Vårdat, enkelt och begripligt? - En undersökning med fokus på barns och ungas möjligheter att förstå domskrivningar i LVU-mål utifrån klarspråkskravet, ett rättssäkerhets- och ett rättsstatsperspektiv, och barnets rätt att bli hörd enligt artikel 12 i barnkonventionen

Abstract (Swedish)

Mitt huvudsyfte med denna uppsats är att förstå och redogöra för vad den svenska lagstiftningen ställer upp för krav på förvaltningsrätter gällande motiveringsskyldighet, språk och språkbehandling. Vidare är mitt syfte att undersöka om förvaltningsrätters domskrivningar är godtagbara sett från ett rättssäkerhets- och ett rättsstatsperspektiv, samt om de uppfyller klarspråkskravet och barnets rätt att bli hörd enligt artikel 12 i Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Anledningen till att jag valt detta ämne är att omhändertaganden som sker med stöd av lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) påverkar tusentals svenska barn varje år och under senare år har fortsatt att öka. Med tanke på att barn och unga, med hänsyn till den unga åldern, tenderar att ha sämre möjligheter än vuxna individer att tillgodogöra sig längre texter, ofta förmedlade på ett formellt språk, anser jag det särskilt intressant att undersöka domskrivningar som berör dem.

I min analys av de undersökta domskrivningarna är min slutsats, angående min första frågeställning, att domare har tämligen stor möjlighet att själva påverka hur en dom ska utformas och formuleras enligt 30 § 2 st. FPL men att den ändå ska vara lättförståelig och språkligt ändamålsenlig. Av 11 § språklagen framgår att offentlig verksamhet ska uppfylla klarspråksrekvisiten vid skriftlig kommunikation med enskilda och i den verksamheten inkluderas domstolars domskrivningar. Det finns även krav på anpassning av innehållet i domar till barn enligt artikel 12 i barnkonventionen. Följaktligen ställs jämförelsevis omfattande skyldigheter på motiveringsskyldighet och språkanvändning på förvaltningsrätter som dömer i LVU-mål.

I den andra frågeställningen är min slutsats att det är flera komponenter som inte uppfyller klarspråkskravet. Ett exempel på detta är att det inte förekommer sammanfattningar av domskrivningarna i den utsträckning som är nödvändigt för att rekvisiten i 11 § språklagen ska anses uppfyllda. På grund av bristerna i klarspråk brister det även i möjligheten för barn och unga att kontrollera riktigheten i domskrivningarna, vilket påverkar rättsstatsperspektivet negativt. Om kontrollerbarheten inte uppfylls kan det i sin tur leda till att rättssäkerheten för barn och unga i LVU-mål påverkas negativt. Följaktligen är de olika perspektiven och klarspråkskravet beroende av varandra. Beträffande artikel 12 i barnkonventionen kan kravet på anpassning till barn inte anses uppfyllt i dagsläget eftersom det i många domskrivningar saknas viktiga komponenter som t.ex. informativa underrubriker och sammanfattningar. Kravet på lämpligt utbildad personal uppfylls däremot delvis genom att barn och unga får ett offentligt biträde utsett som ska vara advokat, biträdande jurist eller annan som är lämplig och att domare, notarier och föredragande, som är involverade i domskrivningen, ska ha avlagt juristexamen. Det finns dock fortfarande utrymme till förbättring genom att högre krav ställs på dessa och framförallt på domare, notarier och föredragande. Detta kan ske genom att domare, notarier och föredragande ska fokusera mer på ett mottagarperspektiv vid skrivning av domar.

I den tredje frågeställningen presenterar jag några förslag på hur domskrivningar i LVU-mål från förvaltningsrätter kan förbättras, t.ex. genom att domare, notarier och föredragande ska genomgå obligatorisk utbildning i hur domar ska skrivas och att de får ge konstruktiv kritik på varandras skrivningar.

