Språklig legitimering av svenska häktesvillkor - En innehållsanalys av CPT:s kritik mot Sverige avseende svenska häktesvillkor
(2019) MRSK62 20192Human Rights Studies
- Abstract (Swedish)
- Studien har sin utgångspunkt i en kvalitativ innehållsanalys med fokus på två rapporter från Europeiska kommittén för förebyggande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (CPT) och svenska häktesvillkor. Studien fokuserar på huruvida Sverige använder sig av en språklig legitimering i bemötandet av internationell kritik med hjälp av Van Leeuwens teoretiska perspektiv avseende legitimering i diskurs. Studiens syfte är att kritiskt belysa hur Sverige väljer att motivera och bemöta kritiken från CPT samt ge nya perspektiv på hur språklig legitimering kan användas för att rättfärdiga vissa handlingar och restriktioner. Ambitionen med denna studie är att påvisa hur språklig legitimering kan användas i denna typ av... (More)
- Studien har sin utgångspunkt i en kvalitativ innehållsanalys med fokus på två rapporter från Europeiska kommittén för förebyggande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (CPT) och svenska häktesvillkor. Studien fokuserar på huruvida Sverige använder sig av en språklig legitimering i bemötandet av internationell kritik med hjälp av Van Leeuwens teoretiska perspektiv avseende legitimering i diskurs. Studiens syfte är att kritiskt belysa hur Sverige väljer att motivera och bemöta kritiken från CPT samt ge nya perspektiv på hur språklig legitimering kan användas för att rättfärdiga vissa handlingar och restriktioner. Ambitionen med denna studie är att påvisa hur språklig legitimering kan användas i denna typ av material trots tidigare kritik från internationella organisationer vars syfte är att granska staters efterlevnad av mänskliga rättigheter. Resultatet i studien påvisar att Sverige genomgående i de urval som varit fokus för studien använder sig av språklig legitimering, i synnerhet kopplat till auktoritära roller och etiska aspekter. Vidare påvisar studien att svenska häktesvillkor brister i frågor som berör mänskliga rättigheter i relation till kategorierna integritet, hälso- och sjukvård, restriktioner och häktningstider samt rekreation och miljöombyte . Det råder utmaningar vad gäller ansvarsfördelning och ansvarsförskjutning gällande stat mot myndighet vilket blir tydligt i analysen och slutdiskussionen. Vidare påverkar rådande lagstiftning, policydokument och andra riktlinjer hur CPT:s kritik tolkas och vilka åtgärder som behövs göras. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9000933
- author
- Halalkic, Emina LU
- supervisor
- organization
- course
- MRSK62 20192
- year
- 2019
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- häkten, svenska häktesvillkor, rapport, mänskliga rättigheter, språklig legitimering, auktorisation, rationalisering, CPT
- language
- Swedish
- id
- 9000933
- date added to LUP
- 2020-02-18 10:24:22
- date last changed
- 2020-02-18 10:24:22
@misc{9000933, abstract = {{Studien har sin utgångspunkt i en kvalitativ innehållsanalys med fokus på två rapporter från Europeiska kommittén för förebyggande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (CPT) och svenska häktesvillkor. Studien fokuserar på huruvida Sverige använder sig av en språklig legitimering i bemötandet av internationell kritik med hjälp av Van Leeuwens teoretiska perspektiv avseende legitimering i diskurs. Studiens syfte är att kritiskt belysa hur Sverige väljer att motivera och bemöta kritiken från CPT samt ge nya perspektiv på hur språklig legitimering kan användas för att rättfärdiga vissa handlingar och restriktioner. Ambitionen med denna studie är att påvisa hur språklig legitimering kan användas i denna typ av material trots tidigare kritik från internationella organisationer vars syfte är att granska staters efterlevnad av mänskliga rättigheter. Resultatet i studien påvisar att Sverige genomgående i de urval som varit fokus för studien använder sig av språklig legitimering, i synnerhet kopplat till auktoritära roller och etiska aspekter. Vidare påvisar studien att svenska häktesvillkor brister i frågor som berör mänskliga rättigheter i relation till kategorierna integritet, hälso- och sjukvård, restriktioner och häktningstider samt rekreation och miljöombyte . Det råder utmaningar vad gäller ansvarsfördelning och ansvarsförskjutning gällande stat mot myndighet vilket blir tydligt i analysen och slutdiskussionen. Vidare påverkar rådande lagstiftning, policydokument och andra riktlinjer hur CPT:s kritik tolkas och vilka åtgärder som behövs göras.}}, author = {{Halalkic, Emina}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Språklig legitimering av svenska häktesvillkor - En innehållsanalys av CPT:s kritik mot Sverige avseende svenska häktesvillkor}}, year = {{2019}}, }