En feministisk utrikespolitik under utveckling?
(2019) MRSK62 20191Human Rights Studies
- Abstract (Swedish)
- Feministisk utrikespolitik har sedan 2015, då utrikesminister Margot Wallström deklarerar denna inriktning, varit ett diskussionsämne inom den svenska utrikes-politiken. Uppsatsens analys genomförs med målet att åskådliggöra skillnader i hur regeringarna framställer kvinnor, hur de inkluderas och vilka rättigheter de har i de utrikespolitiska debatterna 2008 och 2015. Syftet med undersökningen är att undersöka vilka retoriska framställningar och villkor som gäller för debatterna för 2008 och 2015, samt att analysera om det finns några skillnader mellan åren. Resultatet från analysen visar på att det finns skillnader i hur regeringarna framställer kvinnor i sin argumentation. Analysresultaten visar även på att det finns skillnader i vilka... (More)
- Feministisk utrikespolitik har sedan 2015, då utrikesminister Margot Wallström deklarerar denna inriktning, varit ett diskussionsämne inom den svenska utrikes-politiken. Uppsatsens analys genomförs med målet att åskådliggöra skillnader i hur regeringarna framställer kvinnor, hur de inkluderas och vilka rättigheter de har i de utrikespolitiska debatterna 2008 och 2015. Syftet med undersökningen är att undersöka vilka retoriska framställningar och villkor som gäller för debatterna för 2008 och 2015, samt att analysera om det finns några skillnader mellan åren. Resultatet från analysen visar på att det finns skillnader i hur regeringarna framställer kvinnor i sin argumentation. Analysresultaten visar även på att det finns skillnader i vilka retoriska grepp som används för att beskriva kvinnors rättigheter mellan de undersökta åren. Dessa skillnader bygger dels på ideologiska grunder, synen på internationell säkerhet och underliggande traditioner om vilka roller som kvinnor och män tar i den internationella politiken. Anledningen till att undersökningen fokuserar på de retoriska framställningarna och situation-en runt omkring dem, är att det ger en tydlig bild av hur utrikespolitiken har ut-formats och legitimerats i debatten. Uppsatsen gör en tydlig avgränsning i sitt primärmaterial och koncentrerar undersökningen till de utrikespolitiska debat-terna, skrivelserna och deklarationerna för åren 2008 och 2015. Undersökningen utgår från ett kombinerat teoretiskt perspektiv av Laura Sjoberg och Cynthia Enloe. Detta teoretiska perspektiv samverkar med uppsatsens metod vilken är en kritisk retorikanalys som utgår från av Brigitte Mral, Marie Gelang och Emelie Bröms bok Kritisk retorikanalys. (Less)
- Popular Abstract
- The Swedish feministic foreign politics has been a subject of political discussion since 2015 when the foreign minister, Margot Wallström, declared this new di-rection of the Swedish government. The thesis analysis is carried out with the aim of illustrating differences in how governments portray women, how they are included and what rights they have in the foreign policy debates in 2008 and 2015. The purpose of the study is to investigate the rhetorical representations and conditions that apply to the debates in 2008 and 2015, and to analyze if there are any differences between the years. The results of the analysis show that there are differences in how the two governments portray women in their arguments. The analysis results also show... (More)
- The Swedish feministic foreign politics has been a subject of political discussion since 2015 when the foreign minister, Margot Wallström, declared this new di-rection of the Swedish government. The thesis analysis is carried out with the aim of illustrating differences in how governments portray women, how they are included and what rights they have in the foreign policy debates in 2008 and 2015. The purpose of the study is to investigate the rhetorical representations and conditions that apply to the debates in 2008 and 2015, and to analyze if there are any differences between the years. The results of the analysis show that there are differences in how the two governments portray women in their arguments. The analysis results also show that there are differences in the rhetorical approaches used to describe women's rights between the years studied. These differences are based on ideological grounds, the view of international security and the underly-ing traditions of the roles that women and men take in international politics. The reason why the investigation focuses on the rhetorical representations and the situation around them is that it gives a clear picture of how foreign policy has been designed and legitimized in the debate. The thesis makes a clear demarca-tion in its primary material and concentrates the study on the foreign debates, letters and declarations for the years 2008 and 2015. The study is based on a combined theoretical perspective by Laura Sjoberg and Cynthia Enloe. This the-oretical perspective co-operates with the essay's method, which is a Critical rhetoric analysis based on Brigitte Mral, Marie Gelang and Emelie Bröm's book Kritisk retorikanalys. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8992475
- author
- Hansson, Oskar LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- En kritisk retorikanalys av svenska regeringars utrikespolitik 2008 och 2015
- course
- MRSK62 20191
- year
- 2019
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Feministisk utrikespolitik, kritisk retorikanalys, retoriska framställningar, mänskliga rättigheter, svensk utrikespolitik, narrativ
- language
- Swedish
- id
- 8992475
- date added to LUP
- 2019-10-23 08:09:03
- date last changed
- 2019-10-23 08:09:03
@misc{8992475,
abstract = {{Feministisk utrikespolitik har sedan 2015, då utrikesminister Margot Wallström deklarerar denna inriktning, varit ett diskussionsämne inom den svenska utrikes-politiken. Uppsatsens analys genomförs med målet att åskådliggöra skillnader i hur regeringarna framställer kvinnor, hur de inkluderas och vilka rättigheter de har i de utrikespolitiska debatterna 2008 och 2015. Syftet med undersökningen är att undersöka vilka retoriska framställningar och villkor som gäller för debatterna för 2008 och 2015, samt att analysera om det finns några skillnader mellan åren. Resultatet från analysen visar på att det finns skillnader i hur regeringarna framställer kvinnor i sin argumentation. Analysresultaten visar även på att det finns skillnader i vilka retoriska grepp som används för att beskriva kvinnors rättigheter mellan de undersökta åren. Dessa skillnader bygger dels på ideologiska grunder, synen på internationell säkerhet och underliggande traditioner om vilka roller som kvinnor och män tar i den internationella politiken. Anledningen till att undersökningen fokuserar på de retoriska framställningarna och situation-en runt omkring dem, är att det ger en tydlig bild av hur utrikespolitiken har ut-formats och legitimerats i debatten. Uppsatsen gör en tydlig avgränsning i sitt primärmaterial och koncentrerar undersökningen till de utrikespolitiska debat-terna, skrivelserna och deklarationerna för åren 2008 och 2015. Undersökningen utgår från ett kombinerat teoretiskt perspektiv av Laura Sjoberg och Cynthia Enloe. Detta teoretiska perspektiv samverkar med uppsatsens metod vilken är en kritisk retorikanalys som utgår från av Brigitte Mral, Marie Gelang och Emelie Bröms bok Kritisk retorikanalys.}},
author = {{Hansson, Oskar}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{En feministisk utrikespolitik under utveckling?}},
year = {{2019}},
}