Min undersökning bör ha viss relevans även för andra typer av mål som bygger på tvång från samhällets sida, t.ex. lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), där enskilda har särskilt stort behov av att få läsa domar som uppfyller klarspråkskravet. Min empiriska studie av 20 domar i LVU-mål, vilka jag under uppsatsskrivandet undersökt med hjälp av doktrin, gör det relativt enkelt att skapa sig en enhetlig och rättvisande bild av rättsläget. Begränsningen med denna undersökning är att den inte fångar in barns, ungas och domares syn på hur domar bör skrivas. Doktrinen bygger emellertid på flera framstående språkforskares synpunkter och därför anser jag ändå att det underlag jag använt har bistått mig i att besvara min andra frågeställning. Vidare kan 20 domar naturligtvis inte ge något helt säkert svar på att förvaltningsrätter alltid utformar och formulerar domar på ett visst sätt men jag anser ändå att det är möjligt att skönja tendenser i många av skrivningarna. Detta förefaller vara tillräckligt för att kunna konstatera att förvaltningsrätter som dömer LVU-mål behöver förbättras när det gäller perspektiven, klarspråkskravet och artikel 12 i barnkonventionen.

Abstract

The main purpose of this essay is to understand and describe what requirements there are in Swedish legislation for administrative courts regarding the obligation to state reasons, language and use of language. Furthermore, the purpose is to research if the courts decisions are acceptable from a legal certainty and a state governed by the rule of law point of view, and also if they meet the requirements of comprehensive language and the right of the children to be listened to according to article 12 Convention on the Rights of the Child. The reason for choosing this subject is because every year thousands of children in Sweden are being transferred to fostering institutions through lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) and in recent years this number has continued to increase. Since children and adolescents tend to have more difficulty in understanding longer texts written in a formal language compared to adults, I find it particularly interesting to analyse decisions which concern them.

Regarding my first question the conclusion is that judges are relatively free to influence how a decision should be constructed and formulated according to 30 § 2 paragraph FPL. However it should be easy to understand and be fit for purpose through correct use of the Swedish language. According to 11 § språklagen government agencies should follow the criteria in the section when communicating with individuals in written language where decisions made by courts are covered. There also exists demands of adaptation of the content in sentences handed down to children according to article 12 Convention on the Rights of the Child. Consequently, comparatively extensive obligations are imposed on the obligation to state reasons and the use of language in administrative courts that adjudicate in a LVU process.

Concerning my second question my conclusion is that there are several components that do not meet the requirements of comprehensive language. For an example it does not occur summaries in the decisions to the extent that was necessary for the criterias in 11 § språklagen to be considered met. Due to shortcomings concerning comprehensive language there exists negligible possibilities for children and adolescents to control the decisions, which negatively affects the state governed by the rule of law perspective. If it is not possible to control the content in the decisions it can affect the legal certainty for children and adolescents who are involved in LVU processes negatively. Accordingly, the different perspectives and requirements of clear language are connected and interdependent. Regarding article 12 Convention on the Rights of the Child, the requirement of adaptation to the child is not satisfying as there are many decisions that lack important components such as informative subheadings and summaries. The requirement of adequately educated court personnel is partly being met since the court-appointed assistants should be a lawyer, a legal practitioner or other who are suitable for the job and that judges, court clerks and rapporteur, who are involved in writing the decision, should have graduated from Faculty of Law. Still, there is room for improvement through stricter requirements, especially for judges, court clerks and rapporteur. This can be achieved by focusing more on the recipients points of view when constructing and formulating decisions.

In my third question I present some propositions on how decisions in a LVU process written by administrative courts could be improved. One recommendation is that judges, court clerks, and rapporteur undergo obligatory education regarding how to write a decision and how to give each other constructive feedback on decisions that are made.

I believe my analysis is of certain relevance for other sorts of processes that are based on coercion from government agencies such as lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT)
and lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) where individuals have a special need of well written decisions. In my empirical study consisting of 20 LVU decisions I use doctrine which makes it relatively easy to create a unitary and correct picture of the legal position. The limitation of this study is that it does not capture children's, adolescent's and judges' perceptions of how decisions should be written. However, the doctrine consists of several prominent linguist`s thoughts, thus I consider the material I use in my empirical study to be helpful in answering my questions. Moreover, there is of course a limitation in using 20 decisions as they cannot provide a certain answer regarding how administrative courts always construct and formulate decisions in a specific way. Still I consider it possible to identify some tendencies in many of the decisions. It appears to be enough to state that administrative courts judging in a LVU process need to improve regarding the perspectives, the requirements of clear language and article 12 Convention on the Rights of the Child.

• author: Andersson, Adrian
• supervisor: Titti Mattsson
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: JURM02 20192
• year: 2019
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Familjerätt, barnrätt, klarspråkskravet, barnkonventionen
• language: Swedish
• id: 9000566
• date added to LUP: 2020-01-28 09:30:17
• date last changed: 2020-01-28 09:30:17