Advanced

Vad gör Sverige för att förhindra radikalisering? Ett nätverk av aktörer och med en politisk oenighet kring hanterandet av IS-återvändarna

Niklasson, Emma LU (2020) MRSG31 20192
Human Rights Studies
Abstract (Swedish)
Radikalisering har i Sverige, liksom övriga världen, debatterats på olika politiska nivåer. För flertalet har idag begreppet blivit synonymt med IS-anhängare. Sverige står inför ett högaktuellt dilemma; när nu IS-områden tycks vara på väg mot en upplösning. Flertalet av de svenska anhängarna återvänder och hur ska då Sverigehantera situationen; såväl juridiskt som moraliskt. De mänskliga rättigheterna måste också respekteras. Frågan har använts som ett politiskt verktyg för kursändring inom svensk migrationspolitik där vi nu ser tvärkast och ovanliga politiska samarbeten över blockgränserna. Återvändningen sker idag frivilligt, men en stor fråga är om Sverige aktivt ska hjälpa anhängarna att komma hem. Den aktiva hjälpen berör främst... (More)
Radikalisering har i Sverige, liksom övriga världen, debatterats på olika politiska nivåer. För flertalet har idag begreppet blivit synonymt med IS-anhängare. Sverige står inför ett högaktuellt dilemma; när nu IS-områden tycks vara på väg mot en upplösning. Flertalet av de svenska anhängarna återvänder och hur ska då Sverigehantera situationen; såväl juridiskt som moraliskt. De mänskliga rättigheterna måste också respekteras. Frågan har använts som ett politiskt verktyg för kursändring inom svensk migrationspolitik där vi nu ser tvärkast och ovanliga politiska samarbeten över blockgränserna. Återvändningen sker idag frivilligt, men en stor fråga är om Sverige aktivt ska hjälpa anhängarna att komma hem. Den aktiva hjälpen berör främst kvinnor och barn. Studiens syfte är att undersöka vad Sverige gör i frågeställningen; vem bär ansvaret och hur nätverkar och samarbetar staten med tex kommuner och socialtjänsten.
Med teorin Governmentality, där traditionell syn på makt omkullkastas, kommer analysen att utföras på hur staten tar ledning i frågan och hur den delegerats till kommuner och inte minst socialtjänsten. Det är betydligt fler aktörer inblandade i denna komplexa fråga så det går inte att bara begränsa till kommuner och socialtjänst. Jag kommer därför i min uppsats att kort analysera några av de viktigaste.
Då uppsatsens syfte inte kan ses som isolerat till ett svenskt perspektiv kommer jag även att belysa vad som görs internationellt. Inte minst i vårt grannland Danmark. Min studie har visat på att inom det politiska etablissemanget råder en överenskommelse om att det ska finnas en antiradikaliseringsplan då man främst vill värna den inre säkerheten. Direktiven från staten ut till kommunerna har uppfattats som otydlig och det har därför öppnats för tolkningsutrymme. Sveriges plan har flera kopplingar till teorin Governmentality. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Niklasson, Emma LU
supervisor
organization
course
MRSG31 20192
year
type
L2 - 2nd term paper (old degree order)
subject
keywords
Islamiska staten, återvändare, riksdagspartier, radikalisering, kommun, social-tjänst, governmentality, neo-liberalism.
language
Swedish
id
9000854
date added to LUP
2020-03-04 08:00:34
date last changed
2020-03-04 08:00:34
@misc{9000854,
  abstract     = {Radikalisering har i Sverige, liksom övriga världen, debatterats på olika politiska nivåer. För flertalet har idag begreppet blivit synonymt med IS-anhängare. Sverige står inför ett högaktuellt dilemma; när nu IS-områden tycks vara på väg mot en upplösning. Flertalet av de svenska anhängarna återvänder och hur ska då Sverigehantera situationen; såväl juridiskt som moraliskt. De mänskliga rättigheterna måste också respekteras. Frågan har använts som ett politiskt verktyg för kursändring inom svensk migrationspolitik där vi nu ser tvärkast och ovanliga politiska samarbeten över blockgränserna. Återvändningen sker idag frivilligt, men en stor fråga är om Sverige aktivt ska hjälpa anhängarna att komma hem. Den aktiva hjälpen berör främst kvinnor och barn. Studiens syfte är att undersöka vad Sverige gör i frågeställningen; vem bär ansvaret och hur nätverkar och samarbetar staten med tex kommuner och socialtjänsten. 
Med teorin Governmentality, där traditionell syn på makt omkullkastas, kommer analysen att utföras på hur staten tar ledning i frågan och hur den delegerats till kommuner och inte minst socialtjänsten. Det är betydligt fler aktörer inblandade i denna komplexa fråga så det går inte att bara begränsa till kommuner och socialtjänst. Jag kommer därför i min uppsats att kort analysera några av de viktigaste. 
Då uppsatsens syfte inte kan ses som isolerat till ett svenskt perspektiv kommer jag även att belysa vad som görs internationellt. Inte minst i vårt grannland Danmark. Min studie har visat på att inom det politiska etablissemanget råder en överenskommelse om att det ska finnas en antiradikaliseringsplan då man främst vill värna den inre säkerheten. Direktiven från staten ut till kommunerna har uppfattats som otydlig och det har därför öppnats för tolkningsutrymme. Sveriges plan har flera kopplingar till teorin Governmentality.},
  author       = {Niklasson, Emma},
  keyword      = {Islamiska staten,återvändare,riksdagspartier,radikalisering,kommun,social-tjänst,governmentality,neo-liberalism.},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Vad gör Sverige för att förhindra radikalisering? Ett nätverk av aktörer och med en politisk oenighet kring hanterandet av IS-återvändarna},
  year         = {2020},
}