Propagandans makt: En komparativ kvalitativ textanalys av pressmeddelanden från Indien och Myanmar utifrån teori om propaganda
(2019) MRSG31 20191Human Rights Studies
- Abstract (Swedish)
- Muslimska, etniska minoriteter i Sydostasien har blivit mer och mer synbara i media samt från organisationer. Minoriteterna har blivit beskrivna som offer för stora nationers kontroll och människorättskränkningar. Samtidigt uttrycker nationerna att minoriteterna i fråga inte är medborgare i nationen och således behöver nationerna inte upprätthålla säkerheten för minoriteterna. Yttrandefrihet- och religionsfriheten möts i nexus av medborgarskap och staters suveränitet vilket är intressant att analysera genom en teori baserat på propaganda.
Uppsatsen ämnar undersöka pressmeddelanden från Indiens regeringshemsida och från Myanmars regeringshemsida med frågeställningen om hur propaganda uttrycks mot två utvalda etniska grupper i länderna... (More) - Muslimska, etniska minoriteter i Sydostasien har blivit mer och mer synbara i media samt från organisationer. Minoriteterna har blivit beskrivna som offer för stora nationers kontroll och människorättskränkningar. Samtidigt uttrycker nationerna att minoriteterna i fråga inte är medborgare i nationen och således behöver nationerna inte upprätthålla säkerheten för minoriteterna. Yttrandefrihet- och religionsfriheten möts i nexus av medborgarskap och staters suveränitet vilket är intressant att analysera genom en teori baserat på propaganda.
Uppsatsen ämnar undersöka pressmeddelanden från Indiens regeringshemsida och från Myanmars regeringshemsida med frågeställningen om hur propaganda uttrycks mot två utvalda etniska grupper i länderna samt en komparation av propagandans uttryck. De två valda minoriteterna är bengalimuslimer i Assam/Indien och rohingya i Rakhine State/Myanmar. Teorin som används för uppsatsen är åtta tekniker av uttryckssätt för propaganda och metoden är en komparativ kvalitativ textanalys.
Uppsatsen konkluderar att pressmeddelanden från respektive länder har flertalet lika sätt att uttrycka propaganda mot minoriteterna i fråga. Myanmar utnyttjar värderingar som exempelvis att rohingyas är ett hot mot nationell säkerhet och är terrorister. Indiens regering uttrycker att bengalimuslimers egna utbildningsystem försämrar Indiens strävan efter en hög nationell standard av utbildning och att bengalimuslimer har försatt sig själva i den sociala utsatthet som de befinner sig i. Skillnaden mellan staterna är bland annat att Indien har en kommersialiserad och i stor grad privatiserad media medan Myanmar har en militär som kontrollerar och censurerar media.
Avslutningsvis bör det uttryckas att länderna har olika förutsättningar för minoriteterna men att oro för båda minoriteternas friheter och rättigheter är rättfärdigad. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8992725
- author
- Lindberg, Frida LU
- supervisor
- organization
- course
- MRSG31 20191
- year
- 2019
- type
- L2 - 2nd term paper (old degree order)
- subject
- keywords
- Sydostasien, bengalimuslimer, Assam, Indien, rohingya, Rakhine State, Myanmar, propaganda
- language
- Swedish
- id
- 8992725
- date added to LUP
- 2019-10-09 08:28:30
- date last changed
- 2019-10-09 08:28:30
@misc{8992725, abstract = {{Muslimska, etniska minoriteter i Sydostasien har blivit mer och mer synbara i media samt från organisationer. Minoriteterna har blivit beskrivna som offer för stora nationers kontroll och människorättskränkningar. Samtidigt uttrycker nationerna att minoriteterna i fråga inte är medborgare i nationen och således behöver nationerna inte upprätthålla säkerheten för minoriteterna. Yttrandefrihet- och religionsfriheten möts i nexus av medborgarskap och staters suveränitet vilket är intressant att analysera genom en teori baserat på propaganda. Uppsatsen ämnar undersöka pressmeddelanden från Indiens regeringshemsida och från Myanmars regeringshemsida med frågeställningen om hur propaganda uttrycks mot två utvalda etniska grupper i länderna samt en komparation av propagandans uttryck. De två valda minoriteterna är bengalimuslimer i Assam/Indien och rohingya i Rakhine State/Myanmar. Teorin som används för uppsatsen är åtta tekniker av uttryckssätt för propaganda och metoden är en komparativ kvalitativ textanalys. Uppsatsen konkluderar att pressmeddelanden från respektive länder har flertalet lika sätt att uttrycka propaganda mot minoriteterna i fråga. Myanmar utnyttjar värderingar som exempelvis att rohingyas är ett hot mot nationell säkerhet och är terrorister. Indiens regering uttrycker att bengalimuslimers egna utbildningsystem försämrar Indiens strävan efter en hög nationell standard av utbildning och att bengalimuslimer har försatt sig själva i den sociala utsatthet som de befinner sig i. Skillnaden mellan staterna är bland annat att Indien har en kommersialiserad och i stor grad privatiserad media medan Myanmar har en militär som kontrollerar och censurerar media. Avslutningsvis bör det uttryckas att länderna har olika förutsättningar för minoriteterna men att oro för båda minoriteternas friheter och rättigheter är rättfärdigad.}}, author = {{Lindberg, Frida}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Propagandans makt: En komparativ kvalitativ textanalys av pressmeddelanden från Indien och Myanmar utifrån teori om propaganda}}, year = {{2019}}, }