Bröstarvingars garanterade arvsrätt - En undersökning av laglottsinstitutet ur ett rättsutvecklingsperspektiv

Abstract

The essay will concern the children’s statutory share of inheritance in the context of succession law. The purpose is to investigate how the current legislation is designed, how it has been through history and how it may develop in the future.

The inheritance legislation is an old branch of law and can be found in the earliest Swedish laws. The statutory share of inheritance arose together with the will as a limitation of the legal inheritance in the 13th century.

Current legislation contains additional rules to the statutory share of inheritance in order to prevent circumvention of the rules. The additional rules aim to strengthen the statutory share of the inheritance’s position.

Even if the rules about the statutory share of inheritance are strong and have a long history in Swedish legislation, they have been subject to discussion multiple times. In legislative history it has been continuous discussions whether the rules should maintain or not.

Even the rules about forfeit have a long history in Swedish legislation and are an exception to the statutory share of inheritance. The rules have been revised and now covers more situations than just when an heir intentionally kills the testator, but the testator still has to decease before the rules about forfeit applies. Therefor an heir cannot forfeit his or her inheritance during the testator’s lifetime.

Swedish legislation can, because of Sweden’s EU-membership, be affected of legislation from the EU. The relatively new regulation of inheritance has opened up an opportunity to circumvent the Swedish rules about the statutory share of inheritance. The regulation now focuses on residence instead of nationality as before and therefor implies a new general rule with residence in focus.

To conclude I find it likely to see a change in the rules about the statutory share of inheritance in the future. I believe the EU regulation was a first step to change. If the Swedish legislator is unwilling to change the rules, change still can come through more decisions of the EU. The rules can be changed in extent, it must not be a question of an unchanged application or a total repeal. Even the rules about forfeit can be extended and restrict the statutory share of inheritance. I believe the statutory share of inheritance will change its configuration in some way in the future and not continue to exist in its current form.

Abstract (Swedish)

Uppsatsen behandlar bröstarvingars garanterade arvsrätt efter sin förälder; deras laglott. Syftet är att undersöka laglottsinstitutets ställning i svensk rätt utifrån ett rättsutvecklingsperspektiv och därmed undersöka hur det har sett ut genom historien, i gällande rätt samt hur det kan se ut framöver.

Arvsrätten är ett gammalt rättsområde och återfinns i några av de tidigaste svenska lagarna. Laglottsinstitutet uppkom på 1200-talet tillsammans med testamentet eftersom det var först då man kunde begränsa den annars gällande arvsrätten.

I gällande rätt finns kompletterande regler till laglottsinstitutet med syftet att stärka dess ställning och förhindra att det kringgås. Det finns exempelvis regler om förskott på arv och regler om det förstärka laglottsskyddet som båda syftar till att stärka laglottens ställning.

Trots att laglotten funnits under lång tid har dess existens varit ett ständigt diskussionsämne. I förarbete till revisioner av ÄB har det genom historien alltid rått meningsskiljaktigheter kring laglottsinstitutets vara eller icke vara.

Ett undantag till laglottsinstitutet är reglerna om förverkande. Likt andra arvsrättsliga regler har förverkandereglerna lång historia inom den svenska lagstiftningen. Reglerna har reviderats till att omfatta fler situationer än bara när arvtagare uppsåtligen dödat arvlåtare, men det krävs fortfarande att arvlåtaren avlider för att reglerna ska aktualiseras.

På grund av Sveriges medlemskap i EU påverkas de svenska laglottsreglerna av EU:s lagstiftning. EU:s successionsförordning har öppnat upp en möjlighet att kringgå laglottsreglerna genom en tillämpning av domicilprincipen istället för den tidigare gällande nationalitetsprincipen. Förändringen innebär att hemvisten styr vilket lands lag som kommer att tillämpas på arvet istället för att personens medborgarskap styr vilket lett till stora förändringar i den internationella arvsrätten.

Sammanfattningsvis har det kunnat konstateras att laglottsinstitutets ställning i gällande rätt är stark med hänsyn till de kompletterande regler så som det förstärka laglottsskyddet, som finns för att undvika ett kringgående av laglottsreglerna.

Laglottsinstitutet har dock börjat naggas i kanterna på grund av successionsförordningens uppöppning att undgå laglottsreglerna. Laglottsinstitutet är dessutom ständigt uppe för diskussion och det råder stora meningsskiljaktigheter om dess fortsatta existens.

Jag finner det troligt att laglottsinstitutet kommer att förändras i framtiden. Om den svenska lagstiftaren visar brist på intresse att revidera reglerna kan fortsatt förändring fortsätta att komma från EU-rättsligt håll. Laglottsinstitutet måste vidare inte behållas exakt i sin nuvarande form eller slopas helt, utan det går att revidera reglerna genom att förändra laglottens omfattning eller utöka förverkandereglerna ytterligare och på så sätt förändra laglotten.

• author: Johansson, Jonna
• supervisor: Martina Axmin
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20192
• year: 2019
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: familjerätt, arv, arvsrätt, laglott
• language: Swedish
• id: 8999239
• date added to LUP: 2020-03-28 10:54:17
• date last changed: 2020-03-28 10:54:17