena av dem “VGlut” den släpper ut en kemikalie som heter glutamat till närliggande nervceller för att säga till den att “signalen ska vidare”. Den andra heter “VGAT” och den gör tvärtom d.v.s den släpper en molekyl som liknar smörsyra ifall denna molekylen når närliggande nervceller så skickas inte några signaler vidare.
Bilderna visar hur infärgningen av synaptosomer ser ut under mikroskop med olika antikroppar (rött för sphingosine-1-fosfat receptor och grönt för VGAT), dessa bilder var sedan inlagda i datorerna för att beräkna hur många av de små prickarna som överlappande med varandra. Av de bilderna som gav överlapp fick vi fram värden mellan 5-26%
Examensarbete för kandidatexamen i molekylärbiologi 15hp 2019-05-20
Biologiska institutionen Lunds Universitet.
Handledare: Joao Duarte BMC Diabetes and Brain Function. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8990490
- author
- Erdoğan, Hüseyin
- supervisor
-
- Joao Duarte LU
- Cecilia Skoug LU
- organization
- course
- MOBK01 20191
- year
- 2019
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- language
- English
- id
- 8990490
- date added to LUP
- 2019-07-09 15:58:50
- date last changed
- 2019-07-09 15:58:50
@misc{8990490, author = {{Erdoğan, Hüseyin}}, language = {{eng}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Localization of Sphingosine-1-phosphate receptors in glutamatergic and GABAergic synaptosomes}}, year = {{2019}}, }