Domaren som rättens främsta företrädare - En konstitutionell komparativ studie gällande domstolens möjlighet att tillhandahålla ett effektivt rättighetsskydd

Abstract

When drafting a Constitution, the relationship between politics and law must always be determined. It is up to each legal system to regulate what influence the court should have on the formulation of legislation. When it comes to legislation, the relationship between judicial activism and democracy, can be described as a dichotomy in which two widely different methods stand for different ideals. The trade-off between democracy and judicial activism will be discussed on the basis of the Swedish and US Supreme Court's judicial reviews, as the countries have different methods of execution. By a comparative method, this thesis aims to compare how rights are protected by the Constitution in Sweden and the United States.

Swedish constitutional law is characterized by the principle of popular sovereignty, which states that it is the people who have the power over politics in the state. The principle implies a concentration of power to parliament and the government, and it is firmly rooted in the Swedish legal culture. The representative assembly is characterized by predictability and stability. There is a resistance to judicial review that limit the sovereignty of the people. There is an extensive debate about the court's judicial review that has been initiated as the Supreme Court to a greater extent creates their own standards in the legislature's place. In the United States, another order has been chosen. The Supreme Court in the United States has long been granted the right of judicial review thus represent part of the legislative mandate. Throughout history, the Supreme Court in the United States has had an large and long-lasting influence on the development of society. When the court has this legislative power, the system is usually referred to as a flexible legal development. The question is then who is best suited to protect the rights of individuals: the legislature (Sweden) or the court (the United States).

The conclusion is that there is no given answer. Arguing which system provides constitutional protection of rights most effectively will not result in much, apart from understanding and inspiration. It is impossible to take the system out of its proper rule of law context without taking into account the constitutional requirements. That approach is only relevant if a whole new state is to be introduced without taking into account any existing traditions. Sweden has the political legislative tradition simply because it is the tradition that works best in Sweden.

Abstract (Swedish)

Vid utformandet av en konstitution ställs alltid frågan om vilket förhållande som bör råda mellan politik och juridik. Det är upp till varje rättssystem att reglera vilket inflytande domstolen ska ha på utformningen av lagstiftningen. När det kommer till lagstiftning kan förhållandet mellan judiciell aktivism från domstolens sida och demokrati beskrivas som en dikotomi där två vitt skilda metoder står för olika ideal. Avvägningen mellan demokrati och judiciell aktivism kommer att diskuteras utifrån den svenska och amerikanska Högsta domstolens lagprövningsrätt eftersom länderna valt olika metoder för utförandet. Syftet med detta arbete är att med en komparativ metod jämföra det konstitutionella rättighetsskyddet i Sverige och USA.

Det svenska statsskicket utmärks av folksuveränitetsprincipen vilken slår fast att det är folket som ska ha makten över politiken. Principen innebär en maktkoncentration till riksdag och regering, vilken är fast förankrad i den svenska rättskulturen. Denna folkrepresentation kännetecknas av förutsebarhet och stabilitet. Det finns motstånd mot lagprövning som begränsar folksuveräniteten. Det råder en omfattande debatt om domstolens lagprövningsrätt då Högsta domstolen i större utsträckning skapar egna normer i lagstiftarens ställe. I USA har en annan ordning valts. Den amerikanska Högsta domstolen har sedan länge tillerkänts lagprövningsrätt och står på så sätt för en del av det lagstiftande mandatet. Domstolen i USA har genom historien haft ett stort och långvarigt inflytande på samhällsutvecklingen. När domstolen har denna lagstiftningsmakt brukar det benämnas som att rättsutvecklingen är flexibel. Frågan kan då ställas om vem som är bäst lämpad att skydda enskildas rättigheter: lagstiftaren (Sverige) eller domstolen (USA).

Slutsatsen är att det inte finns något givet svar på frågan. Att argumentera för vilket system som tillhandahåller rättighetsskydd mest effektivt resulterar inte i särskilt mycket, förutom förståelse och inspiration. Det går nämligen inte att ta systemet ur sin rättsstatliga kontext utan att beakta de konstitutionella förutsättningarna. Detta är möjligen relevant om en helt ny stat ska introduceras utan någon som helst hänsyn till befintliga traditioner. Sverige har den politiska lagstiftande traditionen helt enkelt därför att det är den tradition som fungerar bäst i Sverige.

• author: Jansson, Emelie
• supervisor: Karol Nowak
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Justices as the main representative of the Court
• course: JURM02 20192
• year: 2019
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: komparativ rätt (en. comparative law), rättshistoria (en. legal history), statsrätt (en. constitutional law), lagprövning (en. judicial review)
• language: Swedish
• id: 9000369
• date added to LUP: 2020-02-01 14:23:18
• date last changed: 2020-02-01 14:23:18