Kartläggning och beskrivning av arbetsterapeutiska interventioner vid reumatoid artrit i handen
(2020) ATPK62 20192Department of Health Sciences
Sustainable occupations and health in a life course perspective
- Abstract (Swedish)
- Bakgrund: Reumatoid artrit (RA) är en kronisk ledsjukdom som drabbar knappt 1 % av Sveriges befolkning. Vid RA är minskad handkraft, upplevd stelhet, smärta och nedsatt greppförmåga vanligt förekommande vilket sin tur kan påverka aktivitetsförmågan. Arbetsterapeutiska interventioner är ofta nödvändiga för att klara av sin vardag och uppnå bästa möjliga aktivitets- och funktionsförmåga. Syfte: Att kartlägga och beskriva arbetsterapeutiska interventioner för personer med Reumatoid Artrit. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med 13 artiklar från databaserna CINAHL, AMED, Psycinfo och Pubmed. En riktad innehållsanalys med OTIPMs fyra interventionsmodeller som ett raster användes för dataanalys. Resultat: Resultatet visade att det finns... (More)
- Bakgrund: Reumatoid artrit (RA) är en kronisk ledsjukdom som drabbar knappt 1 % av Sveriges befolkning. Vid RA är minskad handkraft, upplevd stelhet, smärta och nedsatt greppförmåga vanligt förekommande vilket sin tur kan påverka aktivitetsförmågan. Arbetsterapeutiska interventioner är ofta nödvändiga för att klara av sin vardag och uppnå bästa möjliga aktivitets- och funktionsförmåga. Syfte: Att kartlägga och beskriva arbetsterapeutiska interventioner för personer med Reumatoid Artrit. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med 13 artiklar från databaserna CINAHL, AMED, Psycinfo och Pubmed. En riktad innehållsanalys med OTIPMs fyra interventionsmodeller som ett raster användes för dataanalys. Resultat: Resultatet visade att det finns många olika arbetsterapeutiska interventioner för rehabilitering för personer med RA. Nio interventioner var av kompensatorisk modell, sex interventioner var av Modell för utbildning och undervisning, fem var av Modell för aktivitetsträning och sju var av Modell för förbättring av personliga faktorer och kroppsfunktioner. Många av dem saknade fullständiga interventionsbeskrivningar. I de interventioner där Self-management användes hade deltagarna lättare att bibehålla ledskyddsbeteende efter avslutad intervention. Det var vanligt att interventioner av olika modeller kombinerades. Slutsats: Litteraturöversikten visar att det finns en bred men ytlig vetenskaplig grund för arbetsterapeutiska interventioner för personer med RA. Mer specificerad forskning behövs för att ge tydligare interventionsbeskrivningar och för att stärka den arbetsterapeutiska kompetensen, samt öka patientens delaktighet i rehabiliteringsprocessen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9001143
- author
- Mellerstedt, Erik LU and Nicander, Josefin LU
- supervisor
- organization
- course
- ATPK62 20192
- year
- 2020
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Reumatoid artrit, arbetsterapeutiska interventioner, hand, OTIPM
- language
- Swedish
- id
- 9001143
- date added to LUP
- 2020-01-15 11:54:19
- date last changed
- 2020-01-16 07:14:50
@misc{9001143,
abstract = {{Bakgrund: Reumatoid artrit (RA) är en kronisk ledsjukdom som drabbar knappt 1 % av Sveriges befolkning. Vid RA är minskad handkraft, upplevd stelhet, smärta och nedsatt greppförmåga vanligt förekommande vilket sin tur kan påverka aktivitetsförmågan. Arbetsterapeutiska interventioner är ofta nödvändiga för att klara av sin vardag och uppnå bästa möjliga aktivitets- och funktionsförmåga. Syfte: Att kartlägga och beskriva arbetsterapeutiska interventioner för personer med Reumatoid Artrit. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med 13 artiklar från databaserna CINAHL, AMED, Psycinfo och Pubmed. En riktad innehållsanalys med OTIPMs fyra interventionsmodeller som ett raster användes för dataanalys. Resultat: Resultatet visade att det finns många olika arbetsterapeutiska interventioner för rehabilitering för personer med RA. Nio interventioner var av kompensatorisk modell, sex interventioner var av Modell för utbildning och undervisning, fem var av Modell för aktivitetsträning och sju var av Modell för förbättring av personliga faktorer och kroppsfunktioner. Många av dem saknade fullständiga interventionsbeskrivningar. I de interventioner där Self-management användes hade deltagarna lättare att bibehålla ledskyddsbeteende efter avslutad intervention. Det var vanligt att interventioner av olika modeller kombinerades. Slutsats: Litteraturöversikten visar att det finns en bred men ytlig vetenskaplig grund för arbetsterapeutiska interventioner för personer med RA. Mer specificerad forskning behövs för att ge tydligare interventionsbeskrivningar och för att stärka den arbetsterapeutiska kompetensen, samt öka patientens delaktighet i rehabiliteringsprocessen.}},
author = {{Mellerstedt, Erik and Nicander, Josefin}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Kartläggning och beskrivning av arbetsterapeutiska interventioner vid reumatoid artrit i handen}},
year = {{2020}},
}