Instansordningsprincipen inom förvaltningsprocessrätten – med särskilt fokus på skatteprocessen
(2019) JURM02 20192Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Instansordningsprincipen fyller en viktig funktion bland myndigheter och förvaltningsrättsdomstolarna. Detta innebär att omständigheter och material, som inte funnits med i tidigare instanser, inte får prövas i en högre instans. Målet kan i sådana fall återförvisas eller prövas på nytt utifrån nya yrkanden och omständigheter. Huruvida detta bör ske bedöms från fall till fall samt om inte särskilda skäl föreligger.
Instansordningsprincipen är inte uttryckligen lagstadgad i förvaltningsprocesslagen. Avsaknad av en kodifiering har resulterat i att rättspraxis fått ett större utrymme gällande detta rättsområde. Det har även resulterat i en viss avsaknad av transparens och förutsägbarhet. Inom exempelvis återförvisning har rättspraxis... (More) - Instansordningsprincipen fyller en viktig funktion bland myndigheter och förvaltningsrättsdomstolarna. Detta innebär att omständigheter och material, som inte funnits med i tidigare instanser, inte får prövas i en högre instans. Målet kan i sådana fall återförvisas eller prövas på nytt utifrån nya yrkanden och omständigheter. Huruvida detta bör ske bedöms från fall till fall samt om inte särskilda skäl föreligger.
Instansordningsprincipen är inte uttryckligen lagstadgad i förvaltningsprocesslagen. Avsaknad av en kodifiering har resulterat i att rättspraxis fått ett större utrymme gällande detta rättsområde. Det har även resulterat i en viss avsaknad av transparens och förutsägbarhet. Inom exempelvis återförvisning har rättspraxis utvecklat en hel del rättsprinciper inom det området att det numera är önskvärt med en kodifiering på detta. Instansordningsprincipen hade blivit tydligare i sådana fall.
Kunskapen hur väl integrerad principen inom förvaltningsprocessrätten är, ligger i de allehanda rättsområden som presenterats i uppsatsen. Det finns ett utrymme hos domstolen att återförvisa målet till en lägre instans eller ända till beslutsmyndigheten om omständigheterna är de rätta. En del rättsområden frångår instansordningsprincipen genom att slutinstansen är en annan än HFD. Sådana avsteg från principen måste vara lagstadgad, vilket i sådana fall är reglerat i speciallagstiftningen.
Uppsatsen har särskilt undersökt skattemål och huruvida de på något sätt avviker från instansordningsprincipen. I princip följer skattemål denna princip, även om det finns en annan instansordning att tillgå om man vill, nämligen att begära förhandsbesked från Skatterättsnämnden och därefter kunna överklaga beslutet direkt till HFD.
Det kan konstateras att instansordningsprincipen genom rättspraxis samt de talrika rättsområdena inom förvaltningsprocessen utvecklats till en princip innehållandes fler och fler undantag än vad det möjligtvis var tänkt från början. Det har väckt frågan om principen blivit tandlös och mot vem den egentligen är ämnad för. I slutändan är dock principen en robust grundbult som alltid måste existera om den enskilde ska få en möjlighet att få sin sak utrett genom flera instanser, trots att de olika undantagen kan sätta stopp för den tanken den instans målet blivit prövat i. (Less) - Popular Abstract
- Court hierarchy principle fulfills an important function among the administrative courts. Circumstances and materials can ́t be a part of a hearing in a higher court if these things haven’t been heard in a lower court. The case can in these situations get remitted or retried according to the new claims and circumstances. Whether or not this should happen is determined on a case to case basis unless any specific reasons exist which determine the way forward.
Court hierarchy principle isn’t explicitly stated in the Administrative Court Procedure Act (1971: 291) (FPL). The lack of codification in this legal sphere has resulted in an increased importance of and focus on case-law. It has also resulted in an absence of transparency and... (More) - Court hierarchy principle fulfills an important function among the administrative courts. Circumstances and materials can ́t be a part of a hearing in a higher court if these things haven’t been heard in a lower court. The case can in these situations get remitted or retried according to the new claims and circumstances. Whether or not this should happen is determined on a case to case basis unless any specific reasons exist which determine the way forward.
Court hierarchy principle isn’t explicitly stated in the Administrative Court Procedure Act (1971: 291) (FPL). The lack of codification in this legal sphere has resulted in an increased importance of and focus on case-law. It has also resulted in an absence of transparency and predictability. Within the area of remits case-law have for example developed a number of law principles to the point where nowadays a codification of these would be desirable. Court hierarchy principle would have been made more clear if that would have been the case.
The insight into how well integrated this principle is in administrative court procedure law is different for all the law areas that is introduced in the essay. There exists the option for the court to remit the case to a lower court or a government authority if the circumstances are the right ones. Some law areas deviate from this principle by having another highest court than Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). These deviations need to be legislated, which in those cases are regulated by special legislature.
This essay has investigated tax cases and if they in some circumstances are deviating from the court hierarchy principle. There is another option available in this field of legislature. This option is to start a case in Skatterättsnämnden. The decision from that board can then be appealed directly to HFD.
It should be noted that the Court hierarchy principle, through case laws as well as all the numerous law areas in administrative court procedure, has developed into a principle containing more and more exceptions than was ever the intention from the beginning. This has raised the question whether the principle has gotten worthless and for whom it is actually meant for. However, in the end the principle is a robust foundation that always needs to exist if the individual is to get a chance to get his or her case tried by several instances. Though all the different exceptions could stop this chance already in the instance the case has been tried in. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9000563
- author
- Matus, Daniel LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- The court hierarchy principle in administrative court procedure law - with focus on tax procedure
- course
- JURM02 20192
- year
- 2019
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- förvaltningsrätt, förvaltningsprocessrätt, skatterätt, instansordningsprincipen
- language
- Swedish
- id
- 9000563
- date added to LUP
- 2021-05-25 12:54:29
- date last changed
- 2021-05-25 12:54:29
@misc{9000563,
abstract = {{Instansordningsprincipen fyller en viktig funktion bland myndigheter och förvaltningsrättsdomstolarna. Detta innebär att omständigheter och material, som inte funnits med i tidigare instanser, inte får prövas i en högre instans. Målet kan i sådana fall återförvisas eller prövas på nytt utifrån nya yrkanden och omständigheter. Huruvida detta bör ske bedöms från fall till fall samt om inte särskilda skäl föreligger.
Instansordningsprincipen är inte uttryckligen lagstadgad i förvaltningsprocesslagen. Avsaknad av en kodifiering har resulterat i att rättspraxis fått ett större utrymme gällande detta rättsområde. Det har även resulterat i en viss avsaknad av transparens och förutsägbarhet. Inom exempelvis återförvisning har rättspraxis utvecklat en hel del rättsprinciper inom det området att det numera är önskvärt med en kodifiering på detta. Instansordningsprincipen hade blivit tydligare i sådana fall.
Kunskapen hur väl integrerad principen inom förvaltningsprocessrätten är, ligger i de allehanda rättsområden som presenterats i uppsatsen. Det finns ett utrymme hos domstolen att återförvisa målet till en lägre instans eller ända till beslutsmyndigheten om omständigheterna är de rätta. En del rättsområden frångår instansordningsprincipen genom att slutinstansen är en annan än HFD. Sådana avsteg från principen måste vara lagstadgad, vilket i sådana fall är reglerat i speciallagstiftningen.
Uppsatsen har särskilt undersökt skattemål och huruvida de på något sätt avviker från instansordningsprincipen. I princip följer skattemål denna princip, även om det finns en annan instansordning att tillgå om man vill, nämligen att begära förhandsbesked från Skatterättsnämnden och därefter kunna överklaga beslutet direkt till HFD.
Det kan konstateras att instansordningsprincipen genom rättspraxis samt de talrika rättsområdena inom förvaltningsprocessen utvecklats till en princip innehållandes fler och fler undantag än vad det möjligtvis var tänkt från början. Det har väckt frågan om principen blivit tandlös och mot vem den egentligen är ämnad för. I slutändan är dock principen en robust grundbult som alltid måste existera om den enskilde ska få en möjlighet att få sin sak utrett genom flera instanser, trots att de olika undantagen kan sätta stopp för den tanken den instans målet blivit prövat i.}},
author = {{Matus, Daniel}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Instansordningsprincipen inom förvaltningsprocessrätten – med särskilt fokus på skatteprocessen}},
year = {{2019}},
}